Revisorsprofessionen har funnits under flera hundra år. Under senare år påstås revisorstjänstens karaktär dock ha förändrats. Rådgivning har blivit en större del av revisorns tjänsteutbud. Efter skandaler i stora företag, till exempel Enron, ifrågasattes revisorns roll och ställning med fokus på revisorns oberoende och medverkan i bolagsbeslut. Diskussionen resulterade i diverse utredningar vilka lett fram till den oberoendereglering som finns idag. Syftet med denna uppsats är att göra en distinktion mellan revisorns olika rådgivningstjänster samt att klargöra vilka oberoenderegleringar som gäller för vilka typer av rådgivning. För att besvara syftet har de befintliga distinktionerna samt oberoenderegleringarna undersökts. Två intervjuer med godkända och auktoriserade revisorer har också genomförts för att få en verklighetsanknytning till problematiken. Den uppdelning som kan urskiljas är revisionsnära rådgivning samt fristående rådgivning. Den fristående rådgivningen kan delas upp i två typfall. Typfall 1 där den sker till revisionsklienter och typfall 2 där den sker till klienter för vilka ingen revision görs. För alla uppdrag revisorn antar gäller kravet på god revisorssed med vilket Far:s EtikR 1 följer. Far EtikR 1 säger att revisorn alltid skall agera oberoende. Då revisorn tar sig an ett uppdrag skall detta testas med analysmodellen. Denna gäller för alla uppdrag inom definitionen revisionsverksamhet under vilken fristående rådgivning inte faller. Uppsatsen ifrågasätter huruvida fristående rådgivning i typfall 2 ens bör behöva hållas oberoende och ett förslag till en ny distinktion av rådgivningstjänsten, med hotet mot revisorns oberoende som grund, läggs fram.

Tidigare forskning har visat på att kommunikation är betydelsefullt för alla organisationer, däribland även för den hierarkiska revisionsverksamheten. Kommunikation beskrivs vanligen som en nyckelfunktion för att utföra en god revision och skapa komfort mellan medarbetare och i sin tur till samhället. Forskning visar däremot på att den hierarkiska strukturen motarbetar god kommunikation, vilket resulterar i ett problematiskt dilemma. Samtidigt finns det annan forskning som menar att strukturen främjar god kommunikation vilket tyder på att den befintliga forskningen är motstridig. Ett fåtal studier har studerat den interna kommunikationen i revisionsverksamheten, men dessa har främst haft ett ledarskapsperspektiv eller syftat till att förklara underordnades svårigheter att tala ut. Denna studie syftar till att täcka dessa brister genom att beskriva vilken påverkan den hierarkiska organisationsstrukturen har på den interna kommunikationen inom revisionsverksamheten och i sin tur på revisionskomforten. För att besvara studiens forskningsfrågor har tio semistrukturerade intervjuer genomförts med revisorer på olika hierarkiska nivåer i de fem största revisionsbolagen. Studiens resultat indikerar att den interna kommunikationen i revisionsverksamheten påverkas av den hierarkiska organisationsstrukturen i termer av dess medföljande auktoritet, destruktiva beteende och kunskapsgap. Den befintliga auktoriteten och tillkommande normer medför att den interna kommunikationen förväntas att följa den hierarkiska befälskedjan. Det befintliga kunskapsgapet, men även auktoriteten har resulterat i en respekt för seniora revisorer, vilket i sin tur medfört att underordnade blir återhållsamma med vad de väljer att kommunicera uppåt i organisationen. Det är främst den uppåtgående kommunikationen som påverkas av de ovannämnda faktorerna. Vidare har den horisontella kommunikationen påverkats i termer av att den ökat i mängd, främst bland underordnade då de vill minimera de sociala kostnaderna som tillkommer vid uppåtgående kommunikation. Slutligen indikerar studien på att intern kommunikation är av betydelse för komfortskapande. Det har dock framkommit att komfortskapande skiljer sig beroende på vilken hierarkisk nivå revisorerna är på. / Previous research has shown that communication is important for all organizations, including the hierarchical audit operations. Communication is often described as a key function for performing a good audit and for the creation of comfort between employees and in turn, comfort to the society. Research, on the other hand, shows that the hierarchical structure counteracts good communication, which results in a problematic dilemma. At the same time, there is other research that believes that the structure fosters good communication, which indicates that the existing research is contradictory. Few studies have studied internal communication in the auditing operation, but these have mainly had a leadership perspective or aimed at explaining subordinates’ difficulties in speaking out. This study thus aims to cover these shortcomings by describing the impact of the hierarchical organizational structure on the internal communication within the audit operations. Furthermore, the study aims to investigate the impact of internal communication on audit comfort. In order to answer the study’s research questions, semi-structured interviews were conducted with auditors at different hierarchical levels in the five largest auditing companies.  The results of the study indicate that the internal communication in the auditing operations is affected by the hierarchical organizational structure in terms of its accompanying authority, destructive behaviour and knowledge gap. The existing authority and additional norms entail that internal communication is expected to follow the hierarchical chain of command. The existing knowledge gap, but also the authority, has resulted in a respect for the senior auditors, which in turn has meant that subordinates become restrained with what they choose to communicate upwards in the organization. It is mainly the upward communication that is affected by the above-mentioned factors. Horizontal communication has also been affected in terms of the fact that it has increased in quantity, mainly among subordinates as they want to minimize social costs that fall upon upward communication. Finally, the study indicates that internal communication is important for comfort creation. However, it has emerged that comfort creation differs depending on the hierarchical level the auditors are at.