De senaste åren har vikten av en trovärdig finansiell rapportering av hög revisionskvalité lyfts fram. En högre kvalité säkerställs genom att besluta om gemensamma regler och principer för revisionsbyråer. Intresset av revisionen är olika och således finns olika syn på syftet med revisionen och vad den bör innehålla. Tolkningsskillnaderna gör att hög revisionskvalité upplevs olika.   Syftet med vår undersökning är att förklara ”hög” revisionskvalité utifrån revisorers och revisionens olika intressenters perspektiv samt att identifiera eventuella skillnader mellan revisorernas och dessa intressenters syn.   En kvantitativ ansats har använts och utifrån teorin har sex hypoteser skapats. Hypoteserna undersöker om det finns skillnader mellan revisorer och revisionens intressenter om vad hög revisionskvalité är. Genom en webbenkät fick respondenterna bedöma i vilken utsträckning 28 variabler leder till högre revisionskvalité.    Med undersökningen har vi funnit bevis för att det finns skillnader i uppfattningen om hur hög revisionskvalité uppnås mellan revisorer och intressenterna. Skillnader uppmättes för följande kategorier; revisorns oberoende, revisorns egenskaper, en god kommunikation och extern kontroll. Vi har också kunnat urskilja enskilt viktiga kvalitetsvariabler.   Eftersom författarna av denna uppsats inte har funnit någon tidigare studie som tittat på skillnader mellan revisorerna och studiens tre utvalda intressentgrupper i vad som leder till hög revisionskvalité, kan resultatet hjälpa till att sprida ljus över detta område. Resultatet kan också vara användbart för att se hur revisorerna och intressenterna ska närma sig varandra för att uppnå en trovärdigare revision. / In recent years, the importance of a credible financial report of high quality, have been highlighted. A high audit quality is ensured by the adoption of common rules and principles for accounting firms. The interest of the audit is different and therefore are there different views on the purpose and what the audit should contain. Interpreting differences allows high quality to be perceived different.   The aim of our study is to explain the “high” audit quality by auditors and audit stakeholders’ perspectives and to identify any differences between the auditors and those stakeholders’ views.   A quantitative approach has been used and based on the theory has six hypotheses been created. The hypotheses investigate whether there are differences between auditors and audit stakeholders on what the high level of audit quality is. Through a web survey, respondents were assessing the extent to which 28 variables leads to higher audit quality.   In our study we found evidence that there are differences in perceptions of the high level of audit quality is achieved between the auditors and stakeholders. Differences were measured for the following categories: auditor independence, auditor characteristics, good communication and external control. We have also been able to distinguish individual key quality variables.   Since the authors of this paper haven’t found any previous study that looked at the differences between the auditors and this study’s three selected stakeholder groups in what leads to high audit quality, the result may help to give light on this area. The results can also be useful to see how auditors and stakeholders should approach each over to achieve a credible audit.

Med bakgrund i den debatt som länge pågått kring revisionskvalitet, är studiens syfte att tillföra fördjupad kunskap om kraven på en ”tillräcklig revision” samt hur dessa förändras över tid. Det har studerats genom en kvalitativ innehållsanalys av tillsynsmyndigheten Revisorsinspektionens samtliga praxis under åren 2008, 2009, 2016 och 2017, totalt 177 stycken ärenden. Studiens resultat visar att processuella försummelser är mest förekommande, oavsett vilken av åtgärderna erinran, varning eller upphävd licens som Revisorsinspektionen har beslutat om. Resultatet har vidare visat att brister i granskning och dokumentation är den vanligast förekommande försummelsen. Bristerna är främst hänförliga till det reviderade bolagets tillgångar, men även bristande granskning av resultatposter har ökat med åren. Därtill förekommer förändringar mellan enstaka försummelser och ett sjunkande genomsnittligt antal försummelser mellan åren.