Syftet med denna studie var att granska hur olika typer av teckensnitts läsbarhet på trycksaker påverkas av i vilken typ av ljuskälla de avkodas. Detta har undersökts genom att utföra en kvantitativ studie bestående av en förstudie följt av ett experiment. I experimentet undersöktes testpersonernas läsförmåga av olika typer av teckensnitt i olika typer av ljuskällor. Studien har berört teorier inom ämnena Ljuslära och ljuskällor, Ögats funktion och ljusuppfattning, Text och typografi samt Läsbarhet och lättläslighet. Studiens avgränsningar bestod av att de tre vanligaste teckensnittsklasserna seriff, sanseriff och script har undersökts i de vanligaste ljuskällorna i Sverige representerade av raka lysrör, LED-lampa och stearinljus. Förstudien bestod av att identifiera vilka ljuskällor och teckensnitt som skulle användas i studien tillsammans med att ta fram läsmaterial som användes under experimentet. Testdeltagarna bestod av personer i åldrarna 20–30 år som studerade på Linköpings Universitet. Experimentet bestod av att 24 testpersoner fick läsa texter i de olika teckensnitten och ljuskällorna som identifierades i förstudien. Data insamlad från experimentet analyserades genom att använda statistisk analys, med hjälp av verktyget ANOVA med ett kompletterande post-hoc-test, för att fastställa ett resultat. Resultatet av studien visade att det fanns en signifikant skillnad i läshastighet mellan läsmaterialets meningslängder, där de korta läsmeningarna lästes signifikant snabbare än mellanlånga och långa läsmeningar och mellan lästes snabbare än långa läsmeningar. En signifikant interaktion mellan teckensnittsklass och ljuskälla kunde också identifieras för teckensnittsklassen sanseriff. Interaktionen visade att sanseriff lästes snabbare i LED-lampa än i de andra ljuskällorna. Genom en enkät uttryckte även testpersonerna att de upplevde skillnader i läsning mellan de olika teckensnitten, ljuskällorna och kombinationerna mellan dessa faktorer. Slutsatsen av denna studie presenterade att ljuskällor i sig inte hade en signifikant påverkan på texts läsbarhet, men teckensnitt hade en tydlig påverkan på en texts läsbarhet. Studien visade även att kombinationen av teckensnitt och ljuskälla har en påverkan på testpersonernas läshastighet. Testpersonerna uttryckte att de upplevde att läsbarheten påverkades av ljuskällorna och teckensnitten mer än vad experimentets resultat visade. Det talar för att kombinationen av ljuskällor och teckensnitt har en större påverkan på läsarnas sensoriska uppfattning av textens lättläslighet än textens faktiska läsbarhet. För vidare studier rekommenderas det att undersöka hur stor effekt ögats synförmåga har på avkodandet av teckensnitt i olika typer av ljuskällor genom att öka antalet testpersoner och ta in närsynthet, långsynthet och ålderssynthet som faktorer. Större kontroll av ljuskällorna och användandet av ljusmätarutrustning rekommenderas också för tydligare granskning av ljuskällorna.

Under coronapandemin har det skett en omställning till det digitala. För marknadsföringen av företag innebär detta att det gått från physical first till digital first. Inom hifibranschen har den fysiska butiken historiskt sett varit avgörande för köpet av de dyraste produkterna och digitalisering haft en mindre betydande roll för marknadsföringen. Men i och med pandemin var företagen i branschen tvungna att anpassa sig till en ny verklighet. Ett av dessa företag är Pause Ljud och Bild, med butik i centrala Stockholm. Informationsdesignen gällande marknadsföringen av Pause (Pause Ljud och Bild) har alltid varit en viktig de li marknadsföringen. Syfte Syftet med studien är att undersöka eventuella skillnader inom marknadsföring av Pause Ljud och Bild före, under och efter coronapandemin. Genom att analysera Pause djupgående och även kolla på ett annat företag i branschen kan förståelsen förbättras av hur marknadsföring inom hifi-branschen påverkades av pandemin. Metod En fallstudie av hifibutiken Pause Ljud och Bild har genomförts över en längre tidsperiod. Data har samlats in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter från Pause Ljudoch Bild samt litteraturstudier. Resultat Resultaten visar på en tydlig skillnad i marknadsföringen för Pause före och efter pandemin. Främst genom utvecklingen av IT-infrastruktur samt satsningar på digital marknadsföring i sociala medier. Slutsatser Pause Ljud och Bilds marknadsföring har under pandemin gått från att vara physical first till digital first. Skillnaderna i marknadsföringen före och efter pandemin är i linje med vad litteraturen säger om pre-pandemisk och post-pandemisk marknadsföring. / Background The corona pandemic has sped up digitalization.This influenced marketing going from physical first to digital first. In the Hifi-industry, the physical store has always had an important role for the most expensive purchases and digitalization has played a smaller role compared. But during thepandemic, the companies within the hifi-industry had to adapt to a new reality. One of these companies was Pause Vision and Audio, located in central Stockholm. Aim The aim of this study is to examine differences in marketing for Pause Vision and Audio before, during and after the pandemic. By analyzing Pause in depth, as well as looking at another company within the Hifi-industry, we also get a better understanding of the effect on marketing on the industry as a whole. Method A longitudinal case study of Pause Vision and Audio was performed, and data was collected through qualitative, semi-structured interviews with four representatives from Pause. Results The results show a distinct difference in the marketing of Pause pre and post the pandemic. Mainly through investments in IT-infrastructureas well as focus on digital marketing in social media. Conclusions The marketing of Pause Vision and Audio has gone from physical first to digital first. The differences in the marketing are in line with the literature concerning pre-pandemic and post-pandemic marketing.