Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke. Syftet är även att försöka analysera situationer, där revisorn hamnat i svåra dilemman i förhållande till sin tystnadsplikt och oberoende. Problemen kommer endast att studeras utifrån revisorns perspektiv.Uppsatsen kännetecknas av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet består av både en litteraturstudie och utförda intervjuer med revisorer. Uppsatsen hänvisar till relevant litteratur, tidskrifter, vetenskapliga artiklar, Internet och intervjuer. Det här tillvägagångssättet har valts för att skapa en bättre tillförlitlighet till uppsatsen.Revisorns tystnadsplikt sträcker sig väldigt långt och omfattas av all den information som revisorn får tillgång till under revisionsuppdraget. Tystnadsplikten gäller i alla situationer med undantag för brottsmisstankar, Skatteverket, medrevisor, konkursförvaltare och bolagsorganen. Självgranskningshotet och egenintressehotet är några av de svåra situationer som kan hota revisorns oberoende. Revisorn får inte utföra både redovisningsuppdrag och revisionsuppdrag åt samma klient. Vid uppdrag är det viktigt att verkligen hålla isär vilka personer som utför revision och vilka som utför årsredovisning och bokslut, för att oberoendeförhållandet inte ska hotas. Vi tycker det är tveksamt att en medarbetare får utföra redovisning när en revisor från samma revisionsbyrå har till uppgift att granska samma klient. Vi tror att en sådan situation kan inverka på oberoendet. / Uppsatsnivå: D

Uppsatsen handlar om revisorns oberoende och tystnadsplikt. Båda begreppen har stor betydelse för att revisorns förtroende ska bevaras. I uppsatsen utreds hur långt revisorns tystnadsplikt sträcker sig och vad det finns för situationer som gör det svårt för en revisor att vara oberoende. Det kommer även att utredas vilka dilemman det finns i samband med tystnadsplikten och oberoendet. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur revisorn hanterar tystnadsplikten och oberoendet i sitt yrke. Syftet är även att försöka analysera situationer, där revisorn hamnat i svåra dilemman i förhållande till sin tystnadsplikt och oberoende. Problemen kommer endast att studeras utifrån revisorns perspektiv.Uppsatsen kännetecknas av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet består av både en litteraturstudie och utförda intervjuer med revisorer. Uppsatsen hänvisar till relevant litteratur, tidskrifter, vetenskapliga artiklar, Internet och intervjuer. Det här tillvägagångssättet har valts för att skapa en bättre tillförlitlighet till uppsatsen.Revisorns tystnadsplikt sträcker sig väldigt långt och omfattas av all den information som revisorn får tillgång till under revisionsuppdraget. Tystnadsplikten gäller i alla situationer med undantag för brottsmisstankar, Skatteverket, medrevisor, konkursförvaltare och bolagsorganen. Självgranskningshotet och egenintressehotet är några av de svåra situationer som kan hota revisorns oberoende. Revisorn får inte utföra både redovisningsuppdrag och revisionsuppdrag åt samma klient. Vid uppdrag är det viktigt att verkligen hålla isär vilka personer som utför revision och vilka som utför årsredovisning och bokslut, för att oberoendeförhållandet inte ska hotas. Vi tycker det är tveksamt att en medarbetare får utföra redovisning när en revisor från samma revisionsbyrå har till uppgift att granska samma klient. Vi tror att en sådan situation kan inverka på oberoendet. / Uppsatsnivå: D

<p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta del av revisorers uppfattning om det förekommer självgranskningshot vid utfärdandet av apportintyg, samt vilka rådgivningstjänster som kan utövas utan att det hotar revisorns självständighet och opartiskhet.</p><p>Metod: Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi har intervjuat fyra stycken auktoriserade revisorer. Detta har givit oss en bra grund för att kunna reda ut syftet med uppsatsen.</p><p>Teori: Uppsatsens teoridel består främst av fakta från Krister Moberg samt tidningen Balans, då dessa har varit relevanta för att kunna forska i det valda ämnet.</p><p>Empiri: Denna del består av fyra stycken intervjuer med auktoriserade revisorer som besitter erfarenhet av apportuppdrag. Dessa revisorer kommer från två olika byråer som ligger i två olika städer.