Denna processbeskrivning syftar till att med utgångspunkt i köksträdgårdens historia och skogsträdgårdens principer utforma ett förslag till en köksträdgård med fleråriga växter. Träd, buskar och perenner med ätliga delar och som är härdiga i zon 3 har använts till förslaget. Genom studier av skogsträdgårdens principer och köksträdgårdens historia har jag kommit fram till en utformning som är gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lättskött, stödjer sig på skogsträdgårdens principer. De träd, buskar och perenner som använts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i växtlistor där de växter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det är tre kvarter med typiska växter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogsträdgårdsväxter. Varje kvarter är uppbyggt av träd, buskar, perenna örter och grönsaker. Perennerna sätts i större bestånd där de med hög spridningsförmåga har placerats centralt i varje kvarter och de med låg spridningsförmåga är placerade längs med gångarna och nyckelhålsbäddarna. Träd och buskar står med avstånd från varandra för att de inte ska konkurrera om ljus och näring.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vad elever i årskurs 2 har för syn på en skogsträdgårds innehåll och dess användningsområden. Vad anser de alltså är viktigt att ha med i en skogsträdgård och vad uppskattar de mest med sin vistelse i den miljön. Forskningsfrågorna är: Vad ska en skogsträdgård innehålla enligt eleverna och vad vill eleverna använda en skogsträdgård till? För att få svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med elva elever i årskurs 2 och de kompletterades med fotografier tagna av eleverna. Fyra teman har identifierats i det empiriska materialet: estetiska upplevelser, trädgårdsarbete, förtäring samt trivsel och umgänge. Resultatet visade att eleverna vill att en skogsträdgård ska innehålla vackra växter och möjlighet till att bygga, gräva, plantera och vattna samt ha någonstans att sitta för att umgås och äta. De uppskattar även att skogsträdgården innehåller ätliga växter och att de kan användas på olika sätt. De uttryckte att de trivdes bra i skogsträdgården och önskade få komma oftare. Studiens slutsats är att en skogsträdgård, med dess innehåll och användningsområden, beskrivs av eleverna som en miljö där emotionella, fysiska, kognitiva och sociala behov blir tillgodosedda.

Growing is a creative activity in lower school subject matter. It is an outdoor activity that creates movement. Gardening activities give favorable effects for the social teamwork in studentgroups and cultivation is a way to increase students' awareness of our food production. This argument exists in earlier studies that it is significant when school staff have motivated reasons to create school gardens. Of course, school gardens have always created problems. To get enough resources for management and lesson planning and to handle summer supervision presents in modern times as the largest obstacles for growing activities to work. Against this background, the purpose of this thesis is to find a way forward for gardening as a school activity that increases students' consciousness of sustainable food production.  Forest gardening is a cultivation model within the Agro Forestry movement. Using literature study as a methodology, it is found that forest gardening principles can be applied to school gardening to solve the identified isues with cultivation in primary schools.  Regarding forest gardening principles, one can create a cultivation that occupies a small  area and recieves the ideal microclimate with an array of plants with different hights. This cultivation model lowers the work time required and the need for summer supervision. In addition, this cultivation gives the ecosystem increased biodiversity and carbon storage. Another advantage with this cultivation model is that through plant selection, one can control harvest times to spring and autumn, when students are in school. However, it appears that this cultivation model is knowledge- intensive during the construction phase and that it is a good idea to get outside help from an expert, for example, a gardener with expertise in forest gardening. A design proposal for lower school grades is also included, with a plant list and design plan that can be adapted and suited to schools. / Odling är ett kreativt redskap i grundskolans ämnesundervisning. Det är en utomhusaktivitet som skapar rörelse. Trädgårdsaktiviteter ger gynnsamma effekter för det sociala samspelet i elevgruppen och odling är ett sätt att öka elevernas medvetenhet om vår matproduktion. Dessa argument framgår som betydelsefulla i tidigare studier där skolpersonal har motiverat sina skäl till att  driva skolträdgårdar. Skolträdgårdar har dock i alla tider brottats med problem. Att få resurser att räcka till för skötsel och lektionsplanering och att klara av sommartillsynen, framträder i modern tid som de största hindren för att få odlingarna att fungera. Mot den bakgrunden är syftet med denna uppsats att söka en väg frammåt för skolträdgården, som är hållbar i skolornas verksamhet och som ökar elevernas medvetenhet om en miljömässigt hållbar matproduktion.  Skogsträdgården är en odlingsmodell inom Agro Forestry rörelsen. Med litteraturstudie som metod undersöks här vilka av skogsträdgårdens principer som kan tillämpas i en skoltärdgård för att möta de identifierade problemen för odling inom grundskolan.  Det framgår att man med idéer från skogsträdgården kan skapa en odling som tar en liten yta i anspråk och får ett gynsammt microklimat tack vare växter i olika höjdskickt. Odlingsmodellen kräver en låg skötselinsats i förhållande till skörd tack vare ståndortsanpassning, marktäckning, själförsörjning av näring och perenna grödor som tillsammans minskar behovet av bevattning och skötsel. Resultatet påvisar att man med hjälp av flera av skogsträdgårdens odlingsprinciper kan minska behovet av arbetstid och sommarlovsskötsel. Dessutom ger odlingen ekosystemtjänster som ökad biologisk mångfald och kollagring. Ytterliggare en fördel är att man med hjälp av växtval kan styra skördetiden till vår och höst, då eleverna är på plats i skolan. Det framkommer dock att odlingsmetoden är kunskapskrävande under anläggningsfasen och att det är en god idé att vid etableringen ta hjälp utifrån av expertis som tillexempel en trädgårdsmästare med kompetens inom skogsträdgårdsodling.  Här presenteras också ett designförslag fö en grundskola, med växtlista och design som kan anpassas och modifieras till att passa på flera skolor.

The forest garden concept is not well established in Sweden but finds its way in the private sphere and at municipality levels. Projects to develop forest gardens can be developed and organized in different ways and can be integrated with the municipality on different levels. The purpose of this thesis is to evaluate which successfactors and challenges are present when creating a forest garden on land owned by the municipality. To answer the main question of the thesis with a broad geographical extent, forest gardens in Malmo, Lund, Gothenburg and Stockholm have been investigated. A forest garden is usually described as an edible ecosystem, a defined area with a polyculture of plants of different species that is evolving and growing together. The concept uses the method of mimicking nature and its ecosystem to reunite mankind with the natural world. This thesis shows that the challenges for community forest garden projects created by citizens on land owned by the municipality are long-term engagement, responsibility issues, lack of organization, vandalism and the structure of the project. To identify, catch and maintain the engagement of the core group, members and surrounding community is vital. Other successfactors are good organization and structure, a clear vision with corresponding values, shared responsibility between the people in the group, sustainable relationships with the local community and the spreading of knowledge in the core group as well as to the public.