I dagens samhälle sporras konsumenter till att konsumera mer och mer. En anledning till att konsumenter idag konsumerar mer än tidigare är att pengar idag är mer lättillgängliga än de tidigare varit. Det har lett till att fler tar konsumtionslån, vilket är en riskfylld affär för de banker som bistår konsumenter med lån. Bankerna utsätts för en kreditrisk i samband med att de beviljat ett lån utan säkerhet. Författarna till den här studien har ett stort intresse inom ekonomi och konsumtion och således upptäcktes även intresset för riskerna som bankerna står inför i de här sammanhangen. Studiens författare uppmärksammade att det fanns en ytterst begränsad mängd tidigare forskning inom ämnet och önskade därmed att fylla den identifierade kunskapsluckan. Studien syftade att besvara vilka faktorer svenska banker beaktar vid en kreditbedömning och hur en sådan utförs för konsumtionslån. Utöver det syftade studien även att besvara hur bankerna bedömt de risker de utsätts för i samband med konsumtionslån, hur riskerna påverkade bankernas riskstrategier samt hur bankerna beaktade konsumenternas beteende i riskbedömningarna. Studien utfördes med en kvalitativ metod. Teori samlades in och bearbetades från 18 vetenskapligt granskade artiklar. Sju semistrukturerade intervjuer med sju olika svenska banker utfördes. Intervjupersonerna valdes ut baserat på den kunskap och erfarenhet de besatt inom kredit och riskbedömning. Således hade de intervjuade roller i form av kreditchefer, kontorschefer, kreditspecialister och senior credit riskmanager. De intervjuade bankerna valdes ut i vetskap om att de representerar olika delar av marknaden, vilket skapade en större variation och bredd i det insamlade datamaterialet. Således intervjuades storbanker, medelstora banker och nischbanker. Av studien har det framkommit att de främsta faktorerna bankerna tog hänsyn till vid en kreditbedömning, var kundens inkomst och återbetalningsförmåga. I studien visade det sig även att bankerna identifierade kundens vilja och förmåga att återbetala ett lån, som de största riskerna som bankerna möts av. Bankerna tog även hänsyn till kunders beteende, dock i olika utsträckning, vid riskbedömningarna. Bankerna tillämpade olika typer av riskklassificeringsmodeller som riskbedömningen och räntenivån baserades på. Det skilde sig mellan bankerna i huruvida de såg konsumtionslån som lönsamma. Dock ansåg de flesta bankerna att konsumtionslån inte var den mest lönsamma låneprodukten. / In today's society consumers are regularly encouraged to consume more and more. One reason that people today consume more than people used to are that money nowadays are more easily accessible than they were before. This has led to more people applying for unsecured smaller loans, which is a risky business for banks that grants these kinds of loans. The banks put themselves in risk of consumers not being able to pay them back when they grant unsecured loans. This papers authors have an interest in both economy and consumption and therefor also discovered an interest in the risks that banks put themselves in when granting unsecured loans. The authors discovered that there was a limited amount of earlier research available on the subject. An aim for this paper therefore was to identify which factors the banks consider when assessing a credit loan application and how the bank make the assessments. Furthermore, this paper aims to identify the risks that the banks put themselves in when granting this kind of loan, how the risks affect the banks risk strategies and how the banks take in consideration consumers behaviour when the banks make their risk assessments. This paper was conducted by a qualitative method. Theory was assembled from 18 peer reviewed articles. Seven semi structured interviews where held with representatives from seven different Swedish banks. The persons being interviewed where chosen based on the knowledge and experience they possessed in credit and risk assessment. Therefore, the people that were asked to take part in the interviews worked as credit managers, office managers and credit risk managers. The banks that contributed with an interview where chosen with knowledge that they would represent different parts of the market, wishing to create a bigger variation and a depth in the data material. The interviewed persons represented bigger banks, medium sized banks and nichebanks. In the empiricism the study shows that the main factors that banks consider when they assess these kinds of loans are the customers income and assessed ability to repay the loans. The banks identified both the customers' ability and their will to repay the loan, as the biggest risk they faced. They also considered how customers behave. The study shows that banks applied different kinds of risk scoring models that they based the risk assessment and interest rate on. From the study it shows that banks differ in their view on whether these types of loans are profitable, although most of the banks did not consider them to be profitable

Graphical User Interface, which is known as GUI, is a way for a person to communicate and interact with a system through icons or other visual indicators. A well designed and intuitive user interface is critical to the success of a system since it encourages a natural interaction between a user and a system, thus conveying information more clearly and efficiently to the user.The aim of this study is to design and develop a user interface that is used in a financial technology company in their credit risk assessment process. The current user interface contains a visualization of an individual credit assessment flow together with a lot of data that is generated in the process. Some of the data is not properly visualized, which leads to confusion among end users.In order to optimize the user experience, a user-centered design approach was used combined with a heuristic evaluation. A new user interface was designed and implemented and according to the heuristic evaluation result, the usability was greatly improved. The new interface is able to help the company to visualize their credit risk assessment process in a better way and facilitate credit officers to make credit decisions. The result could also provide insights to other companies or organizations in presenting their data more clearly and effectively. / Grafiskt användargränssnitt, som även kallas GUI, är ett sätt för en person att kommunicera och interagera med ett system genom ikoner eller andra visuella indikatorer. Ett väl utformat och intuitivt användargränssnitt är avgörande för framgången för ett system, eftersom det uppmuntrar till en naturlig interaktion mellan en användare och ett system och därmed förmedlar information tydligare och effektivare till användaren.Syftet med denna studie är att designa och utveckla ett användargränssnitt som används i ett finansiellt teknikföretag i deras kreditriskbedömningsprocess. Det nuvarande användargränssnittet innehåller en visualisering av ett individuellt kreditbedömningsflöde tillsammans med mycket data som genereras i processen. En del av data är inte korrekt visualiserade, vilket leder till förvirring bland slutanvändare.För att optimera användarupplevelsen användes en användarcentrerad designmetod i kombination med en heuristisk utvärdering. Ett nytt användargränssnitt designades och implementerades och enligt det heuristiska utvärderingsresultatet förbättrades användbarheten kraftigt. Det nya gränssnittet kan hjälpa företaget att visualisera sin kreditriskbedömningsprocess på ett bättre sätt och underlätta kreditansvariga att fatta kreditbeslut. Resultatet kan också ge andra företag eller organisationer insikter om att presentera sina uppgifter tydligare och mer effektivt.

