Uppsatsen har tre syften, alla beträffande Sara Stridsbergs översättning av amerikanskan Valerie Solanas radikalfeminstiska SCUM Manifesto från 1968: att göra en övergripande karaktäristik av översättningen, att undersöka och presentera nyckelord i översättningen, samt att beskriva samspelet mellan Stridsbergs förord och översättning. Med textanalysmodeller av Yvonne Lindqvist, Lennart Hellspong och Per Ledin genomförs textanalyser av översättningen i stort, av ett urval av nyckelord och av förordet. Resultaten visar på att Stridsberg gjort en fri översättning med fokus på språk och stil, och att förordet kompletterar översättningen och bjuder in läsaren till olika sätt att läsa manifesttexten på. I diskussionen avhandlas resultatens betydelse i förhållande till tidigare forskning och vad mina resultat betyder utifrån André Lefeveres teorier om att ideologiska och poetologiska faktorer är det viktigaste vid översättsval. Uppsatsens slutsats är att Stridsberg översatt texten i huvudsak som litterär text istället för som politisk kortare skrift eller längre pamflett, och att förordet presenterar Stridsbergs ingång till texten och hjälper läsaren att göra en litterär läsning av manifestet. / This essay has three purposes, all relating to the Swedish translation of Valerie Solanas’s SCUM Manifesto by Sara Stridsberg. These are: to do a characterization of the translation, to investigate and present keywords in the translated text, and to describe the interplay between Stridsberg’s foreword and translation. Models for text analysis by Yvonne Lindqvist, Lennart Hellspong and Per Ledin are applied for investigating both the general translation, a selection of the keywords and the foreword. The results indicate that Stridsberg’s translation is a free one, where the focal points are style and diction, and also that the foreword is a supplement to the translation that invites the reader to different ways in which to read the manifesto. The discussion deals with both the question of what my results mean in relation to previously existing research, and what they mean according to André Lefeveres theories about ideology and poetics being the most important factors when making choices in tranlation. The conclusion of the essay is that Stridsberg translated the text mainly as a literary text as opposed to as a political brochure or pamphlet, and that the foreword presents Stridsberg’s perspectives on the text and helps the reader do a literary reading of the manifesto.

This study aims to examine the norm-breaking body in Sara Stridsbergs literary fantasy Drömfakulteten (2006) or The Faculty of Dreams (English translation, 2019) which explores Valerie Solanas’ life. Solanas is known for the feminist text SCUM Manifesto (1968, Swedish translation, 2003) and for shooting the artist Andy Warhol.  Solanas has a very distinct separation between body and mind that is apparent in the novel. She ignores her body and whishes not to be aware of it. She only ever thinks about her manifesto, which becomes her mind. To explore the norm-breaking body, my essay is based on Mikhail Bakhtin’s theories of the grotesque body. In this work, I also present different theories that have been inspired by the grotesque, for instance; the female grotesque and the gurlesque. While the grotesque focuses more on the body as a biological organism, the female grotesque and gurlesque focus more on how the female body and femininity is perceived in society and how they break the societal norms. The women are making a “spectacle of themselves”, in Mary Russo’s words. I want to apply these theories on the protagonist, Valerie Solanas, and analyze how the grotesque and norm-breaking body is portrayed in the novel. To further the exploration between body and mind I have the decided to analyze the meaning of the manifesto for Solanas, and also the narrator’s role in how her body is described to the reader.