This study is based on the fact that different groups have different historical frames of references, that are based on a group's unique historical cultural structure, within which the individual operates. Research shows, among other things, that people who are perceived to have had a positive significance for their own nation are sometimes highlighted for political reasons. Research also shows that students perceive their textbooks as the only historical truth, which contributes to internalization of a certain history culture. The purpose of the study is to compare different textbooks from Sweden and Norway and in the light of the countries' different experiences compare how the Second World War is presented. The method used is comparison of relative tendency based on two main themes. The theory in the study is based on Jörn Rüsen's description of history culture as divided into three dimensions, which has not been done in a similar way before. History culture has rather been a support concept for, for example, gender. The results show that there are aspects that are portrayed unanimously positive, such as Winston Churchill, while Sweden is described to varying degrees as submissive and weak, which is a contrast to Norway, that is described as fighting and steadfast. Finland is described both positively and negatively in the source material. Furthermore, the results show that analysis of textbooks based on the concept of history culture is feasible even if it has certain problems, and that an approach using history culture can be applied to remedy some problems that previous research has described in relation to history culture in schools. / Denna studie tar sin utgångspunkt i faktumet att olika grupper har olika historisk referensram, vilket grundar sig i en för gruppen unik historiekulturell struktur, inom vilken individen verkar. Forskning visar bland annat att personer som uppfattas ha haft en positiv betydelse för den egna nationen ibland lyfts fram av politiska orsaker. Forskning visar också att elever uppfattar sina läroböcker som den enda historiska sanningen, vilket leder till att de internaliserar en viss historiekultur. Syftet med studien är att jämföra olika läroböcker från Sverige och Norge och mot bakgrund av ländernas olika erfarenheter jämföra hur andra världskriget framställs. Metoden som använts är komparation av relativ tendens utifrån två huvudsakliga teman. Teorin i studien utgår från Jörn Rüsens beskrivning av historiekultur som delad i tre dimensioner vilket inte gjorts på liknade sätt tidigare, historiekultur har snarare varit stödbegrepp till exempelvis genus. Resultatet visar att det finns företeelser som lyfts från enhälligt positivt som exempelvis Winston Churchill, medan Sverige i olika grad beskrivs som undfallande och svagt vilket är en kontrast mot Norge som beskrivs som kämpande och ståndaktigt. Finland beskrivs både positivt och negativt i källmaterialet. Resultatet visar också på att en analys av läroböcker utifrån en teori om historiekultur är görbar även om den har vissa problem. Det visar också att en historiekulturell ansats kan tillämpas för att råda bot på problem som tidigare forskning beskrivit i förhållande till historiekulturen i skolan.