This thesis considers standardizing service requirement specification for IT sourcing. The potential benefits a standardization of service requirements writing combined with Scania IT:s developing strategy have created a need for an investigation about how requirements standardization for IT sourcing could be done. This thesis is built upon three different approaches, requirements engineering, service oriented requirement engineering and best practices. Combined, these different approaches comprise the theory model RSB that will be used in the requirements standardization work. The strategies for collecting data, the authors choose embedded case study. The main problem at Scania IT regarding requirements specification in sourcing is the absence of a standard. The service requirements specifications varies in quality and execution, which causes communication problems. In order to standardize the requirements specification, the authors of this thesis have developed a standardization model consisting of three phases. A template is developed and presented in this thesis, the template is also included in the standardization phases model. The template created in this thesis, based on the RSB-model combined with the empirics, shows how a standard template can be designed. This study also suggests a three-phase model for working with standardization in the future. The standardization model suggest a requirements management software connected to a database.

Bakgrund: De allt högre förväntningarna på leverantörer från kunderna när det gäller service har tvingat leverantörer att uppnå de krav som ställs på dem. Förändringar av kunders förväntningar på service har bidragit till att konkurrensen mellan många leverantörer blivit hårdare. För att en leverantör ska få leverera krävs det att kundens krav på leveransservice uppfylls. Dagligvarubranschen har genomgått stora förändringar. Den största förändringen skedde under 1960-talet när de flesta småbutikerna försvann och ersattes av större dagligvarubutiker med större sortiment. Denna förändring är ett resultat av en ökad kundanpassning, vilket i sin tur har lett till högre krav på anpassning från leverantörerna. Utan dagligvarukedjorna kan inte leverantörerna få sina varor distribuerade, exponerade och marknadsförda i butikerna. Av den anledningen har leverantörernas samarbete med dagligvarukedjorna blivit allt viktigare. Syfte: Syftet är att undersöka vilka leveransserviceelement som är viktiga för svenska dagligvarukedjor. Vidare är syftet att utröna vilka leverensservicekrav dagligvarukedjorna ställer på sina leverantörer. Metod: Vi valde att arbeta med det positivistiska synsättet eftersom vi ville återge den information vi fått utan att ägna oss åt lösa spekulationer. Vi undersökte istället alla påståenden och iakttagelser kritiskt utifrån de fakta som kunde anses tillämpbara med all rimlig sannolikhet. Vi valde att dra slutsatser genom ett deduktivt angreppssätt. Undersökningen baserades då på befintliga teorier om leveransservice med syftet att se om teorierna stämde med verkligheten. Uppsatsen skrevs med en kvalitativ ansats eftersom undersökningen syftar till en djupare förståelse för intervjuobjektens livsvärld och deras uppfattning om leveransservice. Undersökningen utfördes genom telefonintervjuer som spelades in för att inte data skulle falla bort under samtalen. Eftersom ett fåtal aktörer dominerar marknaden valdes ett icke sannolikhetsurval. Resultat: Många av de element som dagligvarukedjorna anser vara viktiga i relationen med sina leverantörer kan härledas till teorier och tidigare studier men det framkommer också att två övriga element är viktiga för dagligvarukedjorna. De element som kan härledas till teorier och tidigare studier är; leveranstid, servicegrad, flexibilitet, leveransprecision och information. Dagligvarukedjorna värderar dock två element som inte kan härledas till de teoretiska leveransserviceelementen och dessa är; förpackningssätt och plats. När det gäller leveransservicekraven i dagligvarubranschen visar det sig att vissa krav kan härledas till teorier men några av kraven som dagligvarukedjorna ställer på sina leverantörer förekommer varken i teorier eller tidigare forskning.

