Spelling suggestions: "subject:"samhällsekonomisk kalkyl"" "subject:"samhällsekonomiska kalkyl""
1 |
Hantering av osäkerhet i samband med investeringsbeslut – några metodansatser och exempelAndersson, Mats B. January 2004 (has links)
<p>Before you take a decision you can normally choose amongmany different alternatives. The alternatives can be rankeddepending on what net benefits they produce. The alternativewith the best net benefit is chosen. Within economicscost-benefit analysis may be used to decide which alternativeis likely to offer the best net benefit.</p><p>Some time after the decision it may be found that theselected alternative turned out not to be as favourable asexpected. The reason is often that there are uncertainties inthe decision process. Sometimes this is not a major problemsince it is possible to change the decision or the costconsequences may be small.</p><p>When the National Traffic Administrations make investmentslarge volumes of capital are involved. It is often difficult orvery expensive to change an investment when started. It istherefore essential to get an early knowledge about potentialuncertainties, which can affect the decision. Uncertainties canaccrue from incorrect input data. A reason for spreading ofuncertainties is the presence of dependencies among thevariables. The uncertainties are also usually dependent upontime.</p><p>This thesis describes some methods to take uncertaintiesinto account in cost-benefit analysis before a decision istaken. The aim is both to identify the uncertainties and tooutline methods for coping with uncertainties.</p><p>The methods rely on results in reliability theory and riskanalyses among others. Some statistical methods and discretedata models are also applied. The aim is to increase theprobability of selecting an alternative with high and stablenet benefits over a long time period.</p><p>The cost-benefit estimates are divided into smaller parts tomake it possible to locate uncertainties. Descriptive andanalytical models are recommended for handling the cost-benefitstructure and the uncertainties found in its components.Dependencies among variables and, in particular, timedependencies are analysed.</p><p>Throughout the thesis the various methods are applied to anexample referring to a road investment.</p>
|
2 |
Hantering av osäkerhet i samband med investeringsbeslut – några metodansatser och exempelAndersson, Mats B. January 2004 (has links)
Before you take a decision you can normally choose amongmany different alternatives. The alternatives can be rankeddepending on what net benefits they produce. The alternativewith the best net benefit is chosen. Within economicscost-benefit analysis may be used to decide which alternativeis likely to offer the best net benefit. Some time after the decision it may be found that theselected alternative turned out not to be as favourable asexpected. The reason is often that there are uncertainties inthe decision process. Sometimes this is not a major problemsince it is possible to change the decision or the costconsequences may be small. When the National Traffic Administrations make investmentslarge volumes of capital are involved. It is often difficult orvery expensive to change an investment when started. It istherefore essential to get an early knowledge about potentialuncertainties, which can affect the decision. Uncertainties canaccrue from incorrect input data. A reason for spreading ofuncertainties is the presence of dependencies among thevariables. The uncertainties are also usually dependent upontime. This thesis describes some methods to take uncertaintiesinto account in cost-benefit analysis before a decision istaken. The aim is both to identify the uncertainties and tooutline methods for coping with uncertainties. The methods rely on results in reliability theory and riskanalyses among others. Some statistical methods and discretedata models are also applied. The aim is to increase theprobability of selecting an alternative with high and stablenet benefits over a long time period. The cost-benefit estimates are divided into smaller parts tomake it possible to locate uncertainties. Descriptive andanalytical models are recommended for handling the cost-benefitstructure and the uncertainties found in its components.Dependencies among variables and, in particular, timedependencies are analysed. Throughout the thesis the various methods are applied to anexample referring to a road investment.
