Regional säkerhetskomplex-teori är en central del av Köpenhamnsskolan, och den beskriver säkerhet som något som sker framför allt på en regional analysnivå. Teorin kan beskrivas som en blandning mellan neorealism och konstruktivism, sett ur ett regionalistiskt perspektiv.I den här uppsatsen försöker jag ta reda på vad den här teorin tillför till förståelsen av säkerhetspolitik, utöver vad vi lär oss av konventionell neorealistisk eller liberal teori. Detta gör jag genom två fallstudier där de olika teorierna jämförs med varandra och deras förklaringskraft studeras. Min ena fallstudie handlar om Europa, den andra om den post-sovjetiska sfären med fokus på Ryssland. Jag drar slutsatsen att regional säkerhetskomplex-teori har både för- och nackdelar jämfört med dominerande teorier. Dess styrka är förmågan att omfatta flera olika regioner i världen trots att deras säkerhetsdynamik skiljer sig markant från varandra. Teorin lämnar också utrymme för icke-statliga aktörer och icke-militära aspekter av säkerhet. Vidare så ger den oss ett komplext samspel mellan olika analysnivåer.Bland teorins svagheter finns en brist på kausalitet, otydliga konstruktivistiska variabler, samt problem med att beskriva överlappningar mellan olika regioner. / Regional security complex theory is a centerpiece of the Copenhagen school, and it primarily describes security on a regional level-of-analysis. The theory can be described as mixture of neorealism and constructivism, all seen from a regionalist point-of-view. The purpose of this thesis is to find out what this theory contributes to the understanding of security, apart from what conventional theory, such as neorealism and liberalism, teaches us. I will try to accomplish this thru two case studies where different theories are compared to each other and their explanatory power is studied. One of my case studies is on Europe, the other on the post-soviet sphere, focused on Russia. I conclude that regional security complex theory has both pros and cons. Its strength lies in the ability to encompass regions all over the world, despite the significant differences in their respective security dynamics. The theory also leaves space for non-state actors and non-military aspects of security. Further more, it describes a complex interplay of different levels-of-analysis.The weaknesses of the theory include a lack of causality, unclear constructivist variables, as well as an inability to describe regional overlapping.