Det här är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning, där en studie av ett väntrum inom primärvården i Västmanlands län, Ängsgårdens Vårdcentral i Surahammar har gjorts. Syftet med detta examensarbete har varit att förtydliga vägledningen på Ängsgårdens vårdcentral så att det blir enklare för besökarna att hitta. Avsikten var att finna de nuvarande bristerna i vägledning i det befintliga väntrummet och utifrån empiri från omvärldsanalys, litteraturstudier, kvalitativa intervjuer och observationer skapa ett gestaltningsförslag som kan bidra till ett tryggare besök på vårdcentralen. Vilket i sin tur kan generera en högre helhetsupplevelse av besöket och underlätta både för besökare och personal. I mitt gestaltningsförslag har jag formgivit ett skyltsystem för att leda besökare mer förutsägbart än tidigare. Till konceptet hör en översiktskarta som hjälper besökarna, att på egen hand, ta reda på var läkaren har sitt rum. Vidare har ett förslag för receptionen utarbetats, så att den fungerar mer som ett landmärke än tidigare, och på det sättet blir en naturlig informationspunkt för besökare som är i behov av muntligt stöd i sin vägledning.

<p>Examensarbetet har utförts på Volvo Construction Equipment AB:s utvecklingsverkstad i Eskilstuna. Syftet har varit att göra ett nytt förslag till en arbetsplats. Modulen ska sedan multipliceras i den resterande verkstaden. Utformningen ska göra det enkelt för mekanikerna att utföra arbetsrutinerna enligt ordningssystemet 5S. Designspråket är även tänkt att klart ”andas” Volvos koncept vad gäller färger, material och värdeord.</p><p>     För att komma fram till examensarbetets resultat har vi använt våra kunskaper inom rumslig gestaltning och informationsdesign tillsammans med utvalda metoder. Dessa har innefattat observationer, intervjuer och enkäter. Vi har också haft idémöten med uppdragsgivaren samt arbetat med en projektgrupp. Där har vi tillsammans med dem tagit fram olika förslag som har lett oss framåt i designprocessen. Litteratur inom områdena informationsdesign, upplevelserum, färg samt material från Volvo har använts för att införskaffa nödvändig kunskap.</p><p>     Examensarbetet har resulterat i två förslag som har visualiserats på olika sätt. Det ena förslaget är mer omfattande och estetiskt där fokus ligger på att använda Volvos koncept vad gäller färger, material och värdeord. Detta förslag har visualiserats i ett 3D-Cad program som heter ArchiCad. Det andra förslaget som tagits fram har visualiserats med hjälp av en volymmodell som även var uppdragsgivarens önskemål.  Här ligger fokus till största delen på strukturen i arbetsmiljön och dispositionen i verkstaden. Vår vision har varit att i båda fallen göra en bättre arbetsmiljö för de anställda.</p><p>     Följande fem keywords/nyckelord har följt oss genom examensarbetets gång och får slutligen symbolisera de färdiga förslagen. Dessa är: information design/informationsdesign, spatial design/rumslig gestaltning, structure/struktur, function/funktion och servicescape/upplevelserummet.</p>

<p>Detta examensarbete omfattar ett förslag på utformning av en utställning med Interactive Institute som uppdragsgivare.</p><p>Syftet med examensarbetet har varit att utforma en utställning till ett antal prototyper som utvecklats i projektet ”Static!”. Prototyperna visualiserar energi på olika sätt där tanken är att uppmärksamma användandet av energi. Vi har arbetat med att skapa ett utställningsförslag med god informationsdesign som ger medvetenhet om energianvändning hos målgruppen.</p><p>Vi har undersökt hur man skapar uppmärksamhet hos besökare, hur man kan göra utställningen informativ utan att någon står och berättar om den samt hur man undviker att besökare vidrör prototyperna i utställningen. För att skaffa oss de kunskaper som behövts för att genomföra examensarbetet har vi gjort litteraturstudier, genomfört flera intervjuer, gjort en enkätundersökning samt gjort fältstudier.</p><p>Examensarbetet har resulterat i ett idéförslag som visualiseras med hjälp av datorskisser. Skisserna beskriver utformningen med både text och bild.</p>

