The reliance on fossil fuels needs to be fizzled out from every part of modern society. Construction equipment is one industry in which the transition away from fossil fuels is underway in favor of electric vehicles. The transition to electric vehicles is affecting the entire system of construction sites, including enhanced feasibility and incentive for increased autonomy. This thesis aims at identifying system-level design implications stemming from the electric transition of construction equipment. By using biomimicry and drawing inspiration from nature, the goal is to produce a functioning product that fulfills the requirements created based on the needs of the users. Within this thesis, Design Thinking is used to identify the needs in theconstruction equipment sector which are then used as the input for an iterative process of reverse biomimetics. The resulting concepts are tested and evaluated in several design sprints, the findings from which result in the final solution. Aided by the Design Thinking methodology human-centered approach, the solution is optimized for the users. A total of 25 needs were identified within eight different categories. A total of seven design sprints were conducted with the findings accumulating in a sensor cleaning system for autonomous vehicles inspired by the pendulum-like oscillating motion of mammals shedding precipitation. Biomimicry is identified as a promising tool to aid in the creative process by introducing novel perspectives and approaches to the problem space. The evolving development and use of autonomous constructionequipment results in the need for clear and unhindered sensor systems which the solution developed in this thesis provides. / Användandet av förbränningsmotorer behöver forslas ut från varje del av det moderna samhället. Konstruktionsindustrin är i starten av övergången till elektriska maskiner. Det är en markant övergång som påverkar varje del av byggarbetsplatsen, i synnerhet motivet till att använda autonoma maskiner som lösning på den mindre energidensitet eldrivna anläggningsmaskiner innebär. Den här uppsatsen undersöker vilka design implikationer som berörs från den elektriska övergången på ett systemperspektiv kring använd- nignen av anläggningsmaskiner, och hur de ska lösas. Som stöd för att lösa de implikationerna används biomikry. Genom att använda biomikry sökes den lösningen som bäst uppfyller de design implika- tionerna som uppstått och behoven som utforskatts. Inom den här uppsattsen används Design Thinking for att identifiera de behoven som uppstått inom industrin. De fynden blir basen för an- vändandet av en specifik del av biomimikry, nämnligen motsatt biomi- tik. De koncepten som utvecklas testas och evalueras i flera så kallade Design sprints, där fynden från flera Design sprints utformar slut- lösningen. Med stöd från människofokuset av Design Thinking blir slutlösningen direkt optimerad för användaren. Totalt 25 behov identifierades inom åtta kategorier. Totalt sju Design sprints utfördes där de induviduella resultaten utformade en slutlös- ning i form av ett sensortvättsystem för autonoma fordon, vilket tagit inspiration från den svängande rörelsen som används av däggdjur för att få bort vatten. Lösningen innebär ohindrad funcktunalitet av sen- sorerna på autonoma anläggningsmaskiner oberoende av väder eller klimat. Biomimikry har identifierats som ett lovande verktyg för att öka den kreativa processen genom att introducera nytänkande perspektiv där problemet adresseras på ett annorlunda sätt. Det utökade behovet för autonoma anläggningsmaskiner har resulterat i ett ohindrade sensor rengöringssystem vilket är specifikt det den här uppsatsen behandlar.

The global transportation sector is currently shifting towards autonomous vehicles. This shift comes with challenges, such as; identifying obstacles, recognising its surroundings and acting safely based on these perceptions. To accomplish mentioned tasks, the vehicle is equipped with sensors, such as lidars and cameras. A lesser known, yet significant challenge lies in keeping these sensors clean from dirt and debris which tends to accumulate on the lens of the sensors when the vehicle is moving. This report investigates how lidar- and camera sensors can be cleaned more resource-efficient in comparison to the existing sensor cleaning systems on the market. The goal was to recommend a sensor cleaning system for the range of sensors of an autonomous heavy vehicle.The authors of the study developed and tested several cleaning methods which were evaluated among each other and existing systems, while considering a system perspective. The developed cleaning systems showed that enabling a low washer fluid consumption had a negative impact on the system’s scalability, durability, compactness and complexity, in comparison to the existing cleaning systems. When utilising a high-pressured fluid, the study found that a sweeping flat spray is more resource-efficient than a static cone spray, where the latter is being commonly used in conventional sensor cleaning systems. The concepts with a sweeping flat spray resulted in a fluid consumption 4-7 times lower than the best reference cleaning system. In the case of a lidar, when considering a system perspective, it is recommended to use two telescopic flat spray nozzles facing each other and placed in either corner of the lens. It is also recommended that the nozzles are activated one at a time and that fluid I sprayed immediately on activation and kept flowing during the entire stroke to achieve a shaving or ploughing effect on the dirt. This method of cleaning has been observed to be more resource efficient compared to the reference systems. The resource-efficiency of a sweeping flat spray exists for other lens sizes as well, such as cameras and headlamps, however the scaling effects need further investigating. Therefore, additional tests are suggested, such as stress tests to determine the long-term durability of the cleaning system. Additionally, more research is needed to understand the impact of dirt in different environments and how often the sensors need cleaning. This also includes investigating how dirty the sensors can become before losing functionality. / Den globala transportsektorn är på väg att skifta till autonoma fordon. Detta skifte medför flear utmaningar; som att göra fordonet medveten om dess omgivning, identifiera objekt och agera säkert baserat på dessa intryck. För att kunna utföra dessa uppgifter är fordonen utrustade med sensorer, såsom lidar och kameror. En mindre känd utmaning ligger i att hålla dessa sensorer rena från smuts som ansamlas på sensorernas lins när fordonet framförs. Denna rapport undersöker hur lidar- och kamerasensorer kan rengöras mer resurseffektivt i förhållande till befintliga sensorrengöringssystem på marknaden. Målet var att rekommendera ett rengöringssystem för sensorerna som krävs för autonom färd, nämligen lidar och kameror. Studien utvecklade och testade ett flertal rengöringsmetoder som utvärderades bland varandra och befintliga rengöringssystem, medan samtidigt ta hänsyn till ett systemperspektiv. De utvecklade rengöringssystemen visade att en låg vätskeförbrukning påverkade systemet negativt i aspekter som skalbarhet, hållbarhet, kompakthet och komplexitet, i jämförelse med the befintliga rengöringssystemen. Vid användning av högtrycksvatten fastställde studien att en rörlig platt stråle kan vara mer resurseffektiv än en statisk konisk stråle, där den senare är vanlig bland befintliga rengöringssystem. Koncepten med en rörlig platt stråle hade en vätskeförbrukning som var fyra till sju gånger lägre än närmaste referenssystem. Vid hänsyn till ett systemperspektiv resulterade det rekommendera rengöringssystemet i två teleskopiska munstycken placerade i motstående hörnor av linsen. En i taget utvidgar sig munstyckena samtidigt som de sprutar högtrycksvatten på linsen, därav möjliggörs en rörlig platt stråle och en resurseffektiv rengöringscykel. Att rengöra med en rörlig platt stråle anses även resurseffektiv när det gäller andra storlekar på linsen, såsom en kamera- eller strålkastarlins, däremot måste eventuella följder från skalningen undersökas i vidare arbete. Det föreslås även kompletterande tester, såsom stresstester för att kunna avgöra livslängden på systemet. Vidare, efterfrågas ytterligare undersökningar på inflytande av smuts i olika miljöer, samt hur ofta sensorerna behöver rengöras. Detta inkluderar även undersökningar kring hur smutsiga sensorerna kan bli innan de tappar funktionaliteten.