Populations of many European bird species have decreased in recent years. Of seabird species, roughly 25 % are classified as threatened or as species of future concern. In the Baltic Sea, an entire ecosystem faces the aftermath of anthropogenic changes, which might be one of the reasons behind the decreasing population of Caspian terns (Hydroprogne caspia). In this paper, an attempt was made to shed light upon nestling survival in Caspian terns in breeding colonies on islets outside of Gotland, Sweden, by using bird ringing data as well as re-sightings of post-fledged terns. Based upon literature from other species, I expected a higher survival probability with earliness of breeding time, and improved survival probability with higher nestling body condition. Significant study results showed that re-sighted Caspian terns had slightly earlier hatching day (150 ± 6.55) compared to never-again seen Caspian terns (153 ± 8.08), implying that early breeding time might be of benefit in the species. However, no significant result could confirm that high body condition in nestling terns was correlated with general survival probability, indicating that a myriad of other factors is likely at play. / Många fågelarter har under de senaste åren minskat drastiskt i Europa. Inom gruppen havsfåglar har konstaterats att omkring 25 % av alla arter tilldelats hotstatus eller bedömts vara av framtida mål för bevarande. I Östersjön hotas idag ett helt ekosystem av de effekter som genererats genom antropogena processer. Av populationer som påverkats i området med en kritisk tillbakagång under 2000-talet, inräknas den kolonihäckande arten skräntärna (Hydroprogne caspia). I denna studie användes ringmärkningsdata och återfyndsinformation från gotländska skräntärnor, i syfte att undersöka artens generella överlevnadschans i relation till födelseperiod och kroppskondition som ungfågel. Till resultatet förväntades att ungar födda tidigt under säsongen hade högre överlevnadschans än ungar födda sent.  En längre livslängd i dagar antogs höra ihop med högre kroppskondition hos ungfåglar på häckplatsen. Mitt resultat visade med signifikans att återsedda tärnor från Gotland hade lite tidigare födelsedatum i genomsnitt (dag 150 ± 6.55) än ej återsedda skräntärnor (dag 153 ± 8.08). Samband mellan tärnornas överlevnad och kroppskondition kunde ej påvisas, vilket indikerar att en mängd andra faktorer med all förmodan inverkar på skräntärnors överlevnadschanser.