• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Vilka skattar högst? : Jämförelse mellan patientgrupper som skattar sin postoperativa smärta NRS 3 eller mindre och de som skattar sin postoperativa smärta NRS 4 eller mer efter en höftledsplastikoperation En kvantitativ studie / Who rates the most? : A comparison between groups of patients who rate their postoperative pain NRS 3 or less and those who rate their postoperative pain 4 or more after a hip replacement surgery A quantitative study

Johansson, Amanda, Werther, Sara January 2022 (has links)
Bakgrund: Det är viktigt att specialistsjuksköterskor kan hjälpa patienter att värdera sin smärta postoperativt. Detta för att patientens ska kunna ges en adekvat smärtlindring och undvika att smärtan bidrar till postoperativa komplikationer. Ett vanligt smärtskattningsinstrument är numerisk smärtskattningsskala (NRS) där patienten får värdera sin upplevda smärta mellan 0–10 där 0 är ingen smärta och 10 är värsta tänkbara smärta. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka om det finns skillnader mellan patienter som skattar postoperativ smärta NRS ≥ 4 och de som skattar postoperativ smärta NRS ≤ 3 efter att ha genomgått en höftledsplastikoperation. Metod: Denna studie har en kvantitativ design. Deltagare är patienter som mellan åren 2019–2021 har genomgått en höftledsplastikoperation. Data som analyserats är hämtad från Provisio, ett kvalitetsregister där data från patientens pre-, peri- och postoperativa vård registreras. Totalt ingick 2136 patienter i studien. Resultat: Resultatet visar att vissa signifikanta skillnader kunde ses bland grupperna. Kvinnor har mer ont än män, yngre skattar sin smärta högre än de som är äldre. De som har en lägre ASA-klass skattar sin smärta högre än de som har ASA-klass ≥ 3. De patienter som genomgått en revisionsplastikoperation av höftleden har mer ont än de som genomgått primär höftledsplastikoperation. De som blöder mer under operationen, har mer ont än de som blöder lite. En längre operationstid visar på att smärtan är högre postoperativt. Anestesiform påverkade inte den postoperativa smärtan i denna studie. Konklusion: Den skattade postoperativa smärtan skiljde sig åt mellan flera av grupperna. Detta visar vikten av att vara medveten om vad som kan öka risken för högre smärta postoperativt och att samtidigt alltid arbeta personcentrerat från den enskilde patientens behov och resurser i samband med höftledsplastikoperationer.
2

Du kan smärtlindra lätt med en smärtskattning som är rätt - En litteraturstudie om smärtskattning hos äldre

Erlandsson, Diana, Persson, Jannie January 2010 (has links)
Sjuksköterskan har ett stort ansvar när det gäller patienters smärtlindring då det är sjuksköterskan som bedömer smärtan efter att patienten fått skatta den på exempelvis en smärtskattningsskala. I vården idag sker missuppfattningar om äldre patienters förmåga att känna smärta och sjuksköterskan har en tendens att bedöma smärtan mildare än vad den är. Syftet med denna litteraturstudie är att finna och beskriva smärtskattningsskalor som är lämpade för äldre patienter samt att jämföra smärtskattningsskalorna med varandra. Resultatet visar att patienter med viss grad av kognitiv nedsatthet har förmåga att bruka en smärtskattningsskala och att den skala som har bäst reliabilitet, genomförbarhet och som föredras mest är Iowa Pain Thermometer (IPT). Den minst föredragna skalan hos äldre och den som har sämst validitet, reliabilitet och genomförbarhet är Visual Analoge Scale (VAS). / The nurse has a great responsibility when it comes to relive patients’ pain. It’s the nurse who judges the pain after the patient has made a self assessment on, for example, a pain self-assessment scale. In the care today many misunderstandings can be found about the elders’ ability to feel pain and the nurse have a tendency to judge the pain less than what it really is. The aim of this literature review is to find and describe pain self-assessment scales who are suited for elder patients and to compare the pain self-assessments scales to each other. The result shows that patients, with some degree of cognitive impairment, have an ability to use a self assessment scale to estimate their pain. The scale which has the highest validity, reliability, feasibility and which are the most preferred is the Iowa Pain Thermometer (IPT). The least preferred scale for elders and the one which had the worst reliability and feasibility is the Visual Analogue Scale (VAS).
3

Smärtskattning med Verbal Rating Scale - VRS : En kvalitetsförbättringsstudie / Estimating pain intensity with Verbal Rating Scale - VRS : A quality intervention study

Engrup, Camilla, Jacobsson, Susanne January 2022 (has links)
Smärta är den vanligaste sökorsaken för patienter på akutmottagningar, trots detta visar forskning att underbehandling av akut smärta förekommer över hela världen På grund av att smärta är subjektiv kan det vara mycket svårt att mäta patienternas smärta. Bedömningen av smärta bygger på patienternas självskattning. Adekvat bedömning av smärta är avgörande för att effektiv smärtlindring ska kunna ges. Syftet med kvalitetförbättringsstudien var att införa ett nytt smärtskattningsverktyg samt att utvärdera om en utbildningsintervention i form av korta utbildningstillfällen kan öka antalet smärtskattningar på en akutmottagning. Studien hade en kvasi-experimentell design. Avbruten tidsserie användes för utfallsmätning före och efter utbildningsinterventionen. Utbildningsinterventionen bestod av korta utbildningstillfällen under en veckas tid där information gavs om smärtskattning med hjälp av smärtskattningsskalan Verbal Rating Scale och hur smärtskattningen skulle dokumenteras. Studien utfördes simultant på två akutmottagningar i södra Sverige under en period av totalt 13 veckor under våren 2022. Resultatet av studien visar att före interventionen genomfördes i medel 5,6% smärtskattningar och efter interventionen ökade antalet smärtskattningar per vecka i till 9,3%. Kvalitetsförbättringsstudien har varit till fördel på respektive akutmottagning då dokumentation av smärtskattning har ökat. För att bibehålla och vidareutveckla denna kunskap krävs det fortlöpande utbildningstillfällen och påminnelser kring smärtskattning samt regelbunden utvärdering av mängden dokumenterad smärtskattning. / Pain is the most presenting complaint to emergency departments. Despite this, research shows that undertreatment of acute pain occurs worldwide Because pain is subjective, it can be very difficult to measure patients pain. The valuation of pain is based on patients self-assessment. Adequate assessment of pain is crucial for effective pain relief to be provided. The purpose of this study was to introduce a new pain assessment tool and to evaluate whether an educational intervention in the form of short training sessions can increase the number of pain estimates in an emergency department. The study had a quasi-experimental design. Interrupted timeseries was used for outcome measurement before and after the training intervention. The training intervention consisted of short micro sessions over a period of one week where information was given about pain assessment using the Verbal Rating Scale and how the pain assessment was to be documented. The study was performed simultaneously in two emergency departments in southern Sweden for a period of a total of 13 weeks in the spring of 2022. The results of the study show that before the intervention, 5.6% pain estimates were performed and after the intervention the number of pain estimates per week increased to 9.3%. The quality improvement study has been to the advantage of the respective emergency department as documentation of pain assessment has increased. In order to maintain and further develop this knowledge, continuous training opportunities and reminders about pain assessment are required, as well as regular evaluation of the amount of documented pain assessment.

Page generated in 0.0636 seconds