Sjuksköterskor inom akutsjukvården har ett varierande yrke. Ingen dag är den andra lik och av sjuksköterskor krävs snabba beslut och ett lugnande arbetssätt. I ett rum kan en patient vårdas för en fiskekrok i fingret medan patienten i rummet bredvid är döende. Detta kan göra att personalen mår dålig och blir stressad vilket kan leda till brister i omvårdnaden mot patienterna. Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskors upplevelser av avlastningssamtal. För att nå syftet gjordes en intervjustudie. Sju sjuksköterskor från tre olika akutmottagningar intervjuades. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod användes och intervjuerna resulterade i sex kategorier: Tillhörighet i arbetsgruppen, trivsel, stimulans, enkelhet, att växa i sin yrkesroll, tidslig och rumslig uppfattning. Avlastningssamtalen sker både informellt och formellt bland personalen. Arbetsgruppen har stor betydelse och ett bra klimat på arbetsplatsen bidrar till att underlätta spontana avlastningssamtal. För personal som varit med om samma händelser kan samtalet ge en ökad förståelse för var och ens insats och det bidrar till att sjusköterskor mognar och växer i sin yrkesroll. Det upplevs också som en trygghet och lättnad att känna förtroende för kollegorna och kunna prata om sådant som känns tungt. Det behövs mer forskning inom det här området särskilt vad sjuksköterskor har för behov av avlastande samtal. / Nurses in acute care have a vary profession. No days are the same and from  nurses needs quick decisions and a composed approach. In a room is a patient sitting with a fishing hook in his finger while the patient in the next room is dying. This can make the staff feel bad and become stressed which can lead to deficiencies in nursing care to patients. The aim of the study was to explore and describe nurses' experiences of relief calls. An interview study was made. Seven nurses from three different acute care were interviewed. The analysis of Graneheim and Lundman (2004) was used and the interviews resulted in six categories: Membership of the working group, comfort, stimulation, simplicity, to grow in their professional, time and spatial perception. Relief calls is both informally and formally among staff. The working group is of great importance and a good climate in the workplace helps to facilitate spontaneous relief calls. For staff who have been through the same events can call give a better understanding of everyone's effort and it helps nurses to mature and grow in their professional capacity. It is seen also as a security and relief to have confidence in their colleagues and to talk about things that feel heavy. Further research is needed in this area particularly what nurses have a need for relief calls.

<p>Sjuksköterskor inom akutsjukvården har ett varierande yrke. Ingen dag är den andra lik och av sjuksköterskor krävs snabba beslut och ett lugnande arbetssätt. I ett rum kan en patient vårdas för en fiskekrok i fingret medan patienten i rummet bredvid är döende. Detta kan göra att personalen mår dålig och blir stressad vilket kan leda till brister i omvårdnaden mot patienterna. Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskors upplevelser av avlastningssamtal. För att nå syftet gjordes en intervjustudie. Sju sjuksköterskor från tre olika akutmottagningar intervjuades. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod användes och intervjuerna resulterade i sex kategorier: Tillhörighet i arbetsgruppen, trivsel, stimulans, enkelhet, att växa i sin yrkesroll, tidslig och rumslig uppfattning. Avlastningssamtalen sker både informellt och formellt bland personalen. Arbetsgruppen har stor betydelse och ett bra klimat på arbetsplatsen bidrar till att underlätta spontana avlastningssamtal. För personal som varit med om samma händelser kan samtalet ge en ökad förståelse för var och ens insats och det bidrar till att sjusköterskor mognar och växer i sin yrkesroll. Det upplevs också som en trygghet och lättnad att känna förtroende för kollegorna och kunna prata om sådant som känns tungt. Det behövs mer forskning inom det här området särskilt vad sjuksköterskor har för behov av avlastande samtal.</p> / <p>Nurses in acute care have a vary profession. No days are the same and from  nurses needs quick decisions and a composed approach. In a room is a patient sitting with a fishing hook in his finger while the patient in the next room is dying. This can make the staff feel bad and become stressed which can lead to deficiencies in nursing care to patients. The aim of the study was to explore and describe nurses' experiences of relief calls. An interview study was made. Seven nurses from three different acute care were interviewed. The analysis of Graneheim and Lundman (2004) was used and the interviews resulted in six categories: Membership of the working group, comfort, stimulation, simplicity, to grow in their professional, time and spatial perception. Relief calls is both informally and formally among staff. The working group is of great importance and a good climate in the workplace helps to facilitate spontaneous relief calls. For staff who have been through the same events can call give a better understanding of everyone's effort and it helps nurses to mature and grow in their professional capacity. It is seen also as a security and relief to have confidence in their colleagues and to talk about things that feel heavy. Further research is needed in this area particularly what nurses have a need for relief calls.</p>

Att arbeta inom ambulanssjukvården innebär ökad risk för att utsättas för en så kallad kritisk händelse som kan leda till olika stressreaktioner bland annat ångest, akut stressyndrom (ASD), posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och depression. Symptom på dessa reaktioner kan innefatta hjärtklappning, sömn - och koncentrationssvårigheter men också empatitrötthet, vilket påverkar vårdpersonalens förmåga att känna empati med sina patienter och förmågan att vårda dessa på bästa sätt. Avlastande samtal är ett psykologiskt stöd som används för ambulanspersonal i dagsläget som ett försök att motverka olika typer av stressreaktioner.   Syftet var att beskriva kunskapsläget kring avlastande samtal för ambulanspersonal efter att de utsatts för kritiska händelser.   Som metod användes allmän litteraturöversikt med induktiv ansats där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut och som besvarade den här studiens syfte. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed och analyserades med integrerad analys   I resultatet framkom fyra kategorier: utveckling och minskade stressreaktioner, avsaknad av avlastande samtal, negativa upplevelser och informellt kamratstöd.   Som slutsats kan konstateras att det finns ett behov av ökad kunskap och utbildning kring avlastande samtal och stressreaktioner hos ambulanspersonal som utsatts för en kritisk händelse. Den fortsatta forskningen som behövs bör fokusera på en evidensbaserad modell för avlastande samtal. / To work in the field of ambulance care comes with an increased risk to be exposed to a so-called critical incident which can lead to several stress reactions, including anxiety, acute stressdisorder (ASD), posttraumatic stressyndrome (PTSD) and depression. Symptoms of these reactions can include increased heart rate, sleep- and concentration difficulties but also compassion fatigue, which will affect the nursing staff's ability to feel compassion towards their patients and their ability to care for those patients in the best way possible. Relief calls is a form of psychological support that is used for ambulance personnel nowadays as a way of trying to counteract different types of stress reactions.   The aim of this study was to describe the state of knowledge concerning relief calls among ambulance personnel after being exposed to critical incidents.   The method used, was a general literature review with an inductive onset where 15 scientific articles were included that gave answer to the aim of this study. The articles were found in the medical databases CINAHL and PubMed and was analysed using an integrated method.   The result generated four categories: development and reduced stress reactions, lack of relief calls, negative experiences, informal peer-support.   As a conclusion it was found that there is a need for increased knowledge and education concerning relief calls and stress reactions among ambulance personnel that has been exposed to a critical incident. The research needed in the future should focus on finding evidence-based models for relief calls