This thesis highlights the critical impact the effects of regionalised organisational structure and external political pressures have on the development of public sector information systems. Through the extension of a socio-technical systems (STS) model which encompasses these effects, a tool is provided for their investigation and evaluation in past and present information system (IS) developments. The foundations for this model were derived through an in-depth study of a large scale, national public IS development. Despite a large volume of research into the development and implementation of information systems, a high incidence of failure of such projects is still observed. With information systems now commonly integrated into many facets of an organisation’s business processes the costs and consequences of such failures can be far reaching. Given the additional scope and scale of many national public sector projects such consequences can be profound. While public sector IS failure has been studied in the literature, its focus is observed to be primarily that of an examination of e-government systems, neglecting the back-end (non-public facing) support systems. The focus of such studies is predominantly on the public’s interface and interaction with these systems together with their adoption and acceptance by the public. This view is a valid contribution but it does not inform the literature on the full range of unique problems that can be encountered across a complete IS development lifecycle within the public sector. Seeking to investigate these matters further, a collaboration was formed with a UK public body to facilitate the examination of the issues affecting the development and implementation of a national IS project. Onsite observations, interviews and document sampling were used across the development cycle to gather information from the perspectives of the stakeholders involved. The analysis of the data collected from this exercise highlighted a number of factors that were observed to have a significant effect on the project’s ultimate failure. Examination of this analysis from an STS perspective allowed for the extension of an existing STS model. It was extended to encompass the significant adverse effects that an organisational regionalised structure and external political pressure placed on the development of public information systems.

This paper covers how a company must act to become “greener” and yet still increase profitability with the main emphasis on the inner structure of the company. The research is focused on the Swedish security systems company Niscayah AB, part of the multinational corporation Niscayah Group with approximately 6000 employees. A company can be assumed to consist of seven parts (strategy, systems, structure, super-ordinate goals, staff, skills and style) that have to cooperate for the firm to be able to become more environmentally friendly. Also, the economic performance is of importance and therefore that too is examined. Niscayah performs well in some of the parts, such as their systems and the green initiatives from the decision makers, and not as good in their structures and strategy. Furthermore we discovered another factor that is important and that affects all seven parts, communication. In this aspect, the company performs poorly and our suggestion is to spread more information about results and goals concerning the “green work”.

<p>In the year of 2001, China launched their new international marketing strategy Going Global. As an effect of this, the frequency of Chinese establishments in Sweden has increased heavily in the last ten years. One of the larger Chinese establishments in Sweden happened in 2003, by the telecom company Huawei. This essay illustrates the obstacles that a Chinese company faces when setting up their business on the Swedish market. Previous studies have focused on Swedish establishment abroad. However due to the ongoing globalization process the terms and conditions for setting up a company abroad have drastically changed which leads to a different perspective on the establishment process. Therefore we found this subject very intriguing as it makes it possible to look at the establishment obstacles from a fresh point of view. Our aim is to analyze which obstacles Huawei faced while establishing their business in Sweden. To answer the question which these obstacles were, we will use cultural theory by Hall (1976, 1990), as well as political and economical theory by Porter (1983, 1996).</p>

<p>Allt fler företag världen över certifierar sitt ledningssystem och intresset för kvalitetsstandarden ISO 9001 växer sig allt starkare. Trots den ökade populariteten kring ISO 9001 finns det dock studier som ifrågasätter om certifiering bidrar till högre kvalitet hos företag, detta bland annat på grund av att dokumentationskraven i standarden upplevs som betungande.Elektriska Installatörsorganisationen EIO, är en bransch- och arbetsgivarorganisation för Sveriges el- och teleteknikföretag. I början av år 2007 startade de ett projekt med syfte att underlätta ISO 9001 certifiering hos sina medlemsföretag. En testgrupp med fem pilotföretag fick stöd av EIO vid certifieringsarbetet.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka resultat ISO 9001 certifieringen har lett till hos EIO:s pilotföretag.Resultaten analyseras sedan genom att utreda vilka förutsättningar som varit viktiga för att pilotföretagen ska kunna uppnå en lyckad certifiering. Vidare undersöks även hur pilotföretagen själva har upplevt dokumentationskraven i standarden. Undersökning har skett genom intervjuer med VD och annan personal samt genom att distribuera en enkät till medarbetare på pilotföretagen.</p><p>Resultaten visar att fördelarna av ISO 9001 certifieringen hos pilotföretagen har övervägt de kostnader och investeringar som behövts göras. Dessutom har standardens dokumentationskrav inte upplevts som betungande av pilotföretagen, utan istället som något positivt.</p>

<p>Baserad på en enkätundersökning som besvarades av 55 olika restaurangägare i Uppsala undersöker denna uppsats frågan; vilka motiv har varit mest inflytande för personer som har startat en restaurang i Uppsala stad? Efter en genomgång av tidigare teoretisk litteratur och</p><p>studier av motivation för entreprenörer, samt en kvalitativ- undersökning, identifierades 8 motiverande psykiska faktorer. De motiverande faktorerna undersöktes med frågor som ställdes</p><p>till respondenterna i studien. En analys av insamlat data visar att de fyra mest motiverande faktorerna var (rangordnat) självständighet, passion, materiell rikedom och att utvecklas som person. Även de faktorerna som fick lågt resultat är av intresse. Exempelvis uppfattar författarna att faktorn kommunitarism fått lågt resultat på grund av sociala eller kulturella skillnader jämfört med andra länder, där liknande studier visat ett högt resultat för samma faktor. Undersökningen visade även på att restaurangägarna generellt sett inte var missnöjda över en situation de befanns sig i innan de startade restaurangen. Med andra ord var ett av motiven att starta ett företag inte en reaktion på en negativ situation.</p>

