Uppsatsen behandlar det förstärkta laglottsskyddet i 7:4 ÄB som är en viktig del av den svenska successionsrätten samtidigt som den är svår att tillämpa i praktiken. Det är därför av vikt att bringa klarhet i detta komplexa rättsområde. Syftet med uppsatsen är därav att utreda gällande rätt kring denna rättsregel och påvisa samt analysera de praktiska tillämpningssvårigheter rättsregeln ger upphov till för domstolen med avsikt att undersöka om den är i behov av en reform av något slag. För att uppnå detta syfte används en rättsdogmatisk metod, där rättspraxis har en framträdande betydelse i uppsatsen. När någon avlider ska dennes kvarlåtenskap fördelas genom den legala arvsordningen om inget testamente har upprättats. En arvlåtare kan fritt testamentera bort den ena halvan av arvslotten medan den andra halvan utgörs av bröstarvingarnas laglott. En bröstarvinge är alltid berättigad att utfå sin laglott, vilket föranleder att en bröstarvinge kan påkalla jämkning av ett testamente som inskränker hens laglott. Det förstärkta laglottsskyddet ger bröstarvingar ett ytterligare laglottsskydd. Rättsregeln aktualiseras när en arvlåtare har bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan är att likställa med testamente och särskilda skäl ej föreligger. Om gåvan inskränker en bröstarvinges laglott ska gåvan återbäras till dödsboet. Kan gåvan inte återbäras ska ersättning motsvarande gåvans värde utgå. I rättsregelns ordalydelse återfinns tre stycken vaga rekvisit, vars innebörd har utkristalliserats i rättspraxis. Domstolen har därav tolkat vad som innefattas i begreppet gåva, vad som ska likställas med testamente samt när särskilda skäl ska anses föreligga. Vid en tillämpning av rättsregeln måste domstolen således beakta dessa vaga rekvisit, som till sist utmynnar i en subjektiv bedömning. Med det i beaktande och i samband med att vissa situationer faller utanför rättsregelns tillämpningsområde, vore det önskvärt med en reform avseende det förstärkta laglottsskyddet. / The thesis discuss the reinforced statutory share of inheritance in the 7th chapter 4 § ÄB, which is an important part of the Swedish inheritance law but likewise difficult to implement practically. It is therefore important to clarify this complex branch of law. The purpose of the thesis is to examine applicable law concerning the legal rule and to detect and analyze the practical implementation difficulties that occur for the court in order to examine if the legal rule is in need of a reformation. To achieve this purpose, a legal dogmatic method is utilized; where case-law have a prominent part of the thesis. When someone passes away, his estate shall be allocated through the legal rule of inheritance if a will has not been created. A devisor freely can bequeath one half of the share of inheritance, while the other half constitutes the direct heirs statutory share of inheritance. A direct heir is always entitled to obtain his statutory share of inheritance, which means that a direct heir can claim a will that circumscribes his statutory share of inheritance. The reinforced statutory share of inheritance gives additional protection of the statutory share of inheritance for direct heirs. The legal rule is actualized if a devisor gives property away during circumstances or upon such terms that the bequest is equivalent with a will and special reasons does not apply. If the bequest circumscribes a direct heirs’ statutory share of inheritance, the bequest shall be refunded to the estate. If the bequest cannot be refunded, remuneration corresponding to the bequest shall be reimbursed. The legal rules’ wording consists of three vague necessary conditions, whose meaning has been crystalized by case-law. The court has therefore interpreted what the term bequest is contained of, what is equivalent with a will and when special reasons shall apply. The court must therefore pay attention to these vague necessary conditions when the legal rule is applied practically, which finally results in a subjective judging. With that in mind and that some situations is not regulated within the legal rule, it would be desirable with a reformation regarding the reinforced statutory share of inheritance.

La femme iranienne pourrait trouver son indépendance financière par deux sources de revenus : les revenus de la famille et les revenus du travail. La première source de revenu comprend le Mahrieh, qui est la prestation ou le bien que l'homme doit octroyer à son épouse, et la Nafagheh, qui désigne l'obligation d'entretien à la charge du mari à l'égard de sa femme et la succession. Le Mahrieh et la Nafagheh, malgré des mesures législatives, sont loin de garantir l'autonomie financière des femmes. Ils sont demandés habituellement par la femme en cas de conflit, jouant souvent le rôle d'un contrepoids au pouvoir de l'homme en la matière. Quant à la part successorale, la femme, recevant la moitié de la part de l'homme, est encore moins protégée. Le droit d'accès au travail est assuré par les textes internationaux dont certains sont ratifiés par l'Iran. La constitution a cependant une position ambivalente en considérant que le rôle principal de la femme est au foyer. Néanmoins, le travail des femmes est protégé par le droit social mais celui-ci reste lacunaire notamment sur la question de la discrimination. Des entraves culturelles et législatives, notamment le pouvoir donné au mari modéré par une décision prétorienne, font obstacle à l'entrée des femmes sur le marché du travail. Celles-ci ne bénéficiant pas de protections suffisantes dans la famille par le droit civil, elles trouveront, finalement, leur indépendance financière par le travail. / The lranian woman could find financial independence in two sources of incarne: family incarne and labor incarne. The first source of incarne encompasses the "Mahrieh", which is the allowance or the thingthat must be granted by the husband to his wife and the "Nafagheh", which is the obligation to support the family and the inheritance that falls to the husband. ln spite of legal measures, "Mahrieh" et "Nafagheh" are not enough to guarantee the economic independence of women. Regarding to the inheritance share, woman is less protected and obtains onlythe half of the share that is given to the husband. The right to work is secured by international conventions and some of them have been ratified by Iran. The constitution isambivalent by considering that the main raie of woman is to stay home. Nevertheless, women's work is partly protected by the benefit system but it cornes short for fighting against discrimination. Cultural and legal barriers impede women access to labor market. Civil law does not protect enough women through family bonds, so they will find their economic autonomy by working.