En revisor som åsidosätter sina uppgifter kan bli skadeståndsskyldig och en skadeståndstalan mot en revisor leder i regel till att denne får ett försämrat rykte, även i de fall då revisorn faktiskt frias. Idag arbetar många revisorer på stora revisionsbyråer och måste då följa både professionella och kommersiella värderingar. Vissa studier visar att dessa olika värderingar är svårförenade och att problem kan uppstå när professionella yrkesverksamma arbetar i miljöer där också kommersiella värderingar finns. Syftet med denna studie är därför att analysera vilken av skadeståndsrisken och ryktesrisken som upplevs vara värst samt hur riskerna upplevs påverka revisorers arbete i en kontext där de måste förhålla sig till en professionell såväl som en kommersiell logik. För att uppfylla detta syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio auktoriserade revisorer på tre av de största revisionsbyråerna i Sverige. Vi har i denna studie konstaterat att ryktet var viktigast för revisorerna. Revisorerna menade att varumärket gav en kvalitetsstämpel på revisionen, att ryktesrisken var svår att skydda sig mot, att den påverkade deras personliga karriärmöjligheter samt att det rent historiskt inte varit särskilt hög risk för skadestånd. Majoriteten av revisorerna menade att det fanns en skadeståndsrisk för revisorer men att deras revisionsbyrås riskbedömning och resurser eliminerade skadeståndsrisken.

Inledning: Modebranschen har generellt ett dåligt rykte främst med avseende på barnarbete, miljöutsläpp och dåliga arbetsförhållanden. Sannolikt påverkar detta även klädföretag som inte har varit i sådana skandaler. Därför är det viktigt att klädföretag använder ryktesanalys och rykteshantering för att skapa ett gott rykte. Studien ämnar att bidra teoretiskt till ekonomistyrningslitteraturen, empiriskt till ett konceptuellt ramverk av Solarz (2018) och praktiskt med ett förslag till klädbutiker.   Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur klädbutiker arbetar med hantering av ryktesrisk. Frågeställningen som besvaras är, ”Hur hanteras ryktesrisk i klädbutiker?”.   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod, och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som har genomförts med sex klädbutikschefer från olika butiker. Analysen har genomförts deduktivt med utgångspunkt i ett konceptuellt ramverk av Solarz (2018). Utifrån det samt insamlad teori har slutsatser dragits.   Slutsats: Efter den här studien kan vi dra en slutsats om att alla klädbutiker arbetar med hantering av ryktesrisker. I analysen och slutsatsen används Solarz (2018) konceptuella ramverk för ryktesanalys, som innehåller begreppen rykte, moralisk risk och tillit. Baserat på intervjuerna hanteras ryktet främst genom ett gott kundbemötande, moralisk risk är något som oftast uppstår vid reklamationer från kunder, och större butiker är mer villiga att kompensera kunden. Slutligen bör tillit byggas upp om butikerna är aktiva med välgörenhet. Endast en viss andel av butikerna var aktiva med välgörenhetsarbete, framför allt de större butikerna.

Penningtvätt är idag ett samhällsproblem som hotar att förstöra förtroendet för det finansiella systemet och berörda institutioner. Bankerna kan idag betraktas ha ett viktigt ansvar i att förhindra penningtvätt, men trots ansvaret har olika banker i Sverige under de senaste åren fått negativ uppmärksamhet i media och blivit dömda till olika sanktioner. Parallellt med regelverket och den ökade digitaliseringen, värnar bankerna om sina kundrelationer på den konkurrensutsatta marknad där de är verksamma. Det går även att diskutera hur bankernas roll att bekämpa penningtvätt förhåller sig till att de som privata aktörer även har intresse i att bedriva vinstdrivande affärsverksamhet.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur banker verksamma i Sverige ser på sin dubbla roll i att bedriva vinstdrivande affärsverksamhet och samtidigt bära ett stort ansvar för att förhindra penningtvätt, vilket kan beskrivas som resurskrävande brottsbekämpning. Vidare är syftet att analysera vad bankernas roll skapar för incitament, möjligheter och utmaningar för banker att förhindra penningtvätt. För att uppnå syftet har bankernas relation gentemot kunder, myndigheter och konkurrenter legat till grund för studiens analysmodell, som har använts för att analysera det insamlade materialet. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med experter som dagligen arbetar med penningtvättsfrågor inom banker verksamma i Sverige.  Resultatet i denna studie tyder på att bankerna idag tar sin roll som penningtvättsbekämpare på större allvar, där mer resurser läggs på området än för bara några år sedan. Den ryktesrisk som bankerna idag behöver hantera, samtidigt som de är verksamma på en konkurrensutsatt marknad, har visat sig vara en viktig faktor i hur bankerna ser på sin roll. Trots att resultatet visar på förbättringar, har banker en utmaning i att hänga med i digitaliseringens utveckling, något som hittills mer gynnat de som tvättar pengar än bankerna. En möjlighet som resultatet visar är att bankerna efterfrågar utökat samarbete mellan banker och myndigheter, något som i framtiden kan leda till ett mer effektivt arbete mot penningtvätt. / Money laundering is today a societal problem that threatens to destroy the trust in the financial system and the institutions concerned. Banks can today be considered to have an important responsibility in preventing money laundering. Despite the responsibility, various banks in Sweden have in recent years received negative media attention and been penalized with various sanctions. In parallel with the regulations and the increased digitalization, the banks want to keep their customer relations at the competitive market in which they operate. It is also possible to discuss how banks’ role in preventing money laundering relates to the fact that they, as private actors, also have an interest in making profit as private actors.  The aim of the study is to investigate how banks operating in Sweden view their dual role in making for-profit business operations and at the same time having a big responsibility for preventing money laundering, which can be described as resource-intensive law enforcement. Furthermore, the aim is to analyze what banks’ role creates for incentives, opportunities and challenges for banks to prevent money laundering. To achieve the aim of the study, the banks relationship to customers, authorities and competitors have formed the basis of the analysis model, which has been used to analyze the result from the interviews that have been made. The study was conducted using a qualitative method, where semi-structured interviews were conducted with experts who work at a daily basis with money laundering questions within banks operating in Sweden.  The results of this study indicate that banks today take their role in combating money laundering more seriously, where more resources are invested in the area comparing with just a few years earlier. The reputation risk that the banks today need to deal with, at the same time as they operate in a competitive market, has proved to be an important factor in how banks view their role. Although the results show improvements, banks have a challenge in keeping up with the digitalization and its development, something that so far have benefited money launderers more than the banks. A possibility that the result shows is that the banks request increased cooperation between banks and authorities, something that in the future may lead to a more efficient work against money laundering.