Med ökande digitalisering och tillgänglighet till information har informationskriget blivit allt mer sofistikerat och utbrett med en mängd olika aktörer som strävar efter att påverka och manipulera den allmänna opinionen. I detta sammanhang spelar den faktagranskande journalistiken en avgörande roll för att bekämpa desinformation och upprätthålla journalistikens samhällsviktiga roll. Denna studie har undersökt denna eskalerade konflikt i det moderna medielandskapet och bidrar till att öka förståelsen för hur två europeiska public service-bolag presenterar faktagranskat material. Syftet med denna uppsats har varit att på ett djupgående plan analysera hur två faktaverifieringsenheter – BBC Verify och SVT Verifierar – arbetar med, gestaltar och motiverar resultaten av sitt faktagranskade material. För detta ändamål har jag använt mig av kvalitativ metod – framinganalys – applicerad på fem artiklar från BBC och fem artiklar från SVT. Dessa har brutits ned i sex olika frames och utifrån dessa har innehållet analyserats i med utgångspunkt i epistemologi och gestaltningsteori. Jag har kommit fram till att BBC Verify och SVT Verifierar delar grundläggande principer om noggrannhet, tillvägagångsätt och källkritik i sina granskningar men skiljer sig åt på viktiga punkter som i granskningarnas omfattning, kontextualisering och metodologisk transparens.