<p>ABSTRAKT</p><p>Titel</p><p>Elevers uppfattningar av sexualundervisningen i skolan</p><p>Detta är en C-uppsats inom pedagogik ifrån Högskolan i Gävle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi.</p><p>Författare</p><p>Maria Nylund</p><p>Sammanfattning</p><p>Ungdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i sexualundervisning, fått information och diskuterat frågor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar när det gäller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina föräldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i år 9, på en skola i Södermanlands län, hade för uppfattningar av sexualundervisningen som de deltog i under år 7 – 9. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar av sexualundervisningen, lärarens undervisningsteknik, sina påverkansmöjligheter samt i vilka ämnen undervisningen förekom. Enkät var den datainsamlingsmetod som användes vilken riktade sig till samtliga elever i årskurs 9 på en skola i Södermanlands län. Enkät lämpar sig som datainsamlingsmetod då känsliga frågor om exempelvis sexualitet berörs. Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever var nöjda med lärarens undervisningsmetod och helhetsintrycket gentemot sexualundervisningen ansågs som positivt. Däremot upplevde eleverna sig ha en liten påverkansmöjlighet i sexualundervisningen och att innehållet i undervisningen inte överrensstämde med vad eleverna önskade. Kommunikation mellan elever, lärare och andra intressenter som berör sexualundervisningen är önskvärt. Tydligare mål för sexualundervisningen bör utformas så att en mer enhetlig sexualundervisning kan bedrivas nationellt. På så sätt finns möjligheten att påverka ungdomar och deras förhållningssätt rörande sexuell hälsa.</p>

ABSTRAKT Titel Elevers uppfattningar av sexualundervisningen i skolan Detta är en C-uppsats inom pedagogik ifrån Högskolan i Gävle institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Författare Maria Nylund Sammanfattning Ungdomar och unga vuxna i Sverige har i ett historiskt perspektiv ökat sitt risktagande i sexuella sammanhang. Ungdomar som varit delaktiga i sexualundervisning, fått information och diskuterat frågor rörande sexualitet, relationer, könsidentitet med mera tar större ansvar när det gäller att skydda sig, vara tolerantare mot andra och öppnare i relationen till sina föräldrar. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad elever i år 9, på en skola i Södermanlands län, hade för uppfattningar av sexualundervisningen som de deltog i under år 7 – 9. Undersökningen behandlar elevernas uppfattningar av sexualundervisningen, lärarens undervisningsteknik, sina påverkansmöjligheter samt i vilka ämnen undervisningen förekom. Enkät var den datainsamlingsmetod som användes vilken riktade sig till samtliga elever i årskurs 9 på en skola i Södermanlands län. Enkät lämpar sig som datainsamlingsmetod då känsliga frågor om exempelvis sexualitet berörs. Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever var nöjda med lärarens undervisningsmetod och helhetsintrycket gentemot sexualundervisningen ansågs som positivt. Däremot upplevde eleverna sig ha en liten påverkansmöjlighet i sexualundervisningen och att innehållet i undervisningen inte överrensstämde med vad eleverna önskade. Kommunikation mellan elever, lärare och andra intressenter som berör sexualundervisningen är önskvärt. Tydligare mål för sexualundervisningen bör utformas så att en mer enhetlig sexualundervisning kan bedrivas nationellt. På så sätt finns möjligheten att påverka ungdomar och deras förhållningssätt rörande sexuell hälsa.

Syftet med studien är att lyfta fram professionellas erfarenheter och upplevelser i arbetet med ungdomar som har eller har haft ett riskfyllt sexuellt beteende, samt belysa fenomenet sex som självskadebteende. Studiens metodologiska utgångspunkt var en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi har analyserat vårt resultat med hjälp av motivationsteori från Jenner (2004). Vårt huvudsakliga resultat är att de professionella vi intervjuat tror att ungdomar som har ett riskfyllt sexuellt beteende så väl som sex som självskadebeteende, använder det som affektreglering och ett sätt att minska sin ångest. För att försöka minska den här typen av problematik så är relationen mellan professionell och ungdom oerhört viktig, genom tillitsfulla relationer bygger de professionella upp ungdomars självkänsla och självförtroende. En av våra slutsatser är att studien förhoppningsvis kommer att tillföra ytterligare kunskap om sex som självskadebeteende och hur man bygger förtroende med ungdomarna - till professionella inom socialt arbete. Samt en ökad förståelse om hur man närmar sig och pratar öppet om den här problematiken med den här gruppen av människor.