This thesis presents an ethnographic examination of a discrete convergence between geology and society. It is communicated through the geoparks model that has shaped a policy of sustainable territorial development, as grown out of a motivation seeking to promote wider awareness and engagement with issues of geological heritage, conservation and sustainable development. The research is devised by way of an adaptive set of methods, bringing data from the field as experienced in rocky outcrops across case study geopark sites, at the formal dissemination of the approach in geopark network conferences, and by informal internet access to a dispersed online community of geoparkians. In so doing I seek to open a window looking out on one perspective of anthropology in the Anthropocene. The research follows the flow of geoparks policy as guided and shaped by a defining charter and statutes, which after nearly two decades of lobbying and promotion have now become an official programme with the United Nations Education Science and Culture Organisation (UNESCO). By utilising an anthropological examination of geoparks policy, rather than blandly accepting an essentialised view that aspires to be passed from site to site around the globe as the programme expands, this thesis provides a critical assessment of previously taken for granted terms and mobilizing metaphors. It explores the underpinning philosophy of geology that has impacted upon the forms and direction in which the geoparks are being developed. It evaluates the function and application of a form of audit culture that seeks to ensure accountability and progression as the model is expanded into new territories, and considers how a more singular pure vision of geoparks is being balanced with multiple and often complex enactments, as seen notably through the analysis of how three case study sites; English Riviera Geopark (UK), Katla Geopark (Iceland), and Marble Arch Caves Geopark (UK and Ireland) are practiced on the ground.

<p>Utvecklingen av IP-telefoni har under de senaste åren gått fort fram och idag kan en hel IP-lösning utformas efter ett företags specifika behov. Syftet med uppsatsen är att ur ett tekniskt, socialt och ekonomiskt perspektiv undersöka tre företags införandeprocess av skilda IP-lösningar för kommunikation. Detta har vi gjort genom intervjuer med personer på CC-Systems, Softcom och ICA. Vi har kommit fram till att valet av IP-lösning och dess funktioner beror på företagets verksamhet och dess behov. Företagen använder beroende av införandets omfattning och teknikens komplexitet olika strategier för att etablera tekniken i företaget och detta har gjorts olika framgångsrikt. Framför allt är det tekniska problem och de anställdas acceptans till tekniken som försvårar införandeprocessen. IP-lösningen har påverkat företagen, dels genom ett förändrat arbetssätt för de anställda, men även genom att införandet har bidragit till nya möjligheter och ekonomiska besparingar.</p>

Utvecklingen av IP-telefoni har under de senaste åren gått fort fram och idag kan en hel IP-lösning utformas efter ett företags specifika behov. Syftet med uppsatsen är att ur ett tekniskt, socialt och ekonomiskt perspektiv undersöka tre företags införandeprocess av skilda IP-lösningar för kommunikation. Detta har vi gjort genom intervjuer med personer på CC-Systems, Softcom och ICA. Vi har kommit fram till att valet av IP-lösning och dess funktioner beror på företagets verksamhet och dess behov. Företagen använder beroende av införandets omfattning och teknikens komplexitet olika strategier för att etablera tekniken i företaget och detta har gjorts olika framgångsrikt. Framför allt är det tekniska problem och de anställdas acceptans till tekniken som försvårar införandeprocessen. IP-lösningen har påverkat företagen, dels genom ett förändrat arbetssätt för de anställda, men även genom att införandet har bidragit till nya möjligheter och ekonomiska besparingar.

In the year of 2001, China launched their new international marketing strategy Going Global. As an effect of this, the frequency of Chinese establishments in Sweden has increased heavily in the last ten years. One of the larger Chinese establishments in Sweden happened in 2003, by the telecom company Huawei. This essay illustrates the obstacles that a Chinese company faces when setting up their business on the Swedish market. Previous studies have focused on Swedish establishment abroad. However due to the ongoing globalization process the terms and conditions for setting up a company abroad have drastically changed which leads to a different perspective on the establishment process. Therefore we found this subject very intriguing as it makes it possible to look at the establishment obstacles from a fresh point of view. Our aim is to analyze which obstacles Huawei faced while establishing their business in Sweden. To answer the question which these obstacles were, we will use cultural theory by Hall (1976, 1990), as well as political and economical theory by Porter (1983, 1996).

Baserad på en enkätundersökning som besvarades av 55 olika restaurangägare i Uppsala undersöker denna uppsats frågan; vilka motiv har varit mest inflytande för personer som har startat en restaurang i Uppsala stad? Efter en genomgång av tidigare teoretisk litteratur och studier av motivation för entreprenörer, samt en kvalitativ- undersökning, identifierades 8 motiverande psykiska faktorer. De motiverande faktorerna undersöktes med frågor som ställdes till respondenterna i studien. En analys av insamlat data visar att de fyra mest motiverande faktorerna var (rangordnat) självständighet, passion, materiell rikedom och att utvecklas som person. Även de faktorerna som fick lågt resultat är av intresse. Exempelvis uppfattar författarna att faktorn kommunitarism fått lågt resultat på grund av sociala eller kulturella skillnader jämfört med andra länder, där liknande studier visat ett högt resultat för samma faktor. Undersökningen visade även på att restaurangägarna generellt sett inte var missnöjda över en situation de befanns sig i innan de startade restaurangen. Med andra ord var ett av motiven att starta ett företag inte en reaktion på en negativ situation.