Allt fler människor väljer att bosätta sig i städer. Samtidigt lever vi i en tid där hållbarhetsmål är viktigare än någonsin att uppnå. Städers ökande antal invånare gör att allt fler människor vistas på gator, torg, parker och andra grönområden i staden, vilket ställer höga krav på det offentliga rummet. För att bemöta detta krävs hållbara, livskraftiga, säkra och hälsosamma offentliga rum, med syfte att skapa en jämställd stadsmiljö som involverar alla människor. Dessa platser kräver smarta lösningar för att främja hållbar stadsutveckling.Stadsutvecklingen gör att de offentliga rummen ständigt förändras. Ett område som står inför förändring kan ta flera år att färdigställa, vilket gör att offentliga rum från och till infinner sig i ett slags mellanläge. Platsen används då inte längre som tidigare, och har ännu inte fått sin nya användning. Detta kan skapa tillfälligt otrygga eller oinbjudande kvaliteter i det offentliga rummet, till exempel brist på belysning och få människor i rörelse. För att motverka detta kan stadsplanerare och arkitekter implementera temporära installationer för att ge platsen en ny identitet och användning.För att undersöka om tillämpandet av temporär användning kan bidra till hållbar stadsutveckling, utförs en interventionsstudie på en offentlig plats som genomgår förändring. Denna interventionsstudie innefattar en beskrivande planeringsprocess samt en fältstimulering där en temporär paviljong med odlingsmöjligheter byggs upp i det offentliga rummet. Studiens empiriska del innefattar även en platsanalys för att undersöka hur paviljongen påverkar, och påverkas av, dess kontext. Dessutom tillämpar studien en enkätundersökning för att undersöka allmänhetens attityder till det offentliga rummet. Detta, tillsammans med kvalitativa intervjuer med experter inom området, ger oss en inblick i hur en intresserad person utan en formell roll kan delta i planeringsprocessen och utformningen av en offentlig plats. Resultatet beskriver planeringsprocessen och uppförandet av den temporära paviljongen. Detta beskriver i sin tur hur temporär användning kan bidra till inkludering och hållbarhet i stadsrummet. / Increasingly more people are choosing to settle in cities. At the same time, we live in a time where achieving sustainability goals are more important than ever. The increase in residents in urban environments has created a build up of people passing through the streets, squares, parks, and other green areas in the city, putting a huge strain on public spaces. In response to this, renewable, viable, safe and healthy public spaces are needed, with the aim of creating an equal urban environment open to all. These public spaces require inventive solutions to develop the urban environment to a sustainable future.Urban development is not only inevitable, but a must for progression, however, to the average citizen this creates ever shifting, ever changing surroundings for them to work and live in. During these, sometimes years long, periods of change, public spaces can fall into a form of middle ground, where the previous purpose of the space has been lost, and the new purpose has yet to be gained. This can temporarily create unsafe and uninviting qualities in the public space, for example due to lack of lighting and people. To challenge this, city planners and architects can look to implement temporary installations to give the site a new identity and use, bridging the gap between old and new.To investigate whether temporary use can contribute to sustainable urban development, an intervention study was conducted at a public space that is under-going change. This intervention study includes a descriptive planning process as well as a field stimulation where a temporary pavilion with cultivation opportunities is built up in the public space. The empirical part of the study also includes a site analysis to investigate how the pavilion affects, and is affected by, its context. In addition, the study applies a survey to examine the attitudes of the citizens regarding the public space. This, together with qualitative interviews with experts in the field, gives us an insight into how an interested person without a formal role can participate in the planning process and the design of a public place. The result describes the planning process and construction of the temporary pavilion. The approach, in turn, describes how temporary use can contribute to inclusion and sustainability in the urban.