Gestaltningar handlar om hur man förstår, tolkar och skapar mening ur sina upplevda eller medierade erfarenheter. Med det är gestaltningsprocesser oundvikliga eftersom människan strävar efter att skapa mening i tillvaron. Varje gång vi kommunicerar med någon gestaltar vi verkligheten.Detta gör det intressant att undersöka hur medierna har valt att gestalta regeringskrisen och därmed påverkat vår uppfattning av den. Regeringskrisen inleddes den 2 december 2014 efter att Sverigedemokraternaavsåg att rösta för Alliansensbudgetförslag. Detta skulle leda till att regeringens budgetpropositionskulle fällas vilket är en unik situation i Sverige och har inte hänt i modern tid.1Detta var den första regeringskriseni Sverige efter regeringen Carlssons avgång 1990.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur rapporteringen av regeringskrisen gestaltades. Detta med inriktning på regeringskrisen och dess centrala aktörer och aktörsgrupper. Vi har valt att utgå ifrån Sveriges två största morgon-respektive kvällstidningar nämligen Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladetoch Dagens Nyheter. Vår analys tar avstamp i ett kodschema med variabler och variabelvärden som är relevanta för vår undersökning. Artiklarna som vi analyserar finner vi genom dataprogrammet Retriever.Resultatet visar att mediernas bevakning av regeringskrisen var mestadels objektiv och antog en saklig gestaltning. Det fanns dock utrymme för diskussion och opinionsbildning. Undersökningen visade även att Sverigedemokraterna och dess aktörer var de som framställdes som mest negativ samt att rapporteringen av regeringskrisen var snarlikamellan de analyserade tidningarna

In February 1914, Sweden faced a time of constitutional crisis, dubbed the Courtyard Crisis, when King Gustaf V publicly distanced himself from Prime Minister Karl Staaff and the Liberal Government over differences of opinion regarding the Swedish defence. Behind this, however, was also a dispute between two different political systems. On the one hand, there was the current form of government based on monarchical rule, and on the other hand, the advancing form of government, a government based on parliamentarism. This thesis is concerned with explaining the tension that arises between, on the one hand, different forms of government, and, on the other hand, aspects of decision making in the process of securitisation. To do this, the thesis uses Buzan, Wæver, and de Wilde’s securitisation sectors, though limited to the military, political, and societal sectors, as entry points for the analysis and uses political discourse analysis to analyse the language used by the Left and the Right during parliamentary debates held between 6 and 18 February 1914. The thesis concludes that, though the results were not conclusive, the Courtyard Crisis can be used as an example to explain the tension between different forms of government by showing the difference in ideas between the two powers of state in Sweden and how these affect the decision making in the process of securitisation.