Människohandel för sexuella ändamål är en lukrativ och organiserad brottslighet som kan beskrivas som en modern slavhandeln. De som utsätts för människohandel får ofta svåra psykiska men, i vissa fall berövas de på sina liv. Oftast är offer i människohandeln från länder med socioekonomiska utmaningar och annan social problematik. I Sverige kan den som utsätter någon för människohandel dömas till fängelse till lägst sex månader och högst fyra år. Studien undersöker arbetet kring identifieringen av offer i människohandel för sexuella ändamål samt samverkan mellan regionkoordinatorer och polis, utifrån regionkoordinatorns perspektiv. Tre regionkoordinatorer intervjuades. I intervjuerna framkom det bland annat att det finns en allmän okunskap av människohandel, vilket sätter krav på utbildning av yrkesverksamma. Det råder ett mörkertal gällande offer, och att uppsökande arbete kan vara ett effektivt sätt att identifiera dessa. Utöver uppsökande arbete kan offer identifieras hos migrationsverk och polis. I Sverige finns det polisgrupper som är specialiserade inom människohandel. I intervjuerna framkom det även att det är viktigt att polisen har goda kunskaper om människohandel för att kunna bemöta offer på ett adekvat sätt. Gällande samverkan så beskrivs en lyckad samverkan genom fall som lett till domar, medan det är av stor vikt med tydliga roller för regionkoordinatoren och polis i samverkansarbetet. Vidare fungerar samverkan väldigt bra med engagerade poliser och en avsaknad av formella mål verkar inte vara hämmande för arbetet med människohandelsoffer. / Human trafficking for sexual purposes is a lucrative crime and could be described as a modern slave trade. Those who fall victims for human trafficking often suffer physical trauma, and sometimes get killed. The victims often origin from countries with socioeconomical challenges and other social problematics. In Sweden, those who engage in human trafficking could face jail for least six months to four years at most. This study examines the identifying of and collaboration between regional coordinator and police in cases regarding human trafficking for sexual purposes, from the regional coordinators’ perspective. The results consist of interviews from a total of three regional coordinators. The interviews revealed among other things that there is a general lack of knowledge of human trafficking, which shows a necessity of education for practitioners. There a high estimated number of unknown cases regarding victims, and outreach work could be an effective method to identify them. In addition to outreach work, victims can be identified by immigration agencies and police. In Sweden, there are police groups that specialize in human trafficking. The interviews also showed that it is important that the police have knowledge of human trafficking in order to respond appropriately to victims. Regarding collaboration, successful collaboration is described through cases leading to a sentence, while it is of great importance with clear roles for both the regional coordinator and the police while collaborating. Furthermore, collaboration works very well with committed police officers and a lack of formal goals for the collaboration does not seem to be hampering the work with human trafficking victims.