This thesis argues that literary historians and critics have tended to simplify psychological influence on twentieth-century British literature by magnifying Freud's influence and neglecting earlier dynamic psychologies, including those of William James and William McDougall. Similarly, the earliest novelists to explore these "new" psychologies in their fiction have been ignored. An examination of dynamic psychologies in proportion to their impact on writers serves to place Freud's reception in Britain into perspective. The thesis then locates a major source of distortion about this influence in the tenaciousness of the modernists' claim to the "new" and their denigration of the previous generation of writers. Several of these writers actually became most knowledgeable about dynamic psychology and were the earliest to incorporate it into their fiction. Following an assessment of two of them, the Edwardian novelist, May Sinclair, and the Georgian, J.D. Beresford, the thesis shows that one of the most outspoken champions of modernism, Virginia Woolf, drew on similar ideas of pre-Freudian psychology in her earliest fiction. These ideas carry through into her modernist works. The thesis thus represents a methodological hybrid since it draws on cultural history, biography, psychology, and several genres, in order to rediscover and re-interpret literature both within and outside the canon. / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)

<p>Den här uppsatsen redogör för en studie om ledningens roll vid postimplementering av</p><p>affärssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som bidrar huruvida</p><p>postimplementeringen kommer bli ett prioriterat område i verksamheten. Studien syftade</p><p>också till att ta fram riktlinjer som kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av</p><p>postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är uppdelad i tre olika</p><p>dimensioner: ledning, organisation, system. Vi har i studien gjort en förstudie och en</p><p>huvudstudie. Syftet med förstudien var att kontrollera att studien var relevant och</p><p>genomförbar. Vi kunde i förstudien konstatera att alla företagen ansåg implementeringen</p><p>avslutad när systemet sattes i drift och användes i verksamheten. Den visade också</p><p>ledningens agerande var intressant att studera närmare, eftersom ledningen har en viktig</p><p>funktion under postimplementeringen. Resultatet av huvudstudien visade att ledningen på</p><p>vissa av företagen som undersöktes hade en rad olika brister när det gällde exempelvis</p><p>strategi, förändringsbenägenhet, utbildning och användarmedverkan. Vi fann i studien att de riktlinjer som vi kommit fram till kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av postimplementeringen.</p>

“Empowerment” is a term used liberally throughout feminist theory. However, the term has a number of assumed meanings, depending upon the context of its use. In this dissertation, I examine primarily second-wave feminist theory arguments, dividing the concepts according to quadrants of human experience (Habermas, Wilber) in order to reveal the context of the theorists’ views of “empowerment.” I also examine relevant worldview perspectives (Beck & Cowan, Graves) within each quadrant in order to reveal the underlying assumptions about what it is hoped “empowerment” might achieve. I show that there are two primary types of “empowerment”: empowerment of the autonomous self and empowerment of the relational self. These two distinctive types are of utmost importance because, though largely unacknowledged, they lie as the core foundation of conceptual frameworks that divide feminists into two opposing camps. Further, within these two primary types, there are diverse, nuanced understandings of “empowerment” that are based upon varied notions of what it should accomplish.

Den här uppsatsen redogör för en studie om ledningens roll vid postimplementering av affärssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som bidrar huruvida postimplementeringen kommer bli ett prioriterat område i verksamheten. Studien syftade också till att ta fram riktlinjer som kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är uppdelad i tre olika dimensioner: ledning, organisation, system. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie. Syftet med förstudien var att kontrollera att studien var relevant och genomförbar. Vi kunde i förstudien konstatera att alla företagen ansåg implementeringen avslutad när systemet sattes i drift och användes i verksamheten. Den visade också ledningens agerande var intressant att studera närmare, eftersom ledningen har en viktig funktion under postimplementeringen. Resultatet av huvudstudien visade att ledningen på vissa av företagen som undersöktes hade en rad olika brister när det gällde exempelvis strategi, förändringsbenägenhet, utbildning och användarmedverkan. Vi fann i studien att de riktlinjer som vi kommit fram till kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av postimplementeringen.

“Empowerment” is a term used liberally throughout feminist theory. However, the term has a number of assumed meanings, depending upon the context of its use. In this dissertation, I examine primarily second-wave feminist theory arguments, dividing the concepts according to quadrants of human experience (Habermas, Wilber) in order to reveal the context of the theorists’ views of “empowerment.” I also examine relevant worldview perspectives (Beck & Cowan, Graves) within each quadrant in order to reveal the underlying assumptions about what it is hoped “empowerment” might achieve. I show that there are two primary types of “empowerment”: empowerment of the autonomous self and empowerment of the relational self. These two distinctive types are of utmost importance because, though largely unacknowledged, they lie as the core foundation of conceptual frameworks that divide feminists into two opposing camps. Further, within these two primary types, there are diverse, nuanced understandings of “empowerment” that are based upon varied notions of what it should accomplish.

