Bakgrund: Diagnosen hjärtsvikt framkallar en känsla av hopplöshet och tumult hos den enskilda individen. Det är sjukvårdens ansvar att fånga upp individen samt ge hen en känsla av hopp och motivation till egenvård av hjärtsvikt och till hälsa. Egenvård av hjärtsvikt har en stor betydelse i omvårdnadsarbetet och påverkan på livskvalitet hos individer. Men enligt studier framkommer det att individers upplevelse av egenvården är viktigt att belysa för att kunna nå ut med lämpliga omvårdnadsåtgärder och omvårdnadskunskap till individen. Syfte: Att belysa hur individer upplever egenvården vid hjärtsvikt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Databassökningen genomfördes i PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades enligt en modifierad modell av SBU:s granskningsmall. Forskningsdatan sammanställdes enligt innehållsanalysen som redovisades av Forsberg och Wengström. Resultat: Det framkom i studierna att individer upplevde sig ha bristande kunskaper om innebörden av egenvård. Individerna upplevde att rädslan för diagnosen hjärtsvikt inte diskuterades av sjukvårdspersonalen och gav därmed en påverkan på följsamheten av egenvården. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien kom fram till att bristande kunskaper gällande att arbeta personcentrerat inom hälso-och sjukvården existerade och har därmed en negativ konsekvens för individens omvårdnadsbehov. Genom att arbeta mer personcentrerat kan sjuksköterskor hjälpa individer med hjärtsvikt till att uppnå förståelse, kunskap, livskvalitet och motivation i egenvårdsarbetet. / Background: Receiving the diagnosis of heart failure causes a sense of hopelessness and tumultuousness in the individual. It is the responsibility of healthcare workers to seize the individual and give them a sense of hope and motivation for self- care of heart failure and health. Self-care of heart failure has a significant role in the care and influence on the quality of life of the individuals. Recent studies show that the individuals’ experiences of self-care is important to enlighten to be able to reach appropriate care actions and knowledge. Aim: To illustrate how individuals experience self-management of heart failure. Method: A qualitative literature review based on 10 scientific articles. Database search was carried out in PubMed and CINAHL. The scientific articles were quality-reviewed according to a modified model of the SBU:S review template. Research data was compiled according to the content analysis as reported by Forsberg and Wengström. Results: It was found in the scientific studies that patients experience insufficient knowledge of the meaning of self-care. Individuals perceive that their anxiety for the diagnosis of heart failure is not taken into account by the medical care thus affect the compliance of self-care. Conclusion: The study showed that lack of knowledge about working personcentered in health- care exists and thus has a negative impact on the individuals nursing needs. By working more person-centered nurses can help individuals with heart failure to achieve understanding, knowledge, quality of life, as well as motivation in self-management of heart failure.