</p><p>Resultat: Vår studie visar att det råder delade meningar om att apportuppdrag kan leda till självgranskningshot. Men alla revisorerna var överrens om att självgranskningshot blir ett faktum om revisorn själv värderar apportegendomen. Detta eftersom revisorn vid bokslutet kommer att granska sin egen värdering. En annan anledning till varför revisorn inte själv ska värdera apportegendomen är att revisorn ej besitter den kompetens som kan krävas vid en sådan värdering. Därför är det viktigt att värderingen sker av en pålitligt, oberoende samt kunnig värderingsman.</p> / <p>Purpose: The purpose with our thesis is to understand if the auditors think that it occurs a self-audit threat about the issue of capital contribution, and which service can an auditor perform without not disturb and threat the auditor’s independence.</p><p>Methodology: We have used a qualitative method in our thesis. We carried out four interviews with auditors from two different auditing firms.</p><p>Theory: Our thesis theory part is based especially on facts from Krister Moberg and the newspaper Balans, because these facts have been relevant to our study.</p><p>Empirical foundation: This part exists of four interviews with four chartered accountants, who have experience capital contribution. Our four auditors were from two different auditor firms in two different towns.</p><p>Conclusions: Our study shows different pictures about capital contribution that can lead to a self-audit threat. But every one of the auditors is agree that a self-audit threat can occur if the auditor himself appraises the property. The reason is that the auditor is going to review his own appraises in the final account. Another reason is that the auditors not have the competence to do appraise like this. It is important that appraise performs by a reliable, independent and competent appraiser.</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta del av revisorers uppfattning om det förekommer självgranskningshot vid utfärdandet av apportintyg, samt vilka rådgivningstjänster som kan utövas utan att det hotar revisorns självständighet och opartiskhet. Metod: Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi har intervjuat fyra stycken auktoriserade revisorer. Detta har givit oss en bra grund för att kunna reda ut syftet med uppsatsen. Teori: Uppsatsens teoridel består främst av fakta från Krister Moberg samt tidningen Balans, då dessa har varit relevanta för att kunna forska i det valda ämnet. Empiri: Denna del består av fyra stycken intervjuer med auktoriserade revisorer som besitter erfarenhet av apportuppdrag. Dessa revisorer kommer från två olika byråer som ligger i två olika städer. Resultat: Vår studie visar att det råder delade meningar om att apportuppdrag kan leda till självgranskningshot. Men alla revisorerna var överrens om att självgranskningshot blir ett faktum om revisorn själv värderar apportegendomen. Detta eftersom revisorn vid bokslutet kommer att granska sin egen värdering. En annan anledning till varför revisorn inte själv ska värdera apportegendomen är att revisorn ej besitter den kompetens som kan krävas vid en sådan värdering. Därför är det viktigt att värderingen sker av en pålitligt, oberoende samt kunnig värderingsman. / Purpose: The purpose with our thesis is to understand if the auditors think that it occurs a self-audit threat about the issue of capital contribution, and which service can an auditor perform without not disturb and threat the auditor’s independence. Methodology: We have used a qualitative method in our thesis. We carried out four interviews with auditors from two different auditing firms. Theory: Our thesis theory part is based especially on facts from Krister Moberg and the newspaper Balans, because these facts have been relevant to our study. Empirical foundation: This part exists of four interviews with four chartered accountants, who have experience capital contribution. Our four auditors were from two different auditor firms in two different towns. Conclusions: Our study shows different pictures about capital contribution that can lead to a self-audit threat. But every one of the auditors is agree that a self-audit threat can occur if the auditor himself appraises the property. The reason is that the auditor is going to review his own appraises in the final account. Another reason is that the auditors not have the competence to do appraise like this. It is important that appraise performs by a reliable, independent and competent appraiser.

