We never face the severe competitive environment like this moment. The salespersons encounter the tremendous competitor and diversified customers¡¦ requirement. It is inevitably crucial for salespeople to meet and clearly identify the clients¡¦ need. In this situation, salespeople need to instantly build the enjoyable interactions and personal connection, rapport, with customers in order to get the prospect. Brook (1989) presented in his research that salespersons attempt to sell without first establishing rapport, customers will avoid purchase the product or service. The first purpose of this study integrates relevant literature and develops a comprehensive research model for rapport building. The model discusses two phases: the personal factors which include ¡§characteristics¡¨, ¡§experience and knowledge¡¨ and the organizational factors that include ¡§training¡¨, ¡§company culture and reputation¡¨. The second purpose of this study is to test the research model through conducting survey of helping rapport factors. 98 questionnaires were sent out to 3M Taiwan sales representatives and got 54 valid responses. The valid responded rate is 55%. The study uses Internal Consistency Analysis and Paired Sample T-Test to evaluate weather the factors are significant and reliable to rapport. Meanwhile, the study observes the important elements of the four factors, ¡§Characteristics¡¨, ¡§Experience and Knowledge¡¨, ¡§Company culture and reputation¡¨, ¡§Training¡¨ that indicate strongly reliable and significant to the rapport building. Key word: Personal Selling, Rapport, Salespeople, Selling

Thesis (M.A. (Psychology)--University of Pretoria, 2001. / Includes bibliographical references (p 143-152).

Thesis--PlanB (M.S.)--University of Wisconsin--Stout, 2004. / Field problem. Includes bibliographical references.

Thesis--PlanB (M.S.)--University of Wisconsin--Stout, 2001. / Includes bibliographical references.

No description available.

No description available.

Problembakgrund/Problemdiskussion: Mitt under brinnande finanskris 2008 tvingades den välkända storbanken Lehman Brothers ansöka om konkurs. Bankens konkurs i kombination andra finansiella instituts var startskottet på en intensiv debatt beträffande flertalet företeelser på den finansiella marknaden. En av dessa företeelser var blankning. Kritiker menar att blankning bidrog till att destabilisera en redan skakad marknad och generera omotiverat stora prisras på aktiemarknaden. Förespråkarna menar och andra sidan att det inte är blankning som formar marknaden utan att det endast är en strategi baserad på brister i marknaden. Oavsett vilken sida som står närmast sanningen ledde debatten till att EU instiftade ett nytt regelverk, som till viss del begränsar blankning och ökar dess transparens. Den första november 2012 började detta regelverk tillämpas i Sverige, och innebär kortfattat att alla större blankningsorders ska offentliggöras av Finansinspektionen (FI). Den stora frågan är därmed vilket bidrag blankning har på den svenska aktiemarknaden efter att detta regelverk börjat tillämpas. I ett försök att undersöka detta kommer den publicerade informationen av FI att bearbetas i denna studie. Problemformulering/Syfte: Utifrån följande frågeställning kommer studien att fokusera på huruvida blankning påverkar volatiliteten på den svenska aktiemarknaden: Påverkar blankning aktieprisvolatiliteten?Syftet är därmed att klargöra om FIs offentliggörande av blankningsorders har någon effekt på volatiliteten på den svenska aktiemarknaden. Teoretisk referensram: Studiens resultat har analyserats och diskuterats utifrån följande teorier: den Effektiva marknadshypotesen, den Adaptiva marknadshypotesen, Informationsasymmetri & Signalteori, Prismanipulation och Beteendebaserad finansiell ekonomi. I detta avsnitt har även tidigare studier inom ämnesområdet behandlats. Metod: För att undersöka om det föreligger ett samband mellan blankning och volatilitet på den svenska aktiemarknaden har en kvantitativ studie genomförts. Studien är baserad på blankningsorders för 53 bolag, som FI:s offentligt publicerat mellan den första november 2012 till den sista januari 2014. Genom användandet av multipla regressioner och ett antal förklaringsvariabler har det statistiskt undersökts om det förelegat något samband mellan bolagens dagliga varians och tillfällen när blankning förekommit. Empiri/Analys/Slutsats: Utifrån de statistiska tester som genomförts i det empiriska kapitlet går det inte att dra några slutsatser beträffande om publicerade blankningsorders har någon effekt på volatiliteten. Därmed finns det inget statistiskt stöd för att blankning påverkar volatiliteten på den svenska aktiemarknaden.

Thesis (DBA(DoctorateofBusinessAdministration))--University of South Australia, 2002.

Thesis (doctoral)--Université de Riems Champagne-Ardenne, 1992. / Includes bibliographical references and index.

Zugl.: Regensburg, Univ., Diss., 2009