Under coronapandemin har det skett en omställning till det digitala. För marknadsföringen av företag innebär detta att det gått från physical first till digital first. Inom hifibranschen har den fysiska butiken historiskt sett varit avgörande för köpet av de dyraste produkterna och digitalisering haft en mindre betydande roll för marknadsföringen. Men i och med pandemin var företagen i branschen tvungna att anpassa sig till en ny verklighet. Ett av dessa företag är Pause Ljud och Bild, med butik i centrala Stockholm. Informationsdesignen gällande marknadsföringen av Pause (Pause Ljud och Bild) har alltid varit en viktig de li marknadsföringen. Syfte Syftet med studien är att undersöka eventuella skillnader inom marknadsföring av Pause Ljud och Bild före, under och efter coronapandemin. Genom att analysera Pause djupgående och även kolla på ett annat företag i branschen kan förståelsen förbättras av hur marknadsföring inom hifi-branschen påverkades av pandemin. Metod En fallstudie av hifibutiken Pause Ljud och Bild har genomförts över en längre tidsperiod. Data har samlats in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra respondenter från Pause Ljudoch Bild samt litteraturstudier. Resultat Resultaten visar på en tydlig skillnad i marknadsföringen för Pause före och efter pandemin. Främst genom utvecklingen av IT-infrastruktur samt satsningar på digital marknadsföring i sociala medier. Slutsatser Pause Ljud och Bilds marknadsföring har under pandemin gått från att vara physical first till digital first. Skillnaderna i marknadsföringen före och efter pandemin är i linje med vad litteraturen säger om pre-pandemisk och post-pandemisk marknadsföring. / Background The corona pandemic has sped up digitalization.This influenced marketing going from physical first to digital first. In the Hifi-industry, the physical store has always had an important role for the most expensive purchases and digitalization has played a smaller role compared. But during thepandemic, the companies within the hifi-industry had to adapt to a new reality. One of these companies was Pause Vision and Audio, located in central Stockholm. Aim The aim of this study is to examine differences in marketing for Pause Vision and Audio before, during and after the pandemic. By analyzing Pause in depth, as well as looking at another company within the Hifi-industry, we also get a better understanding of the effect on marketing on the industry as a whole. Method A longitudinal case study of Pause Vision and Audio was performed, and data was collected through qualitative, semi-structured interviews with four representatives from Pause. Results The results show a distinct difference in the marketing of Pause pre and post the pandemic. Mainly through investments in IT-infrastructureas well as focus on digital marketing in social media. Conclusions The marketing of Pause Vision and Audio has gone from physical first to digital first. The differences in the marketing are in line with the literature concerning pre-pandemic and post-pandemic marketing.

Hur en texts typografiska utformning påverkar hur enkel den blir att läsa är en fråga som har sysselsatt forskare under lång tid. Förhoppningen har varit att få en bättre förståelse för hur läsning går till och hur man bäst bör sätta text för att underlätta för läsaren. Ett problem har dock varit att skapa medvetenhet om forskningens resultat bland dem som arbetar med att sätta text. Tanken med detta examensarbete var att skapa en överblick av forskningen, med inriktning på hur mikrotypografin, det vill säga den typografi som berör detaljer i textens utformning, påverkar läsbarheten i brödtext. Efter litteratursökningar valdes tio vetenskapligt publicerade empiriska studier på detta område ut. Artiklarna beskrevs och diskuterades med hänsyn till deras metodik och deras resultat. Följande mikrotypografiska faktorer behandlades i studierna: skillnader i läsbarhet mellan typsnitt, x-höjdens och teckenavståndets inverkan på läsbarheten, skillnader i läsbarhet mellan gemener, versaler och kursiv text samt skillnader i läsbarhet mellan olika bokstavsformer. Slutsatsen var att forskningen kring läsbarhet ger intressanta inblickar i hur typografin inverkar på läsprocessen. Det begränsade antalet studier på varje område samt brist på studier utförda på svenska gör det dock svårt att skapa konkreta riktlinjer för hur text bör sättas. Vidare konstaterades att studier utförda i samarbete mellan forskare och typografiskt kunniga vore en möjlig metod att sprida kunskap till de typografiska yrkena och öka sannolikheten för praktisk tillämpning av forskningsresultaten. / How the typographic design of a document affects how easy it is to read is a subject that has long been of interest to researchers. The aim has been to reach a better understanding of the reading process, and to find an ideal way to design text for maximum legibility. However, the researchers have seemingly failed to raise awareness about their results in the typographic community. The aim of this thesis was to create an overview of the research into how microtypography – the typography concerned with individual letters and sentences – affects the legibility of running text. Ten empirical studies on this subject, published in scientific journals, were selected after literature searches. The methods and results of the studies were described and discussed. The studies were concerned with the following microtypographic factors: differences in legibility between typefaces, the role of x-height and letter spacing in, differences in legibility between lower case, upper case and italic letters as well as differences in legibility between specific letter shapes. The conclusion was that legibility research gives interesting insights into how typography can influence the reading process. However, the limited amount of studies found concerning each typographic factor, as well as the lack of studies concerning Swedish typography makes it hard to create typographic guidelines for Swedish typographers based on the research. It was also concluded that studies conducted in cooperation between researchers and typographers might be a way to raise awareness about the research and lead to greater practical application of research results.