John Williams är att betrakta som en av giganterna inom den amerikanska filmmusikkompositionen. Förutom filmmusik så har han komponerat ett flertal beställda solokonserter för betydande instrumentalister och orkestrar, däribland The Five Sacred Trees för fagott och symfoniorkester som är skriven för New York Philharmonics 150-års jubileum och denna orkesters solofagottist Judith LeClair. I detta examensarbete analyseras de första två satserna från ett motiviskt, strukturellt och i viss mån harmoniskt perspektiv, samt genomgås hur det kan påverka instuderingsprocessen och författarens interpretatoriska val. Referensmaterialet som används är främst en pianoreduktion av stycket, samt en doktorsavhandling gällande styckets pedagogiska användningsområden av John Michael Lopinto från 2004. Slutsatser efter analysen inkluderar bland annat att de två satserna i stora drag kontrasterar varandra, att konserten innehåller så pass många olika klangkaraktärer att det krävs extra arbete från solistens sida för att kunna framföra denna med endast piano, samt att John Williams kontinuerligt utvecklar motiv från tidigare verk och inkorporerar dem i konserten och har fortsatt att arbeta på detta vis även efter tillkomsten av denna konsert. Min förhoppning är att det här arbetet ökar min egen och omvärldens insikter om denna konsert, och ökar sannolikheten för att detta verk framförs i större utsträckning i framtiden. / <p>John Williams fagottkonsert, sats 1-2.</p><p>Medverkande: Gabriella Varga Karlsson, fagott</p><p>Georg Öquist, piano</p><p></p><p></p><p></p>

The pressure on natural resources in urban areas increases as cities grow in size and populations; however, informal institutions as norms and values by ‘common people’ can play a major role for protection of urban greens.  As the city of Bangalore, India, rapidly grows in size and population, its green areas are disappearing. In rural parts of India, local people’s notion of certain ecosystems as sacred has rendered the ecosystems protection and contributed to sustenance of ecosystem services’ generation. The aim of this paper is to explore the potential of stewardship of urban greens in a changing social context, focusing on religious beliefs and practices surrounding trees in Bangalore. It focuses on the cultural dimension of ecosystem services and connects previous research on sacred groves in rural areas with research on stewardship of urban greens. Methods include interview surveys with visitors to five focus sites of religious significance representing the city's four major religions; semi-structured interviews with key informants; and observations. Results show that on the Hindu sites -the study’s main focus- in the city, a range of trees were sacred themselves and revered through a set of practices. On the other sites, trees were rather an incorporated part of the land areas with religious significance. On all sites a set of cultural services was appreciated as generated by trees. Furthermore, visitors had a strong stake in the trees but the experienced levels of capacity to secure the trees’ protection differed between the sites. The study concludes that ‘common people’ are crucial stakeholders for ecosystem stewardship that ensures protection of the urban greens in Bangalore. The different religions in the city provide a multi-faceted protection of different types of urban greens. The level of protection is the outcome of a complex web of community values and norms, where sacredness is one included element.