Tillverkningsindustrin blir alltmer digitaliserad samt att nya digitala verktyg implementeras inom företagen. Som följd av detta pågår en förändring av arbetssätt. Smart Maintenance är det senaste begreppet i hur underhåll borde utföras inom tillverkningsanläggningar med hjälp av digital teknik. Detta begrepp syftar på ett arbetssätt som ämna möjliggöra en resurseffektivare produktion och underhållsverksamhet, ur såväl organisatoriskt som tekniskt perspektiv. I detta examensarbete genomfördes intervjuer med företag, vilket utgjorde den centrala undersökningsmetoden för att förstå hur den svenska tillverkningsindustrin ser på Smart Maintenance (SM), vad deras tolkning är på begreppet samt ifall de har tillämpat detta, samt tillämpat aspekter eller dimensioner från SM i deras underhållsverksamhet. En intervju med en forskare genomfördes för att utöka projektgruppens kompetens kring begreppet och dess påverkan på lönsamhet, hållbarhet och konkurrenskraft. Med information från intervjuerna och en litteraturstudie som grund, erhölls slutsatser kring vilka de främsta fördelarna och utmaningarna är i utövandet av Smart Maintenance, samt dessas samband med hållbarhet. Dessutom resulterade projektet i slutsatser kring hur företagen tolkar begreppet och hur data kan används för investeringsplaner inom de intervjuade företagen. / The manufacturing industry is becoming increasingly digital and new digital tools are being implemented within companies. As a result, there is a change in working methods. Smart Maintenance is the latest concept in how maintenance should be performed in manufacturing facilities using digital technology. This concept refers to a way of working that aims to enable a more resource-efficient production and maintenance operation, from both an organizational and technical perspective. In this thesis, interviews were conducted with companies, which constituted the central research method for understanding how the Swedish manufacturing industry views Smart Maintenance (SM), what their interpretation is of the concept and if they have applied this, and applied aspects or dimensions from SM in their maintenance operations. An interview with a researcher was conducted to expand the project group's knowledge on the concept and its impact on profitability, sustainability and competitiveness. Based on information from the interviews and a literature study, conclusions were obtained about what the main benefits and challenges are in the practice of Smart Maintenance, as well as their connection with sustainability. In addition, the project resulted in conclusions about how the companies interpret the concept and how data can be used in order to make better decisions within the interviewed companies.

With continuing digitization of railways an increasing number of data is recorded but particularly in operation advanced analysis tends to be partially rudimentary. Yet, it is essential to implement sophisticated processing for all records in order to develop more purposeful and predictive vehicle maintenance strategies that adhere to the increasing requirements imposed by the homologation. Typically developing requisites are permissible track forces and lateral accelerations which are directly affected by the vehicle's condition. The present work addresses this issue by executing a case study focused on a Swiss high-speed electric multiple unit with equivalent conicity being the main parameter of interest. This geometry quantity holds high relevance in determining the running stability of track guided vehicles, respectively in assessment of comfortable and safe operation. Currently, it experiences an increasing significance in the homologation as well. Thus, wheelset maintenance is challenged to elaborately embed equivalent conicity to the other influencing factors in the re-profiling strategy. A framework is established on how operational data can be analyzed and findings systematically be evaluated. The required records are provided by a Swiss railway operator and majorly processed by visualization as well as statistic tools while considering vehicle design and operational aspects. The subsequent proposition of strategies is accompanied by holistic balancing of vehicle needs, maintenance resources, and vehicle scheduling needs. As a result, correlations concerning the vehicle's configuration, design, and operational properties are observed. Incorporating these observations, for example by applying advanced warning limits, enables deduction of more predictive and holistic strategies. The potentially emerging benefits are manifold and range from lower demand on engineering staff, increased mileages, to fewer unplanned servicing tasks and subsequently increased operational stability. Further, the findings emphasize the need of in depth understanding about relevant data to derive more advanced and holistic maintenance strategies. / Med fortsatt digitalisering av järnväg registreras ett ökande antal data. Men särskilt i drift är avancerad analys av dessa data ofta outvecklad och otillräcklig. Därför är det väsentligt för framgångsrik järnvägsdrift att implementera mer avancerad analys för att utveckla mer målmedvetna och förutsägande strategier för fordonsunderhåll i syfte att följa befintliga regelverk. Det här arbetet belyser denna fråga genom en fallstudie med fokus på ekvivalent konicitet i schweiziska eldrivna höghastighetståg. Koniciteten är mycket relevant för att bedöma dynamisk gångstabilitet på spårfordon och avgörande för bekväm och säker tågrörelse. Den utgör en viktig indikator i utformandet av regelverk vilket i sin tur är avgörande vid underhåll av hjulpar och för att bedöma hjulprofilers status. Avhandlingen föreslår ett tillvägagångssätt för hur data av ekvivalent konicitet och relaterade aspekter kan analyseras och systematiskt implementeras i fordonens reprofileringsstrategi av hjulen. Dokumenten tillhandahålls av en schweizisk operatör och utvärderas huvudsakligen genom visualisering och statistiska verktyg samtidigt som design- och driftsaspekter kontinuerligt prövas. Präsentationen av strategier åtföljs av en helhetlig utvärdering av behov för såväl fordon och underhållsanläggningar som schemaläggningar av driften. Som ett resultat av detta observeras korrelationer mellan fordonens tekniska egenskaper med design- och driftsegenskaper. Genom att inkludera dessa observationer, till exempel genom att tillämpa avancerade varningsgränser, kan mer predikativa och helhetliga strategier föreslås. De potentiella fördelarna är många och kan sträcka sig från lägre behov av ingenjörspersonal, ökad körsträcka, till färre oplanerade serviceuppgifter och leder till ökad driftstabilitet. Vidare betonar resultaten behovet av djupgående förståelse för parametrar för att härleda helhetliga underhållsstrategier.