In this paper, we present empirical results from the Swedish equity market when testingdifferent strategies aiming at enhancing the performance of a momentum strategy, over a timeperiod from 2000 to 2021. Similar to research conducted on other markets, we find theexistence of a momentum premium on the Swedish equity market, but with a return that is fattailed and negatively skewed. We show that forming momentum portfolios by ranking stockson the residual return instead of total return increases the Sharpe ratio and reduces the excesskurtosis and skewness. Furthermore, managing volatility by scaling the exposure to the twomomentum styles increases performance of both, but most notably for the traditionalmomentum factor. Assessing the high average returns in relation to the high turnover of theportfolios, we find it likely for the net return after accounting for transaction costs to bestatistically significant based on research on factor strategies and limits to arbitrage. / Denna uppsats undersöker ett antal momentumstrategier på den svenska aktiemarknaden övertidsperioden åren 2000 till 2021. I linje med tidigare forskning visar vi på enmomentumeffekt, där aktier som presterat bättre (sämre) relativt andra under föregående årtenderar att prestera bättre (sämre) även i kommande månader. Vi visar attmomentumportföljer som rankar aktier utifrån dess idiosynkratiska avkastning underföregående tidsperiod förbättrar den riskjusterade avkastningen i jämförelse med dentraditionella momentumfaktorn. Förbättring visas även i en ökad symmetri med en minskadsannolikhet för extrema negativa utfall, ofta benämnt som ”tail risk” i sammanhanget. Vidareundersöks riskstrategier som låter exponeringen mot faktorportföljerna variera baserat påhistorisk volatilitet och resultatet visar på en förbättring, främst för den traditionellamomentumfaktorn. Baserat på portföljernas höga medelavkastning över tidsperioden och denmånatliga omsättningen finner vi det troligt att den positiva avkastningen förblir statistisktsignifikant efter hänsyn tagits till transaktionskostnader.

I dagens samhälle sporras konsumenter till att konsumera mer och mer. En anledning till att konsumenter idag konsumerar mer än tidigare är att pengar idag är mer lättillgängliga än de tidigare varit. Det har lett till att fler tar konsumtionslån, vilket är en riskfylld affär för de banker som bistår konsumenter med lån. Bankerna utsätts för en kreditrisk i samband med att de beviljat ett lån utan säkerhet. Författarna till den här studien har ett stort intresse inom ekonomi och konsumtion och således upptäcktes även intresset för riskerna som bankerna står inför i de här sammanhangen. Studiens författare uppmärksammade att det fanns en ytterst begränsad mängd tidigare forskning inom ämnet och önskade därmed att fylla den identifierade kunskapsluckan. Studien syftade att besvara vilka faktorer svenska banker beaktar vid en kreditbedömning och hur en sådan utförs för konsumtionslån. Utöver det syftade studien även att besvara hur bankerna bedömt de risker de utsätts för i samband med konsumtionslån, hur riskerna påverkade bankernas riskstrategier samt hur bankerna beaktade konsumenternas beteende i riskbedömningarna. Studien utfördes med en kvalitativ metod. Teori samlades in och bearbetades från 18 vetenskapligt granskade artiklar. Sju semistrukturerade intervjuer med sju olika svenska banker utfördes. Intervjupersonerna valdes ut baserat på den kunskap och erfarenhet de besatt inom kredit och riskbedömning. Således hade de intervjuade roller i form av kreditchefer, kontorschefer, kreditspecialister och senior credit riskmanager. De intervjuade bankerna valdes ut i vetskap om att de representerar olika delar av marknaden, vilket skapade en större variation och bredd i det insamlade datamaterialet. Således intervjuades storbanker, medelstora banker och nischbanker. Av studien har det framkommit att de främsta faktorerna bankerna tog hänsyn till vid en kreditbedömning, var kundens inkomst och återbetalningsförmåga. I studien visade det sig även att bankerna identifierade kundens vilja och förmåga att återbetala ett lån, som de största riskerna som bankerna möts av. Bankerna tog även hänsyn till kunders beteende, dock i olika utsträckning, vid riskbedömningarna. Bankerna tillämpade olika typer av riskklassificeringsmodeller som riskbedömningen och räntenivån baserades på. Det skilde sig mellan bankerna i huruvida de såg konsumtionslån som lönsamma. Dock ansåg de flesta bankerna att konsumtionslån inte var den mest lönsamma låneprodukten. / In today's society consumers are regularly encouraged to consume more and more. One reason that people today consume more than people used to are that money nowadays are more easily accessible than they were before. This has led to more people applying for unsecured smaller loans, which is a risky business for banks that grants these kinds of loans. The banks put themselves in risk of consumers not being able to pay them back when they grant unsecured loans. This papers authors have an interest in both economy and consumption and therefor also discovered an interest in the risks that banks put themselves in when granting unsecured loans. The authors discovered that there was a limited amount of earlier research available on the subject. An aim for this paper therefore was to identify which factors the banks consider when assessing a credit loan application and how the bank make the assessments. Furthermore, this paper aims to identify the risks that the banks put themselves in when granting this kind of loan, how the risks affect the banks risk strategies and how the banks take in consideration consumers behaviour when the banks make their risk assessments. This paper was conducted by a qualitative method. Theory was assembled from 18 peer reviewed articles. Seven semi structured interviews where held with representatives from seven different Swedish banks. The persons being interviewed where chosen based on the knowledge and experience they possessed in credit and risk assessment. Therefore, the people that were asked to take part in the interviews worked as credit managers, office managers and credit risk managers. The banks that contributed with an interview where chosen with knowledge that they would represent different parts of the market, wishing to create a bigger variation and a depth in the data material. The interviewed persons represented bigger banks, medium sized banks and nichebanks. In the empiricism the study shows that the main factors that banks consider when they assess these kinds of loans are the customers income and assessed ability to repay the loans. The banks identified both the customers' ability and their will to repay the loan, as the biggest risk they faced. They also considered how customers behave. The study shows that banks applied different kinds of risk scoring models that they based the risk assessment and interest rate on. From the study it shows that banks differ in their view on whether these types of loans are profitable, although most of the banks did not consider them to be profitable