Digitaliseringen av revisionsbranschen har varit ett omdiskuterat ämne, vilket beror på att branschen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Digitaliseringen har påverkat hur uppgifter utförs och hur problem tas an, vilket har och kommer innebära en förändring av samhällets olika delar. Sedan tidigare har det forskats på vilka faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg bland revisionsbyråer och revisorer, däremot mindre ur en svensk synvinkel. Syftet med denna studie är således att identifiera och bekräfta eller dementera tidigare forsknings funna faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg, samt testa dessa faktorers tillämpbarhet i Sverige. För att undersöka studiens syfte har en kvantitativ ansats använts med hjälp av en webbaserad enkät som har skickats ut till svenska revisionsbyråer. Hypoteserna i studien är baserade på den redan existerande forskningen. Studien utgår från Technology-Organization-Environment ramverkets tre kontexter, den tekniska, organisatoriska och miljömässiga. Faktorerna som undersöktes under respektive kontext var IT-kunskap, uppmuntran och standarder. Resultatet indikerar att det finns faktorer som påverkar användningen av revisionsverktyg även i en svensk kontext. Studien kan påvisa att uppmuntran och standarder har en signifikant påverkan på användningen. Det finns emellertid ett fortsatt behov av att forska vidare på ämnet då följande studies förklaringsgrad visar på en liten variation i användningen av verktygen. / The digitalisation of the audit profession has been a discussed topic due to the major changes in the industry in recent years. The digitalisation has affected how tasks are performed and how problems are addressed, which has caused changes in different parts of society. Factors that influence the use of Computer Assisted Audit Tools (CAATs) have previously been researched, but less in a Swedish context. The purpose of this study is to identify and confirm or deny previous factors found to affect the use of CAATs as well as the applicability of those factors in Sweden. To examine the purpose of the study a quantitative approach was used with the help of a web-based survey, sent out to Swedish auditing firms. The hypotheses in this study are based on previous research in the field. The study is based on the three contexts of the Technology-Organization-Environment framework, the technical, organisational and environmental context. The factors that were examined under each context were IT-knowledge, encouragement and standards. The result indicates that there are factors that affect the use of CAATs in a Swedish context. The study proves that encouragement and standards have a significant impact on the use of the tools. However, there is a continuing need to research the subject further as the degree of explanation in the analysis shows a small variation in the use of the tools.