Service Requirements and Strategy of Broadband Cable Networks

<p>Bakgrund: De allt högre förväntningarna på leverantörer från kunderna när det gäller service har tvingat leverantörer att uppnå de krav som ställs på dem. Förändringar av kunders förväntningar på service har bidragit till att konkurrensen mellan många leverantörer blivit hårdare. För att en leverantör ska få leverera krävs det att kundens krav på leveransservice uppfylls. Dagligvarubranschen har genomgått stora förändringar. Den största förändringen skedde under 1960-talet när de flesta småbutikerna försvann och ersattes av större dagligvarubutiker med större sortiment. Denna förändring är ett resultat av en ökad kundanpassning, vilket i sin tur har lett till högre krav på anpassning från leverantörerna. Utan dagligvarukedjorna kan inte leverantörerna få sina varor distribuerade, exponerade och marknadsförda i butikerna. Av den anledningen har leverantörernas samarbete med dagligvarukedjorna blivit allt viktigare.</p><p>Syfte: Syftet är att undersöka vilka leveransserviceelement som är viktiga för svenska dagligvarukedjor. Vidare är syftet att utröna vilka leverensservicekrav dagligvarukedjorna ställer på sina leverantörer.</p><p>Metod: Vi valde att arbeta med det positivistiska synsättet eftersom vi ville återge den information vi fått utan att ägna oss åt lösa spekulationer. Vi undersökte istället alla påståenden och iakttagelser kritiskt utifrån de fakta som kunde anses tillämpbara med all rimlig sannolikhet. Vi valde att dra slutsatser genom ett deduktivt angreppssätt. Undersökningen baserades då på befintliga teorier om leveransservice med syftet att se om teorierna stämde med verkligheten. Uppsatsen skrevs med en kvalitativ ansats eftersom undersökningen syftar till en djupare förståelse för intervjuobjektens livsvärld och deras uppfattning om leveransservice. Undersökningen utfördes genom telefonintervjuer som spelades in för att inte data skulle falla bort under samtalen. Eftersom ett fåtal aktörer dominerar marknaden valdes ett icke sannolikhetsurval.</p><p>Resultat: Många av de element som dagligvarukedjorna anser vara viktiga i relationen med sina leverantörer kan härledas till teorier och tidigare studier men det framkommer också att två övriga element är viktiga för dagligvarukedjorna. De element som kan härledas till teorier och tidigare studier är; leveranstid, servicegrad, flexibilitet, leveransprecision och information. Dagligvarukedjorna värderar dock två element som inte kan härledas till de teoretiska leveransserviceelementen och dessa är; förpackningssätt och plats. När det gäller leveransservicekraven i dagligvarubranschen visar det sig att vissa krav kan härledas till teorier men några av kraven som dagligvarukedjorna ställer på sina leverantörer förekommer varken i teorier eller tidigare forskning.</p>

En raison du grand succès des réseaux sans _l et des appareils portatifs, le paradigme de l'informatique pervasive est devenu une réalité. L'un des plus di_ciles objectifs à atteindre dans de tels environnements est de permettre à l'utilisateur d'exécuter une tâche en composant à la volée, les services et les ressources de l'environnement. Cela implique la correspondance et la sélection automatique de services à travers divers dispositifs de l'environnement pervasif. Les approches existantes considèrent souvent seulement les aspects fonctionnels des services et ne prennent pas en compte diff érents aspects non-fonctionnels tels que les préférences utilisateur, les capacités des dispositifs en termes matériels et logiciels, et l'hétérogénéité du réseau de ces dispositifs. Nous présentons une approche pour la sélection dynamique des composants et des dispositifs dans un environnement pervasif en considérant simultanément tous les aspects précédemment mentionnés. Premièrement, nous proposons une modélisation abstraite et concrète de l'application, des capacités des terminaux et des ressources, des préférences des utilisateurs, ainsi que la modélisation de la plate-forme réseau sous-jacente. Les capacit és des dispositifs sont représentées par notre extension du modèle CC/PP et les préférences des utilisateurs en utilisant notre extension du modèle CP-Net. Nous mod- élisons sous forme d'un graphe la tâche de l'utilisateur et des services réseau sous-jacent, ainsi que les exigences des services, des préférences utilisateur et les capacités des dispositifs. L'hétérogénéité des protocoles de communication est également considérée dans les graphes. Les aspects algorithmiques ont été traités en fournissant des algorithmes pour la correspondance entre les services et les composants, pour la projection des applications sur la plate-forme de composants existants et pour l'évaluation des préférences utilisateurs. Pour la description de la composition de l'application nous proposons un modèle SCA étendu. Partant d'une composition abstraite de services, nous arrivons à réaliser une composition concrète de l'application distribuée à travers les dispositifs existants. Si pendant l'exécution un nouveau meilleur dispositif apparaît, l'application est recomposée en tenant compte des nouveaux composants. Cela permet de réaliser la continuité de la session d'un dispositif vers un autre. Une mise en oeuvre d'un prototype et son évaluation sont également fournis. / Due to the large success of wireless networks and portable devices, the pervasive computing paradigm is becoming a reality. One of the most challenging objectives to be achieved in pervasive computing environments is to allow a user to perform a task by composing on the _y the environment's service and resource components. This involves automatic matching and selection of services across various devices in the pervasive environment. Existing approaches mostly consider only functional aspects for service and component matching and do not consider various non-functional aspects such as user preferences, device capabilities in terms of software and hardware, and network heterogeneity of devices. We present an approach for dynamic selection of components and devices in a pervasive environments considering all the aforementioned aspects simultaneously. First, we provide a modeling of abstract and concrete application, device capabilities and resources, user preferences as well as modeling of the underlying connected platform. Device capabilities are represented by our extended CC/PP model and user preferences using our extended CP-net model. We model both the user task and the underlying network services, along with service requirements, user preferences and device capabilities, as graphs. The heterogeneity of communication protocols is also considered in the graph. The algorithmic aspects have been treated by providing algorithms for service and component matching, application mapping on network platform and user preference evaluation. For description of application composition extended SCA model is used. Departing from an abstract composition, we arrive on achieving a concrete application composition which may be distributed across more than one device. If during the application execution a new, better device appears, the application is recomposed to replace the existing components by the newer ones. This also implies the continuity of session from one device to another. A prototype implementation and its evaluation are also provided.

