Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 4 uppsatser.

Idag talas allt mer om människans betydelse i organisationer. Detta innebär ett nytt fokus på individens betydelse för den enskilde organisationen där allt fler idéer växer fram om hur man ska utforma, styra och leda sina organisationer för att kunna attrahera och behålla personal. Syftet med uppsatsen är därför att, genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, studera fenomenet Generation Y och hur detta fenomen visar sig som en managementidé samt vad detta innebär för organisationer. Syftet innefattar också att förstå hur organisationer kan hantera och förhålla sig till managementidén.I studien introduceras hur institutionell teori kan hjälpa oss att förstå vilka krafter som påverkar organisationer till att adoptera idéer om förändring och förnyelse. Vi kan också med hjälp av institutionell teori förstå hur organisationer blir allt mer lika varandra. Detta underlättar spridning av idéer men försvårar för det organisatoriska översättningsarbetet av dem. Studien ifrågasätter till viss del institutionell teori för dess syn på organisationer som passiva mottagare genom att dels presentera ett alternativt resonemang, och dels resonera utifrån fynd i den empiriska undersökningen.Empiri samlas in genom en fokusgruppdiskussion där alla deltagare befann sig i ledande position inom offentliga verksamheter. Urvalet gjordes då chefer anses ha ett särskilt ansvar för organisationers utformande. Empirin utgörs också av vetenskaplig forskning och material från konsulter. Empirin analyseras utifrån en hermeneutisk ansats med fokus på tolkning och förståelse ur ett institutionellt perspektiv.Studien visar att det finns en uppfattning om att Generation Y är annorlunda gentemot tidigare generationer samtidigt som denna uppfattning problematiseras av såväl forskare som studiens deltagare. Fenomenet kan ses som en managementidé då det antagit en universell form av en idé som berättar hur organisationer bör utforma sina verksamheter. Deltagarna beskriver svårigheter att tillämpa idén i sina organisatoriska kontexter. Vi hävdar att organisationer kan hantera managementidén Generation Y genom god translatorkompetens alternativt genom organisatoriskt hyckleri där organisatoriskt självförtroende ses som nödvändigt för att lyckas med dessa hanteringar. / Today, increased attention is paid to man’s role in organizations. Thismeans a new focus on the individual’s importance for organizations,whereof ideas about how to design, manage and lead organizations inorder to attract and retain staff are emerging. The aim of this paper is to,through a social constructionist perspective, study the phenomenonGeneration Y, how this phenomenon manifests itself as a managementidea, and what this mean for organizations. The objective also includesunderstanding how organizations can manage this management idea.The study introduces institutional theory and explains how it can help us understand forces that affect organizations to adopt ideas of change and renewal. With the help of institutional theories we also understand how organizations increases in similarity. This facilitates dissemination of ideas, but makes the organizational work of translation more difficult. To some extent, the study questions institutional theory for its understanding of organizations as passive recipients, partly by presenting an alternative argument, and partly by reasoning from the findings of the empirical study.Empirical data is collected through a focus group discussion where all participants work as managers in public organizations. This selection was made as executives is regarded to have a particular responsibility in organizational configuration. Empirical data also consists of scientific research as well as materials from consultants. The empirical data are analyzed from a hermeneutic approach with a focus on interpretation and understanding through an institutional perspective.The study shows that there is a perception of Generation Y being different from previous generations, allthough this view is problematized by both researchers and focus group participants. The phenomenon can be seen as a management idea, beacuse its universal form of an idea that explains how organizations should manage their activities. The participants describe difficulties in applying the concept in their organizational contexts. We argue that organizations can manage this management idea through good translation alternatively by organizational hypocrisy. Organizational self-confidence is seen as essential for the success of these operations.

Naturvetenskapen spelar en ständigt större och större roll i världen när rymden utforskas, klimathotet ska bekämpas och samhället digitaliseras. Antal STEM-yrken (Science Techonology Engineering and Mathematics) ökar lavinartat vilket ställer krav på att skolan ska utbilda framtidens generation inom dessa ämnen. Inom till exempel ingenjörsyrken är dock kvinnorna starkt underrepresenterade och fortfarande väljer få kvinnor sådana yrken när de slutat skolan. Mycket forskning pekar på att killar har en mer positiv attityd till naturvetenskap och matematik, och att attityd är ett viktigt redskap till kunskapsinlärning. PISA visar att även självtillit inom dessa ämnen är högre hos killar i högstadiet än hos tjejer. Om detta stämmer skulle killar få möjlighet till en bättre kunskapsinlärning än tjejer. Dock finns en avsaknad av liknande studier gällande gymnasieelever här i Sverige. En amerikansk studie fann att killar hade ett betydligt högre självförtroende än tjejer inom naturvetenskap på universitetsnivå. Detta är alarmerande då skolan har som mål att skapa en likvärdig utbildning oavsett kön. Skulle den svenska gymnasieskolan främja ett ojämställt självförtroende skulle de inte leva upp till dessa mål. I den här studien utgår vi från naturvetenskapsprogrammet och undersöker gymnasieelevers självförtroende inom de naturvetenskapliga ämnena och matematik genom egenskattning i olika påståenden. Vi jämför tjejers och killars självförtroende när de börjar gymnasiet, när de slutar gymnasiet samt hur det förändras under denna tid och hur intresse för ämnena påverkar. Vi finner att tjejerna har ett lägre självförtroende för ungefär hälften av påståendena när de börjar gymnasiet, men att de kommit ikapp killarna i självförtroende när de slutar gymnasiet. Från år 1 till år 3 ökar tjejernas självförtroende mycket, medan killarna i princip bibehållit det höga självförtroende de skattade från början. Det blev tydligt att tjejer behöver se att de har kunskap innan de vågar säga att de har ett gott självförtroende, till skillnad från killar som skattar sig högt oavsett förmåga. För tjejer är det dessutom viktigt att ha ett intresse för framförallt matematik om de ska ha ett gott självförtroende för sin egen förmåga, medan intresse inte är särskilt viktigt för killarnas självförtroende. Inom ämnet biologi verkar det inte finnas något samband mellan självförtroende och intresse för ämnet. Utifrån våra resultat drar vi slutsatsen att naturvetenskapsprogrammet i gymnasieskolan når sitt mål med en likvärdig utbildning utifrån aspekten självförtroende och verkar således främja båda könens möjlighet till inlärning.