Allt fler människor i Sverige dricker alkohol regelbundet. Detta kan medföra försämrad hälsa och tilltagande sjukdom, bidra till skador och våld i samhället. Sjuksköterskan inom primärvården träffar många patienter i hälsosamtal och det är då viktigt att fråga om alkoholvanor liksom andra levnadsvanor. Detta upplevs dock som en svår uppgift för många sjuksköterskor, då det finns risk att patienten kan känna sig kränkt. Forskning visar att sjuksköterskor tycker att det saknas kunskaper och metoder för att fråga om alkoholvanor. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva förutsättningar och metoder för hur sjuksköterskan kan uppmärksamma alkoholvanor i hälsosamtalet. Sammanlagt har 11 artiklar analyserats; nio kvantitativa och två kvalitativa från Europa och USA. Studien är gjord enligt Axelssons modell (2012, s.203-219) och resultatet i studien består av tre huvudteman och fyra subteman. De tre huvudteman är Kommunikation, Metod och Kunskap. Subteman som ingår är Samtal, Motiverande samtalsteknik, Screening av alkoholvanor och Kort rådgivning. Resultatet visar att Screening och Kort rådgivning är användbara och tidsbesparande metoder och Motiverande samtalsteknik är effektivt vid alkoholprevention. En förutsättning är att sjuksköterskan får kunskap i metoder, samtalsteknik och alkoholens skadliga påverkan på hälsan. I den efterföljande diskussionen tas de delar upp som är väsentliga för sjuksköterskan i arbetet med alkoholprevention i hälsosamtalet. Slutsatser i denna litteraturstudie är att det finns bra metoder för att uppmärksamma alkoholvanor, men en förutsättning är att sjuksköterskan har kunskap om hur de används samt kännedom om alkoholens skador på hälsan. I det förebyggande arbetet är det effektivt att fråga patienten om alkoholvanor, men hur länge samtalet pågår är inte av lika stor betydelse.

The migration of contaminants from the subsurface into the indoor air environment, in a process described as soil vapor intrusion, is gaining attention as a potential pathway for exposure to contaminated soil and water. Indoor, outdoor and soil air samples were collected from forty homes in North Texas to investigate the attenuation of trichloroethylene (TCE) from contaminated groundwater into residential buildings. The mean and standard deviation of the soil and indoor air attenuation factors (ratio of indoor air concentration to soil vapor concentration) were 0.14 and 0.17, respectively. Five of the 40 values were greater than 0.1 which is the suggested upper-bound by the U.S. EPA (2002). Statistical tools were used to draw correlative relationships between contaminant groundwater, soil air and indoor air concentrations. The VolaSoil model described by Waitz et al. (1996), was modified for use as a screening tool for future investigations of indoor TCE concentration. Using measured soil vapor data, the model under predicted indoor air TCE concentrations likely due to heterogeneities in the unsaturated subsurface. Inputting groundwater TCE concentrations, the model was able to capture the contaminant migration processes and produce results consistent with measured indoor TCE concentrations. Therefore, the model described in this paper maybe appropriate to be use as a screening tool in future investigations in the contamination area. / text

<p>Tidig upptäckt och intervention är av stor vikt när det gäller att komma till rätta med alkoholproblem. För att identifiera vilka som har alkoholproblem använder man sig inom vården av screeninginstrument. Dessa screeninginstrument kan distribueras på olika sätt, till exempel som enkät eller som intervju. Tidigare forskning har kommit fram till motstridiga resultat gällande vilket distributionssätt som ger den mest tillförlitliga informationen. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns skillnader i svar till följd av distributionssätt. Här undersöks enkät- respektive intervjumetod. De screeninginstrument som används i studien är Alcohol Use Disorders Identification Test och CAGE. Undersökningsdeltagare var 47 studenter vid Stockholms respektive Uppsala Universitet. Samtliga deltagare gjorde både enkät och intervju. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan de båda distributionssätten avseende totalpoängen. Däremot fanns en signifikant skillnad mellan de båda distributionssätten i en enskild fråga på Alcohol Use Disorders Identification Test.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.