Sammanfattning Titel: Digitaliseringens betydelse för hoten gällande revisorernas oberoende - En fråga för framtiden. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Jonathan Book och Cecilia Söderström Handledare: Tomas Källquist och Pär Vilhelmsson Datum: 2019 – juni Syfte: Tidigare forskning visar på ett antal faktorer som kan påverka revisorernas oberoende, dock saknades mer specifikt tidigare forskning gällande digitaliseringens betydelse. Syftet är således att ge en ökad förståelse för vilken betydelse digitaliseringen har på revisorernas oberoende med fokus på vänskapshot, självgranskningshot och kompetenshot. Metod: Vår studie utgår från ett socialkonstruktivistiskt och hermeneutiskt synsätt, vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom vi hade för avsikt att öka förståelsen för läsaren. Vår teoretiska referensram bygger på tidigare forskning och studiens empiriska material samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer med revisorer från två olika revisionsbyråer. För att bearbeta teoretisk referensram och empiriskt material, har en analysering gjorts med hjälp av tematisering.  Resultat &amp; slutsats: Studien visar på att självgranskningshotet är det mest aktuella hotet och att digitaliseringen har en väsentlig betydelse på samtliga hot mot revisorernas oberoende. Det finns dessutom tecken på att kompetenshotet inte i sig är ett hot mot oberoendet utan istället en revisionsrisk. Examensarbetets bidrag: Vi har i denna studie studerat tre hot mot revisorernas oberoende med hjälp av tidigare forskning: vänskapshot, självgranskningshot och kompetenshot. Ur ett teoretiskt perspektiv fann vi att dessa hot ökar i takt med digitaliseringen. Nya kommunikationsverktyg är en bidragande faktor till att vänskapshotet ökar. Vidare fann vi med hjälp av tidigare forskning som såväl empiriskt material att rådgivning och konsultation leder till ett ökat självgranskningshot till följd av digitaliseringen. Även kompetenshotet ökar i takt med digitaliseringen, däremot fann vi skillnader mellan vår teoretiska referensram och vårt empiriska material gällande huruvida kompetenshotet är ett hot mot revisorernas oberoende eller en revisionsrisk. Förslag till fortsatt forskning: Det finns ett behov att fortsätta studera kompetenshotet mot revisorns oberoende då det ses som ett olöst blackbox-problem i och med de skilda uppfattningarna mellan vår teoretiska referensram och vårt empiriska material. Vi anser att fortsatt forskning kan ta vid vår studie och dessutom göra en mer omfattande undersökning med fler infallsvinklar som exempelvis hur normgivande organ ser på kompetenshotet. Nyckelord: Revision, Digitalisering, Oberoende, Vänskapshot, Självgranskningshot, Kompetenshot / Abstract Title: The importance of digitalization regarding the threats upon the auditors’ independence - A question for the future. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Jonathan Book and Cecilia Söderström Supervisor: Tomas Källquist and Pär Vilhelmsson Date: 2019 – june Aim: Previous research shows a number of threats that may affect the auditors’ independence. There was a lack in the previous research, more specifically regarding the importance of digitalization upon these threats. The aim is thus to give an increased understanding of the significance of digitalization on the auditors’ independence with a focus on friendship threat, self-audit threat and IT-competence threat. Method: Our study is based on a social constructivist and hermeneutic approach, we have also used a qualitative method since our intention was to increase the understanding of the reader. Our theoretical framework is based on previous research and the empirical material of the study was collected through ten semi-structured interviews with auditors from two different audit firms. In order to analyze theoretical framework and empirical material, a thematization was made. Result &amp; Conclusions: The study shows that digitalization has a significant impact on all of our chosen threats upon the auditors’ independence, our study also shows that the self-audit threat is the most topical one. There are also signs that the IT-competence threat is not a threat to auditors’ independence, but more likely a threat upon the audit risks. Contribution of the thesis: We have examined three threats against the independence of the auditors through prior research: friendship threat, self-audit threat and IT-competence threat. From a theoretical view we found that the threats increase due to digitalization. We saw new communication tools as a contributing factor to the increase of friendship threat, as for the self-audit threat could we see in both prior research and the empirical material that consulting and advisory services increases due to digitalization. Regarding the IT-competence threat we saw an increasement along with digitalization, but we see a difference in prior research and our empirical material where as it is a threat against the independence or if it is a threat upon audit risk. Suggestions for future research: There is a need to continue to study the competence threat against the independence of the auditors as the black box remains unsolved due to the different opinions between our theoretical framework and our empirical material. We suggest that future research can continue where we left off and more extensive examine the threat with different angles such as opinions of norm-making bodies on the threat. Key words: Audit, Digitalization, Independence, Friendship threat, Self-audit threat, IT-competence threat