<p>Syftet med undersökningen har varit att göra en jämförelse mellan sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa, ur ett elevperspektiv. Detta har delvis gjorts med utgångspunkt i genus, då flickor och pojkars tankar kring de två arbetssätten jämförts. </p><p>Huvudfrågorna som undersökningen grundas på är vilka åsikter elever i årskurs 9 har om samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa? Hur inställningen till sam- och särundervisning i idrottsämnet är hos pojkar respektive flickor i årskurs 9? Vad säger de tillfrågade gymnasieeleverna om sam- och särundervisning?</p><p>Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning och en intervjustudie på tre olika skolor i Sverige. Resultatet visar att de flesta elever skulle behålla sin nuvarande undervisningsmetod om de fick välja, samt att pojkar och flickors tankar kring de två arbetssätten inte skiljer sig särskilt mycket åt. En slutsats är att det bästa arbetssättet en blandning mellan sär- och samundervisning. Att klasserna är uppdelade efter kön ibland och tillsammans med varandra ibland.</p>

<p> </p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet var att studera genuspositioner hos eleverna under sam- respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla vårt syfte har vi använt följande frågor: Vilka genusskapande handlingar och beteenden kan vi upptäcka bland flickor och pojkar i idrottsundervisningen? Hur förändras elevernas beteenden och handlingar när eleverna undervisas i sam- respektive särundervisning?</p><p>Metod</p><p>De metoder som använts i studien var kvalitativa observationer och intervjuer. Studien inleddes med 28 observationer med fokus på kritiska händelser, då vi antecknade händelser där eleverna upprätthöll eller bröt de traditionella könsmönstren. För att få en djupare förståelse för elevernas tankar och upplevelser kring de händelser vi observerat valdes sju personer ut för intervju. Dessa sju personerna representerade de fyra olika genuspositioner som vi under observationerna registrerat. Senare jämfördes observationsresultatet med elevernas berättelser och för att förstå och förklara resultatet användes Yvonne Hirdmans genusteori.</p><p>Resultat</p><p>De flesta flickorna och pojkarna intar positioner av upprätthållande handlingar och beteenden medan positionerna för brytande handlingar och beteenden endast intas av några få elever. De upprätthållande flickorna är försiktiga och inaktiva samtidigt som de upprätthållande pojkarna är högljudda, tävlingsinriktade och aktiva. De brytande flickornas beteende kan liknas med pojkarnas. De som karaktäriserar de brytande pojkarna är att de är tysta, snälla och aktiva. De upprätthållande flickorna och pojkarna förändrar endast sitt beteende mellan undervisningssätten genom att agera mer eller mindre upprätthållande. De brytande flickorna tenderar att gå över till en upprätthållande position i särundervisningen medan de brytande pojkarna inte förändrar sitt beteende överhuvudtaget.</p><p>Slutsats</p><p>Resultatet visar på fyra genuspositioner, de upprätthållande flickorna och pojkarna samt de brytande flickorna och pojkarna. De fyra genuspositionerna kan ses i båda undervisningssätten men ser dock olika ut beroende på sam- eller särundervisning. Eleverna anpassar sig till omgivningen och förändrar därför sina genuspositioner beroende på vilket undervisningsätt de undervisas i och beroende på vilka elever de omges med.</p><p> </p>

Syftet med undersökningen har varit att göra en jämförelse mellan sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa, ur ett elevperspektiv. Detta har delvis gjorts med utgångspunkt i genus, då flickor och pojkars tankar kring de två arbetssätten jämförts.  Huvudfrågorna som undersökningen grundas på är vilka åsikter elever i årskurs 9 har om samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa? Hur inställningen till sam- och särundervisning i idrottsämnet är hos pojkar respektive flickor i årskurs 9? Vad säger de tillfrågade gymnasieeleverna om sam- och särundervisning? Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning och en intervjustudie på tre olika skolor i Sverige. Resultatet visar att de flesta elever skulle behålla sin nuvarande undervisningsmetod om de fick välja, samt att pojkar och flickors tankar kring de två arbetssätten inte skiljer sig särskilt mycket åt. En slutsats är att det bästa arbetssättet en blandning mellan sär- och samundervisning. Att klasserna är uppdelade efter kön ibland och tillsammans med varandra ibland.

Syfte och frågeställningar Syftet var att studera genuspositioner hos eleverna under sam- respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla vårt syfte har vi använt följande frågor: Vilka genusskapande handlingar och beteenden kan vi upptäcka bland flickor och pojkar i idrottsundervisningen? Hur förändras elevernas beteenden och handlingar när eleverna undervisas i sam- respektive särundervisning? Metod De metoder som använts i studien var kvalitativa observationer och intervjuer. Studien inleddes med 28 observationer med fokus på kritiska händelser, då vi antecknade händelser där eleverna upprätthöll eller bröt de traditionella könsmönstren. För att få en djupare förståelse för elevernas tankar och upplevelser kring de händelser vi observerat valdes sju personer ut för intervju. Dessa sju personerna representerade de fyra olika genuspositioner som vi under observationerna registrerat. Senare jämfördes observationsresultatet med elevernas berättelser och för att förstå och förklara resultatet användes Yvonne Hirdmans genusteori. Resultat De flesta flickorna och pojkarna intar positioner av upprätthållande handlingar och beteenden medan positionerna för brytande handlingar och beteenden endast intas av några få elever. De upprätthållande flickorna är försiktiga och inaktiva samtidigt som de upprätthållande pojkarna är högljudda, tävlingsinriktade och aktiva. De brytande flickornas beteende kan liknas med pojkarnas. De som karaktäriserar de brytande pojkarna är att de är tysta, snälla och aktiva. De upprätthållande flickorna och pojkarna förändrar endast sitt beteende mellan undervisningssätten genom att agera mer eller mindre upprätthållande. De brytande flickorna tenderar att gå över till en upprätthållande position i särundervisningen medan de brytande pojkarna inte förändrar sitt beteende överhuvudtaget. Slutsats Resultatet visar på fyra genuspositioner, de upprätthållande flickorna och pojkarna samt de brytande flickorna och pojkarna. De fyra genuspositionerna kan ses i båda undervisningssätten men ser dock olika ut beroende på sam- eller särundervisning. Eleverna anpassar sig till omgivningen och förändrar därför sina genuspositioner beroende på vilket undervisningsätt de undervisas i och beroende på vilka elever de omges med.