Målet för denna uppsats har varit att undersöka rembetiko-musiken i Sverige. Sju personer har intervjuats om sin musik, sin verksamhet, sitt förhållande till Grekland, om sina tankar kring musiken och texterna. Intervjuerna rörde också till viss del djupare sidor av rembetiko, såsom katharsis och spiritualitet. Resultatet är indelat i åtta teman: Mötet med rembetiko-musiken, användandet av rembetiko i sitt spelande, rembetiko som verksamhet i Sverige, relation till Grekland, texternas innehåll och hur de använts, tankar kring rembetiko-musikens ursprung, livssyn, rembetiko som katharsis och spirituell näring. Materialet är tolkat utifrån Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält, utifrån icke-deterministiska premisser. Begreppet diaspora undersöks och sätts i relation till resultatet. Katharsis undersöks som inneboende potential hos musiken. Rembetiko sätts också i samband med andra musikgenrer med likartad historik. Bourdieus teorier används för att omdefiniera begreppet diaspora, eftersom det här inte längre handlar om etnicitet. Omvänt används materialet för att bekräfta Bourdieus teorier som icke-deterministiska. Rembetiko ses föra vidare en livssyn som innebär ett antikommersiellt, jämställt samhälle, tolerant inför människors olikheter, och med ett syfte att enas människor emellan. Rembetiko ses också ha en själslig eller spirituell dimension, där katharsis kan äga rum. Det föreslås att definitionen för vad rembetiko är hålls flytande och utan dömande, eftersom den ses pendla mellan två poler; dels är rembetiko ett arv, ett ”sound”, ett sinnestillstånd; dels är rembetiko ett möte mellan många olika kulturer i konstnärlig frihet. Tron på livet syns löpa som en röd tråd genom rembetikons historia och fram till de intervjuade. / The goal of this thesis has been to investigate rembetiko music in Sweden. Seven people have been interviewed about their music, their business, their relationship with Greece, their thoughts on the music and the lyrics. The interviews also touched to some extent deeper aspects of rembetiko, such as catharsis and spirituality. The result is divided into eight themes: The encounter with rembetiko music, the use of rembetiko in one's playing, rembetiko as an activity in Sweden, relation to Greece, the content of the lyrics and how they were used, thoughts about the origin of rembetiko music, outlook on life, rembetiko as catharsis and spiritual nourishment. The material is interpreted based on Bourdieu's theories on capital, habitus and field, based on non-deterministic premises. The concept of diaspora is examined and put in relation to the result. Catharsis is explored as an inherent potential of music. Rembetiko is also associated with other music genres with similar history. Bourdieu's theories are used to redefine the concept of diaspora, as this is no longer about ethnicity. Conversely, the material is used to confirm Bourdieu's theories as non-deterministic. Rembetiko is seen to carry forward a view of life that entails an anti-commercial, egalitarian society, tolerant of people's differences, and with the aim of uniting people. Rembetiko is also seen to have a soulful or spiritual dimension, where catharsis can take place. It is suggested that the definition of what rembetiko is be kept fluid and non-judgmental, as it is seen to oscillate between two poles; partly, rembetiko is a legacy, a sound, a state of mind; partly, rembetiko is a meeting between many different cultures in artistic freedom. Belief in life seems to run like a common thread through the history of rembetiko and up to the interviewees.

No description available.