No description available.

<p>De fördelar och värde som ett affärssystem kan bidra med till verksamheten uppstår inte automatiskt när det tas i drift. Det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete av system, processer och organisation för att fördelarna ska synas. Studiens syfte har varit att få fram vilka aspekter som är viktiga att ha i åtanke kring fortsatt utvecklingsarbete av ett affärssystem. Därigenom har vi skapat oss en förståelse för hur företag arbetar i Second Wave samt hur teorin förhåller sig till praktiken. Det empiriska materialet har inhämtats genom kvalitativa gruppintervjuer på två stora svenska företag med sammanlagt elva respondenter. Det insamlade materialet har sedan analyserats och jämförts med vår teoretiska referensram som behandlar affärssystem generellt och arbetet efter implementationen i synnerhet. Undersökningen har visat att företag måste arbeta parallellt med stegen i Second Wave, att det initialt krävs en strategi hos företagen för det fortsatta utvecklingsarbetet samt att det är viktigt att företagen bedriver användarträning både före och efter det att systemet har tagits i drift. För företagen börjar det stora arbetet när affärssystemet är implementerat, affärssystemleverantören har gjort sitt och företaget ska börja utvecklas för att nå nya mål.</p>

<p>Den här studien handlar om användarkompetens vid postimplementering av affärssystem.</p><p>Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar om användarnas kompetens</p><p>kommer att omsättas till effektivare nyttjande och användande av affärssystemet. För att</p><p>kunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frågor. Studien syftade</p><p>också till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla användarnas</p><p>kompetens under postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är</p><p>uppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, kompetensutveckling och</p><p>användarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie. Syftet med</p><p>förstudien var att kontrollera att studien var relevant och genomförbar. Den visade på att postimplementeringen inte var ett prioriterat område i verksamheten. Resultatet av huvudstudien visade att det många gånger finns brister i hur användarnas kompetens nyttjas och utvecklas under postimplementeringen. Resultatet visar också brister kring ledningens medvetenhet om betydelsen för fortsatt utveckling av systemet. Utifrån resultatet tog vi fram</p><p>ett antal riktlinjer som kan vara till hjälp för små och medelstora tillverkande företag att nyttja och utveckla användarnas kompetens.</p>

Den här studien handlar om användarkompetens vid postimplementering av affärssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar om användarnas kompetens kommer att omsättas till effektivare nyttjande och användande av affärssystemet. För att kunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frågor. Studien syftade också till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla användarnas kompetens under postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är uppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, kompetensutveckling och användarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie. Syftet med förstudien var att kontrollera att studien var relevant och genomförbar. Den visade på att postimplementeringen inte var ett prioriterat område i verksamheten. Resultatet av huvudstudien visade att det många gånger finns brister i hur användarnas kompetens nyttjas och utvecklas under postimplementeringen. Resultatet visar också brister kring ledningens medvetenhet om betydelsen för fortsatt utveckling av systemet. Utifrån resultatet tog vi fram ett antal riktlinjer som kan vara till hjälp för små och medelstora tillverkande företag att nyttja och utveckla användarnas kompetens.

De fördelar och värde som ett affärssystem kan bidra med till verksamheten uppstår inte automatiskt när det tas i drift. Det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete av system, processer och organisation för att fördelarna ska synas. Studiens syfte har varit att få fram vilka aspekter som är viktiga att ha i åtanke kring fortsatt utvecklingsarbete av ett affärssystem. Därigenom har vi skapat oss en förståelse för hur företag arbetar i Second Wave samt hur teorin förhåller sig till praktiken. Det empiriska materialet har inhämtats genom kvalitativa gruppintervjuer på två stora svenska företag med sammanlagt elva respondenter. Det insamlade materialet har sedan analyserats och jämförts med vår teoretiska referensram som behandlar affärssystem generellt och arbetet efter implementationen i synnerhet. Undersökningen har visat att företag måste arbeta parallellt med stegen i Second Wave, att det initialt krävs en strategi hos företagen för det fortsatta utvecklingsarbetet samt att det är viktigt att företagen bedriver användarträning både före och efter det att systemet har tagits i drift. För företagen börjar det stora arbetet när affärssystemet är implementerat, affärssystemleverantören har gjort sitt och företaget ska börja utvecklas för att nå nya mål.