We are currently experiencing a climate crisis. The planet’s temperature is rising considerably due to the emission of greenhouse gases generated by human activities. This situation poses a challenge for everyone, including companies. Private sector actors are taking actions to mitigate the consequences of climate change, such as global warming. Some of these measures are imposed by national regulations, and others are motivated by the firms' own will. The latter include Science Based Target initiative (SBTi), a voluntary initiative that supports companies in setting climate targets to reduce emissions in line with climate science and the Paris Agreement. The number of companies taking action through participation in it is growing. However, SBTis a young initiative that should be further explored, as more research is needed on its effects. This master’s thesis responds to this gap by studying the impact of joining the SBTi on the financial performance of companies measured through stock returns, volatility and financial risk. For this purpose, the Difference-in-Differences (DiD) statistical technique has been applied through a linear regression model to a sample of 4869 companies. It includes both SBTi member and non-members. At the same time, this research also addresses a second objective, to estimate the determinants to join SBTi, since this is a voluntary action, through a Probit model. It has been found that there is a negative relationship when the financial variable is stock return. While when volatility and financial risk are measured, there is no statistically significant effect. These findings show that being a member of SBTi could reduce investor returns, but does not influence the other two financial indicators. This suggests that investors are not attracted to these companies and may indicate that they see the initiative as a costly distraction. Also, as investors manage their portfolios to reduce market downturns, investing in firms that are part of the initiative will not be something they will consider in terms of their votality. Although the initiative's objectives and commitments help to mitigate climate risks by encouraging the reduction of carbon dioxide emissions, they do not generate significant impacts on the level of financial risk, according to the observations. Regarding the results on the likelihood of joining SBTi, it was found that companies that produce lower returns to investors, have lower stock price fluctuations, have higher financial risk and pollute less, are more likely to be members. This suggests that the initiative should drive its efforts towards companies with these characteristics. This study is innovative in its field in that it addresses a topic of current interest but that has been little explored, the SBTi. It applies two methodologies, regression analysis through DiD and Probit model, but with global panel data, which makes it more challenging. This master’s thesis contributes to the research community in three ways. First, it fills a gap providing new insights into SBTi from a financial perspective. Second, it informs the initiative itself of the implications of its activity and makes it easier to identify potential members and attract them. Third, it can be useful for investors who want to be part of the fight against climate change and include these companies in their portfolios, but want to know the financial consequences of doing so. / Vi upplever för närvarande en klimatkris. Planetens temperatur stiger avsevärt på grund av utsläppen av växthusgaser som genereras av mänsklig verksamhet. Denna situation utgör en utmaning för alla, inklusive företag. Privata aktörer vidtar åtgärder för att mildra konsekvenserna av klimatförändringar, såsom global uppvärmning. Vissa av dessa åtgärder föreskrivs av nationella regleringar, medan andra motiveras av företagens egna vilja. Det senare inkluderar SBTi, en frivillig initiativ som stödjer företag i att fastställa klimatmål för att minska utsläppen i linje med klimatvetenskapen och Parisavtalet. Antalet företag som vidtar åtgärder genom deltagande i initiativet ökar. Dock är SBTi en ung initiativ som bör undersökas mer, eftersom merforskning behövs om dess effek. Denna avhandling fyller detta gap genom att studera effekten av att delta i SBTi på företagens finansiella prestationer, mätt genom aktieavkastning, volatilitet och finansiell risk. För detta ändamål har den statistiska tekniken DiD tillämpats genom en linjär regressionsmodell på ett urval av 4869 företag. Det omfattar både medlemmar och icke-medlemmar av SBTi. Samtidigt behandlar denna forskning även ett andra mål, att uppskatta faktorer som påverkar beslutet att delta i SBTi, eftersom detta är en frivillig åtgärd, genom en Probit-modell. Det har konstaterats att det finns ett negativt samband när den finansiella variabeln är aktieavkastning. När volatilitet och finansiell risk mäts finns det däremot ingen statistiskt signifikant effekt. Dessa resultat visar att att vara medlem i SBTi kan minska avkastningen för investerare, men påverkar inte de andra två finansiella indikatorerna. Detta tyder på att investerare inte lockas av dessa företag och kan indikera att de ser initiativet som en kostsam distraktion. Dessutom, eftersom investerare hanterar sina portföljer för att minska marknadsnedgångar, kommer investeringar i företag som är en del av initiativet inte vara något de överväger med avseende på volatilitet. Även om initiativets mål och åtaganden bidrar till att mildra klimatrisker genom att främja minskning av koldioxidutsläppen, genererar de inte signifikanta effekter på finansiell risknivå enligt observationerna. Vad gäller resultaten angående sannolikheten att delta i SBTi, visade det sig att företag som ger lägre avkastning till investerare, har lägre aktieprisfluktuationer, har högre finansiell risk och förorenar mindre, har större sannolikhet att vara medlemmar. Detta tyder på att initiativet bör rikta sina ansträngningar mot företag med dessa egenskaper. Denna studie är nyskapande inom sitt område genom att den behandlar ett ämne av aktuellt intresse men som är relativt outforskat, nämligen SBTi. Den tillämpar två metoder, regressionsanalys med DiD och en Probit-modell, men med globala paneldata, vilket gör det mer utmanande. Denna avhandling bidrar till forskarsamhället på tre sätt. För det första fyller den en lucka genom att ge nya insikter om SBTi ur ett finansiellt perspektiv. För det andra informerar den själva initiativet om konsekvenserna av dess verksamhet och underlättar identifieringen av potentiella medlemmar och att locka dem. För det tredje kan den vara användbar för investerare som vill vara en del av kampen mot klimatförändringar och inkludera dessa företag i sina portföljer, men som vill känna till de finansiella konsekvenserna av att göra det.