I den här uppsatsen undersöks fem olika boendesegregationsindex som används för att beräkna och skildra graden av boendesegregation i samhället. Syftet är att studera hur index påverkas av slumpmässigt genererade befolkningssammansättningar av inrikes och utrikes födda, samt hur tre olika geografiska indelningar av ett område påverkar utfallet av utvalda index. Uppsatsen utförs med kvantitativ metod och deduktiv slutledning. Det data som samtliga index beräknas på är syntetiskt framtagen baserad på information om hur andelarna inrikes och utrikes födda ser ut i Sveriges tre största kommuner. Mätområdet utgörs av en hypotetisk stad som delas in på tre olika sätt varpå samtliga index testas. Beräkningar och analyser görs på stickprov för respektive index och geografisk indelning. Stickproven består alla av ett hundra element och är framtagna genom ett obundet slumpmässigt urval ur en teoretisk oändlig population simulerade befolkningssammansättningar. Den geografiska effekten undersöks genom MAUPs två delproblem, Scale Effect och Zoning Effect. Utifrån studiens resultat har följande slutsatser dragits. (1) Den slumpmässiga sammansättningen av befolkningen i den hypotetiska staden påverkade generellt index väldigt lite och låg spridning av resulterade indexvärden uppmättes för många av stickproven. De undantag som påvisades var för The Entropy Index och The Dissimilarity Index. (2) Scale Effect har stor påverkan på hur samtliga index uttrycker sig samtidigt som Zoning Effect uteblir för respektive index som testas. (3) Lägre grad av segregation uppvisas då upplösningen av den geografiska informationen är lägre.

Könsskillnaderna inom utbildning- och arbetsmarknaden har konsekvenser för såväl individer som samhället i stort. Gymnasievalet är den tidigaste platsen där könssegregeringen mellan killar och tjejer kan uppstå. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den senaste politiska reformen, Gy2011, har påverkat könsskillnaderna inom den svenska gymnasieskolan. Studien använder sig av paneldata över 20 gymnasieprogram och 16 elevkullar, som avgick mellan åren 2005/06-2020/21. Genom en difference-in-difference mäts könsskillnaderna med hjälp av ett segregationsindex. De viktigaste resultaten visar att segregationsindexet för den totala gymnasieskolan uppvisar en relativt svag effekt till följd av att undergrupper har påverkats i olika riktningar. Yrkesprogrammen, introduktionsprogrammet och STEM-utbildningarna blev mer könssegregerade medan de högskoleförberedande programmen och HEED-utbildningarna blev mer könsintegrerade. Studien tyder på att tjejer påverkats mest av reformen till följd av de stereotypiska karaktärsdrag som förväntas av en tjej; skolintresserad, bred kompetens och ansvarstagande. / The gender differences in the education and labor market have consequences for both individuals and society at large. The high school choice is the earliest place where gender segregation between boys and girls can arise. The purpose of this essay is to investigate how the latest political reform, GY2011, has affected the gender differences in the Swedish upper secondary school. The study uses panel data with 20 high school programs and 16 cohorts that graduated between 2005/06-2020/21. By using Difference-in-Difference, the gender differences are measured through a segregation index. The main results show that the segregation index for the total upper secondary school shows a relatively weak effect as a result of subgroups being affected in different directions. The vocational programs, the introductory program and the STEM programs became more gender segregated, while the university preparatory programs and HEED programs became more gender integrated. The study indicates that girls were most affected by the reform as a result of the stereotypical traits expected of a girl; School-interested, broad competence and to be responsible.