Introduktion: Få barn i dag når rekommendationerna för fysisk aktivitet och ges inte möjligheten att ta del av de positiva effekter som kan erhållas av daglig fysisk aktivitet. Organisationer på global och nationell nivå har satt upp mål för att öka barn och ungdomars fysiska aktivitetsnivå. Dessa mål kan barn och ungdomar nå på olika vis, bland annat i skolan. Men i skolan ligger fokuset på skolprestationer och inte barnens hälsa. En skolfysioterapeut skulle kunna aktivera barnen för att nå de dagliga rekommendationerna, trots det finns det idag ett begränsat antal skolfysioterapeuter som är verksamma i landet.    Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur fysioterapeuter inom elevhälsan ser på sin yrkesroll och de arbetsområden de har i elevhälsan.    Metod: Studien var av kvalitativ design där fem fysioterapeuter intervjuades. De arbetar eller har arbetat som skolfysioterapeut under de senaste 12 åren. Semistrukturerade intervjuer spelades in via kommunikationsprogrammet Zoom och materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.    Resultat: Resultatet visade att skolfysioterapeuterna har brutit sig in på en ny arena. Arbetet kunde vara sårbart eftersom skolpersonalen och skolfysioterapeuten överlag hade varierande synsätt kring eleverna. De båda parterna var överens om att en jämlik skola för eleverna var viktig där goda samarbeten kunde skapa möjligheter till fina resultat.    Slutsats: Skolfysioterapeuterna upplevde att de behövdes i skolan och kan komplettera skolans professioner med nödvändig kunskap för att eleverna ska få den hjälp de är i behov av. De hade många olika arbetsområden och upplevde sig kunna bidra till elevhälsan som arbetar hälsofrämjande och förebyggande för att nå jämlik skola för alla elever.