|
3 |
Miljöaspekter i samhällsekonomiska kalkyler : exemplet Botniabananvon Sydow, Susanna January 2011 (has links)
Utifrån nationalekonomiska teorier om samhällsekonomiska kalkyler och miljö utreds i uppsatsen om det togs tillräcklig hänsyn till miljöaspekter i de två samhällsekonomiska kalkylerna för Botniabanan. Fokus ligger på två miljöaspekter; värdet av intrång i natur och värdet av minskade koldioxidutsläpp till följd av förväntade trafiköverflyttningar, samt kalkylparametern diskonteringsräntan. Diskonteringsräntan har stor inverkan på kalkyler för projekt med långsiktiga effekter. Den första samhällsekonomiska kalkylen gjordes 1996 och hade en nettonuvärdeskvot på 0,54-0,83. Den andra gjordes 2004 till följd av ökade kostnader och hade en nettonuvärdeskvot på noll. Min slutsats är att det kunde ha tagits mer hänsyn till miljöaspekter i kalkylerna, vilket antagligen hade lett till större nettonuvärdeskvoter. Att kompensationsåtgärdskostnaderna var inräknade i den andra kalkylen kanske kan antas motsvara värdet av intrånget i natur. Att komplettera med någon typ av värdering hade dock varit önskvärt. Det går att anta att koldioxidvärderingarna i kalkylerna var något lågt satta, ett högre värde hade ökat nyttonuvärdekvoten. Samtidigt är det möjligt att prognoserna för trafiköverflyttning var överskattade och lägre prognoser hade minskat nettonuvärdeskvoten. Det går slutligen att argumentera för en lägre, alternativt avtagande, diskonteringsränta vilket hade ökat nettonuvärdeskvoten. Det finns dock betydande osäkerheter med de tre miljöaspekternas värden, varför det borde ha gjorts ett flertal känslighets- och scenarioanalyser.
|
4 |
Lokal kollektivtrafik på samhällsekonomisk grundval / Local public transport on the basis of social economic criteriaLjungberg, Anders January 2007 (has links)
Förutom i Stockholm uppvisar den lokala kollektivtrafiken en nedåtgående trend i trafikutvecklingen, trots en årlig subvention om 10 miljarder kronor. Drift av lokal kollektivtrafik i mindre och medelstora städer baserat på samhällsekonomiska kriterier skulle bl a medföra en prispolitik som kräver en subvention om drygt 50%. Att detta ungefär motsvarar rådande subventioneringsgrad är dock inte ett tecken på att kollektivtrafiken bedrivs på samhällsekonomisk grundval, eftersom det visar sig att prisstrukturen är grovt suboptimal. Vad gäller investeringspolitik framgår det dessutom av en enkätundersökning att trafikhuvudmännen inte använder samhällsekonomisk kalkyl (CBA) vid planering och drift av lokal kollektivtrafik, så syftet med avhandlingen är att visa på de möjligheter till förbättringar av den lokala kollektivtrafiken som skulle uppstå om den bedrevs på samhällsekonomisk grundval. Operationaliseringen av teorin kräver först att några grundfrågor för en tillämpning av allmän välfärdsekonomisk teori på bedrivande av lokal kollektivtrafik benas upp. Det är väsentligt att göra en åtskillnad av utbudet av kollektiva transporttjänster mellan ett grundläggande utbud som är att betrakta som ”merit goods” och övrigt utbud där nyttan på normalt sätt mäts genom konsumenternas betalningsvilja. I en omfattande fallstudie av den lokala kollektivtrafiken i Linköping exemplifieras vad effekten blir, dels av vissa utbudsförändringar, som har sållats fram i strävan mot systemoptimum, dels av ändamålsenlig efterfrågestyrning, och med CBA beräknas vad nettoresultatet kan tänkas bli. Om förbättringar som ger lika stor nettonytta som i Linköping kan göras hos flertalet andra trafikhuvudmän med en samhällsekonomisk ansats, skulle den totala nettonyttan aggregerad över hela Sverige vara betydligt större än vad vissa av de omskrivna jätteprojekten inom kollektivtrafiksektorn kan prestera. / Except in Stockholm, local public transport shows a declining trend in spite of an annual total subsidy from the County councils of 10 billion SEK. This is fair enough. Running local bus services in small and medium sized towns in accordance with welfare economic criteria implies among other things a pricing policy which requires subsidization just above 50%, which happens to be the same as the present degree of tax-financing. However, this is just a coincidence, and not a mark of optimality, because it is found that the structure of fares is clearly suboptimal. As regards investment policy it is furthermore confirmed by a questionnaire survey that neither the principals (the County councils) nor their agents (bus companies) use cost-benefit analysis (CBA) for the design of local public transport systems, so the purpose of the thesis is to demonstrate the potential improvements of public transport in small and medium sized towns run on the basis of welfare economics. The operationalization of the welfare economic foundations requires some theoretical reorientation in the particular case of local public transport. A fundamental division of the supply is made between the “merit goods” part of total supply and the “normal goods” part, where benefit is measured by the individual willingness-to-pay. In a case study of the bus transport system of Linköping a number of generally applicable minor improvements are found by the welfare economic approach, which aggregated to the national level would imply a total net benefit which more spectacular projects in the public transport sector rarely can present.
|
Page generated in 0.1813 seconds