In this study we propose to enhance the predictive power of a Buy Now, Pay Later (BNPL) consumer credit scorecard by leveraging detailed product information. The object of analys is in this study is Klarna Bank AB, which is the largest retail finance provider in Sweden. This research conducts a quantitative study in order to firstly, investigate if it is possible to find subcategories that correlate more with credit risk than the existing product categories at Klarna. This will be investigated by categorizing already accepted orders into more granulated product categories than Klarna's existing level. Secondly, this study investigates how more detailed product categorization can improve a BNPL e-commerce consumer credit scorecard. Lastly, a qualitative analysis of what the business impact an implementation of this feature could entail for Klarna Bank AB is conducted. Our results demonstrate that it is possible to find subcategories that correlate more strongly with credit risk than the existing categories. The characteristics of the high-and low risk product categories align with existing research on online consumer behavior. More specifically, we found that luxury products, ego-related products, and products related to addictive behavior had the highest risk. We also contribute to existing research within the credit risk management field by finding that trending/new products on the market have a higher risk, and that the novelty of a product should be taken into consideration in credit risk prediction. By applying a hypothetical credit scoring model on a dataset of already accepted orders that took the new detailed product categories into consideration, the discrimination performance could be improved. However, risks regarding adding more data into a credit risk model need to be considered before implementing the proposed solution. Our study, therefore, demonstrates the potential of including more granulated product category information in a BNPL e-commerce consumer credit scorecard to improve risk prediction. While the results of this study are limited to the studied context, it is considered generalizable in that the proposed method could effectively be adapted to retrieve corresponding findings in other contexts. / Denna studie föreslår att förbättra prediktionsförmågan hos en konsumentkreditriskmodell inom Buy Now, Pay Later (BNPL) genom att utnyttja detaljerad produktinformation. Analysobjektet i studien är Klarna Bank AB, som är den största BNPL-aktören i Sverige. I detta arbete genomförs en kvantitativ studie för att först och främst undersöka om det är möjligt att hitta produktkategorier som korrelerar mer med kreditrisk än vad de nuvarande produktkategorierna på Klarna gör. Detta ska undersökas genom att kategorisera redan accepterade ordrar i mer granulerade produktkategorier än Klarnas befintliga nivå. Därefter ska det undersökas hur mer detaljerad produktkategorisering kan förbättra en kreditriskmodell för BNPL-företag. Till sist genomförs en kvalitativ analys över vilken affärspåverkan en implementering av denna lösning skulle kunna innebära för Klarna Bank AB. Våra resultat visar att det är möjligt att hitta underkategorier som korrelerar starkare med kreditrisk än de befintliga kategorierna hos Klarna. Egenskaperna hos de produktkategorier med hög och låg risk överensstämmer med befintlig forskning inom konsumentbeteenden online och psykologi. Mer specifikt fann vi att lyxprodukter, ego-relaterade produkter, och produkter relaterade till beroendebeteenden hade den högsta risken. Vi bidrar också till befintlig forskning inom forskningsfältet för kreditrisk genom att finna att trendiga/nya produkter på marknaden har högre risk och att det borde beaktas vid kreditriskbedömning. Genom att tillämpa en hypotetisk kreditvärderingsmodell på en dataset av redan accepterade ordrar, som tog hänsyn till de nya detaljerade produktkategorierna, kunde prediktionsförmågan förbättras. Risker med att lägga till mer data i en kreditriskmodell måste dock övervägas innan den föreslagna lösningen implementeras. Vår studie visar på potentialen i att inkludera mer detaljerad produktkategoriinformation i ett consumer credit scorecard för BNPL-företag för att på så sätt förbättra riskprediktionsförmågan. Även om resultaten av denna studie är begränsade till den studerade kontexten, anses det vara generaliserbart genom att den föreslagna metoden effektivt skulle kunna anpassas för att hitta motsvarande resultat i andra kontexter.