The future of the sawmill industry is uncertain; this is partly due to its internal structural changes, but also due to structural changes amongst their customers. Concurrently, competition within the industry is increasing, and therefore focus is constantly being placed on reducing costs and leveraging economies of scale. However, in order for sawmills to benefit from economies of scale, it is necessary to work with a well thought-out logistics strategy. This doctoral dissertation aims at identifying and describing the customers' logistics service requirements as well as describing and analyzing logistic strategies in the sawmill industry. The dissertation identifies and defines some of the sawmills customers' logistics service requirements and establishes a theoretical framework for logistics strategies, as well as it studies logistics strategies in the sawmill industry. House-builders and traditional retailers appear to focus on similar logistics service requirements, whereas the logistics service requirement of the DIY multiple retailers differ. Furthermore, this dissertation provides a general definition of logistics strategy that has been operationalized by generic logistics strategies. The sawmill industry makes use of generic logistics strategies such as differentiation and postponement. The individual sawmills ought to consider improving their process performance by implementing additional generic logistics strategies as well as increasing their utilization of generic logistics strategies that are already implemented. The sawmill industry's utilization of generic logistics strategies is however restricted by its own supplier market (including uncertainties of quality of incoming material), and also by the inherent nature of commodity products, as well as divergent material flows.

Mit der stetigen Konsolidierung der Web Service Standards vollzieht sich in der Diskussion zu serviceorientierten Architekturen ein Wechsel weg von der Implementierung und dem Deployment von Services hin zum Service Management. Die Indikatoren: Anzahl der Standardisierungsanfragen und die Menge großer Forschungsprogramme in diesem Bereich sind evident für einen wachsenden Bedarf an Managementmethoden für die Abbildung von Geschäftsanforderungen auf Servicekompositionen. Die Verwendung von semiformalen Modellen sowie die verteilte Entwicklung von SOA Services machen eine an Konventionen orientierte konstruktive Einschränkung der Freiheitsgrade bei der Prozess- und Servicemodellierung notwendig. In dieser Arbeit wird eine generische Methode vorgestellt, welche durch die Einführung von „Beschreibungsrahmen“ (Description Kits) sowohl eine Einschränkung der Modellierungsfreiheit in Bezug auf natürlichsprachliche Aspekte in fachkonzeptuellen Modellen erlaubt, als auch eine restriktive Benutzung bestehender Modellierungssprachen ermöglicht. Als Anwendungsfall wird die Konfiguration serviceorientierter Architekturen diskutiert. - (Die Dissertation ist veröffentlicht im Logos Verlag Berlin GmbH, http://www.logos-verlag.de, ISBN: 978-3-8325-2402-9) / With Service-oriented Architectures (SOA) companies are facing a paradigm shift towards services as the key unit of their enterprise architectures. An exploitation of the potential of Service-oriented Architectures is up to the applicability of semi-formal business models for a transformation into service compositions. However, several conceptual shortcomings prevent semi-formal models from being a suitable resource of an automated transformation process. Problems result from a multitude of modeling aims, objects, and procedures. Enhancements in order to solve these problems require both systematic preparation, and a methodical approach. This thesis provides a modeling method for business process-oriented SOA design using a meta-model based approach. An integrated modeling environment gives an overview of business requirements and allows appropriate assignment of SOA services to the business functions at the same time. The research refers to the example of process-oriented analysis and optimization of administrative procedures in German universities.