Skönlitteraturens psykologi är ett fält som behandlar effekterna av att läsa skönlitteratur på det mänskliga psyket. Inom detta fält har en, främst nordamerikansk, forskning fokuserat på korrelationen mellan ett läsande av skönlitteratur och en ökad empati. I föreliggande text har vi försökt sammanställa denna forskning och med hjälp av en grupp yrkesverksamma pedagoger på en högstadieskola i Malmö diskuterat, dels hur undervisningen med skönlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket stöd det finns för ett empatiarbete med hjälp av fiktion, både från skolans ledning och i styr- och måldokumenten. Vi har också haft en särskild fokus på hur väl ett arbete med empati lämpar sig för ämnet religionskunskap, som är vårt huvudämne.Resultaten av intervjuerna och vår egen diskussion pekar på att korrelationen mellan ett ökat skönlitterärt läsande och en ökad kapacitet för empati är trolig. Vi har också funnit ett stöd i både styr- och måldokumenten och i kursplanen för religionskunskap för användandet av en sådan, empatistärkande undervisning. En viktig fråga, som denna text inte har lyckats besvara är hur ofta en ökad kapacitet för empati faktiskt leder till ett mer altruistiskt beteende.Vi konstaterar att en lyhördhet bland den pedagogiska forskningen inför detta ämnes utveckling är önskvärd och att en utvecklad forskning på ämnet, bedriven av pedagoger hade kunnat ge intressanta resultat.