<p><p>Detta examensarbete har utförts i samarbete med arkitektkontoret Equator, som är</p><p>beläget i Stockholm. Syftet med vårt uppdrag har varit att ta fram ett intresseväckande</p><p>bildmaterial för receptionsmiljöer. Vårt fokus låg i att förstå hur man bäst förmedlar rum</p><p>i bilder. Den övergripande frågeställningen var; hur får man i en bild, information om</p><p>rummet och dess rymd?</p><p>Metoder vi använde oss av för att nå vårt mål var litteraturstudier, enkätundersökning</p><p>och utprovningar. Litteraturstudier utfördes för att få en god grund till ämnet samt till</p><p>utformningen av bildmaterialet. Med utgångspunkt från litteraturstudier och</p><p>undersökningsresultatet tog vi fram ett antal förslag på bildmanér som efter utprovningar</p><p>resulterade i två bildmanér. Resultatet bestod av en rendering och en konturskiss.</p><p>I rapporten ger vi även förslag på praktiska tillämpningar som på olika sätt kan</p><p>förtydliga rumsligheten i en bild.</p></p>

Examensarbetet har utförts på Volvo Construction Equipment AB:s utvecklingsverkstad i Eskilstuna. Syftet har varit att göra ett nytt förslag till en arbetsplats. Modulen ska sedan multipliceras i den resterande verkstaden. Utformningen ska göra det enkelt för mekanikerna att utföra arbetsrutinerna enligt ordningssystemet 5S. Designspråket är även tänkt att klart ”andas” Volvos koncept vad gäller färger, material och värdeord.      För att komma fram till examensarbetets resultat har vi använt våra kunskaper inom rumslig gestaltning och informationsdesign tillsammans med utvalda metoder. Dessa har innefattat observationer, intervjuer och enkäter. Vi har också haft idémöten med uppdragsgivaren samt arbetat med en projektgrupp. Där har vi tillsammans med dem tagit fram olika förslag som har lett oss framåt i designprocessen. Litteratur inom områdena informationsdesign, upplevelserum, färg samt material från Volvo har använts för att införskaffa nödvändig kunskap.      Examensarbetet har resulterat i två förslag som har visualiserats på olika sätt. Det ena förslaget är mer omfattande och estetiskt där fokus ligger på att använda Volvos koncept vad gäller färger, material och värdeord. Detta förslag har visualiserats i ett 3D-Cad program som heter ArchiCad. Det andra förslaget som tagits fram har visualiserats med hjälp av en volymmodell som även var uppdragsgivarens önskemål.  Här ligger fokus till största delen på strukturen i arbetsmiljön och dispositionen i verkstaden. Vår vision har varit att i båda fallen göra en bättre arbetsmiljö för de anställda.      Följande fem keywords/nyckelord har följt oss genom examensarbetets gång och får slutligen symbolisera de färdiga förslagen. Dessa är: information design/informationsdesign, spatial design/rumslig gestaltning, structure/struktur, function/funktion och servicescape/upplevelserummet.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med arkitektkontoret Equator, som är beläget i Stockholm. Syftet med vårt uppdrag har varit att ta fram ett intresseväckande bildmaterial för receptionsmiljöer. Vårt fokus låg i att förstå hur man bäst förmedlar rum i bilder. Den övergripande frågeställningen var; hur får man i en bild, information om rummet och dess rymd? Metoder vi använde oss av för att nå vårt mål var litteraturstudier, enkätundersökning och utprovningar. Litteraturstudier utfördes för att få en god grund till ämnet samt till utformningen av bildmaterialet. Med utgångspunkt från litteraturstudier och undersökningsresultatet tog vi fram ett antal förslag på bildmanér som efter utprovningar resulterade i två bildmanér. Resultatet bestod av en rendering och en konturskiss. I rapporten ger vi även förslag på praktiska tillämpningar som på olika sätt kan förtydliga rumsligheten i en bild.

Börja med bricka och avsluta med tallrik är en studie om rörelsemönster i matsalar med brickservering med fokus på lunchmatsalen i Boda Borg, Oxelösund. Studien syftar till att undersöka hur man kan skapa ett distinkt rörelsemönster i matsalen för att gästerna lätt ska kunna orientera sig. Med hjälp av observationer och notationer undersöktes de befintliga rörelsemönstren som finns i matsalen för att peka ut de kritiska element som gör att matsalen upplevs som rörig. Genom intervjuer med sakkunniga undersöktes de standardutföranden som används vid utformande av matsalar med brickserveringar.  Utifrån teorier gällande intuitiv design och vägvisning formgavs en ny buffélina för att skapa ett tydligt rörelsemönster i matsalen på Boda Borg. Gestaltningsförslaget bygger på att man som gäst i matsalen ska känna igen flödet och lätt hitta till dess början. Detta för att effektivisera de flöden som finns i matsalen samt skapa en bättre upplevelse för gäster och personal. Studiens slutsats är att en ombyggnad av buffelinan, samt en omplacering av denna, kommer att skapa ett distinkt rörelsemönster i matsalen. För att säkra detta rekommenderas att utprovningar genomförs. Som förslag till vidare forskning föreslås en djupare utredning för att kontrollera om det går att fastställa ett idealiskt utformande för en buffélina. / Start with a tray and finish with a platter is a study of the patterns of movement in restaurants with tray serving, which focuses on the restaurant in Boda Borg, Oxelösund. The study aims to explore how to create a distinct pattern of movement in the restaurant for guests to easily orient themselves. Using observations and notations of the existing patterns of movement in the restaurant was studied to point out the critical elements that made the restaurant perceived as disorderly. Through interviews with experts the standard models used in restaurants with tray serving was examined. Based on theories on intuitive design and wayfinding a new buffetline is presented. The design aims to create a clear pattern of movement in the restaurant in Boda Borg and help the guests to easy find their way to the beginning of the buffet. Its purpose is to generate flows that are more efficient in the dining room and to create a better experience of the restaurant for guests and staff. The study concludes that a conversion and a repositioning of the buffetline will create a distinct pattern of movement in the restaurant. To ensure this, it is recommended that validations will be performed. As suggestions for further research a deeper investigation is proposed to verify whether it is possible to determine the ideal framing of a buffetline.

