I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger på en kvalitativ studie där tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsförespråkare i Stockholm förklarar sin syn på fredsskapande. Men det görs även nedslag i engelskspråklig litteratur där exempel från runt om i världen ges. Här nämner författarna sinsemellan vilka svårigheter som kan uppstå. Dessa svårigheter kan bland annat bero på vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete. Men även vilka roller som externa aktörer tar på sig när de ger sig in och påverkar fredsskapandet. Här ges exempel från Balkan. Vad gäller den kvalitativa studien ser man att det interreligiösa fredssamarbetet kan ta sig olika form. Exempel ges på ett gemensamt bönehus och mötesplats som finns i Fisksätra. Men även studie och föreläsningsprojektet Saalams vänner beskrivs. Den teori som används utgår från Ruth Illmans tolkning av filsofen Martin Buber. Illman söker genom Buber att förklara hur mötet med Den Andre också är ett möte med sig själv. Ett möte som när det är ärligt kan skapa respekt och förståelse trots skillnader. Dessa skillnader blir då sekundära.