Detta arbete är en studie i hur kreativitet på arbetsplatsen kan understödjas med hjälp av planlösningen. Genom kvalitativ och kvantitativ insamling av empiri samt litteraturstudier har ett gestaltningsförslag skapats för att lösa detta problem.   Delarna jag tittat på visar att det är viktigt att möjliggöra möten, både planerade och spontana. Ett annat sätt är att tillåta inkubation på olika sätt, det kan vara genom umgänge eller genom att få göra något annat vid sidan av sitt idéarbete. En annan faktor kan vara att arbeta med ljusinsläpp och utsikt. Genom att tillåta rummen ha olika funktioner ger man flexibilitet till arbetsplatsen, något som också kan främja kreativitet. Med hjälp av alla dessa faktorer har jag skapat en rumsindelning för Maint Partners nya huvudkontor med öppna ytor, platser för möten, arbete i grupp samt socialt samspel.   Denna uppsats är skriven inom ämnet informationsdesign, ett ämne som bland annat handlar om att gestalta information på olika sätt.

Det upplevda rummet är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att studera vilka rumsliga formelement som kan understödja orienterbarheten och skapa ett bra flöde i ett rum. Arbetet utgår ifrån entréhallen på Tekniska museet i Stockholm där svårigheter i orienteringen leder till stopp i flödet. Arbetet strävar mot att ta fram ett designförslag som minskar dessa stopp, samt öka framkomligheten och orienterbarheten. Målet är att skapa en positiv och trygg upplevelse vid museibesöket.   Under inhämtningen av empirin ifrån notationer av rörelsemönster, observationer, rumsanalyser och intervjuer har det visat sig att rummet skapar stora folksamlingar på grund av svår orienterbarheten. Under inläsningen av teorier kring wayfinding, kognitionspsykologi, upplevelserum, formelement, m.m, har det visat sig att god orienterbarhet, tydliga och distinkta rum och kontrastrikedom är avgörande för att besökaren ska få en positiv upplevelse. Att upplevelsen i sin tur påverkar besökarens rörelse i rummet och att runda former skapar mjukhet men också generera rörelse är något som teorierna belyst.   Utifrån empiri och teori har ett gestaltningsförslag tagits fram som främjar besökarens möjlighet till att få en överblick över rummet. Kontraster och ”popout”-effekter har bidragit till att rummets delar blivit mer distinkta och funktionerna blivit tydligare. Tillsammans med runda linjer och böljande former har rummets framtoning blivit mjukare och den positiva upplevelsen har därmed ökat. Rummet har även förbättrat tillgängligheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga som till stor del kräver en kontrastrik miljö för navigering.

Lekmiljö för mening: Ett designförslag med syftet att skapa en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn, koncentrerar sig på problematiken kring lekplatser och rörelsehindrade barn. Syftet med arbetet är att formge en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn. Teori i uppsatsen innehåller essentiella komponenter inom informationsdesign rumslig gestaltning. Metoderna såsom intervju, lekplatsobservationer och skisser har bidragit till strävan att uppnå examensarbetets mål. Uppsatsens slutsats påpekar att ingen av de observerade lekplatserna är helt tillgängliga för rörelsehindrade barn. Med helt tillgänglig menas att lekplatsen dels går att tas sig in i, exempelvis med sin rullstol och dels att lekredskapen är tillgängliga lekmässigt för de rörelsehindrade barnen. Designförslaget som är framlagt i uppsatsen visar en lekplats med flera lekmöjligheter till rörelsehindrade barn. Det är en utveckling av bland annat rumsliga funktioner för att skapa en mötesplats där barn som har rörelsehinder ges möjligheter att leka med alla andra barn som inte har något funktionshinder.