Bilar har en fortsatt tillväxt världen över där trafikinfrastruktur och trafikledning parallellt blir ett svårt område att hantera och reglera där en fortsatt tillväxt resulterar i olika slags trafikproblem för privatpersoner och verksamheter. Vidare påverkar byggnationer framkomlighet i trafiken där trafikstockningar uppstår vilket har en negativ påverkan på miljön. Därav har studiens syfte utgått ifrån att utreda huruvida ett trafikledningssystem kan komma att förbättra trafikflödet kring en byggnation i en specifik kommun. Vidare har en beskrivning kring hur företag kan förbereda sig inför en sådan implementation inkluderats i studiens syfte för att uppnå maximal effekt kring utvecklandet av trafikledningssystem. Därav har följande frågeställningar formulerats: F1: Vilka beståndsdelar bör ingå i ett digitalt TLS? F2: Hur kan trafikflöden förbättras genom digitala TLS? F3: Vilka förberedelser krävs inom en organisation för att implementera ett digitalt TLS? För att utreda dessa frågor har skribenterna valt att genomföra en fallstudie för att få ett brett och holistiskt perspektiv kring detta område. Då forskning om implementerandet av ett trafikledningssystem kring byggnationer har visat sig vara ett outforskat område var valet att genomföra en fallstudie det mest lämpliga. Vidare nyttjades även en abduktiv ansats för att få en omfattande bild kring ämnet som studerades. Därmed har en litteraturinsamling initierats för att inkludera utforskad fakta kring trafikledningssystem och implementerandet av en sådan förändring. För att styrka samt komplettera litteraturinsamlingen valde skribenterna att genomföra ett antal semistrukturerade intervjuer med aktörer som har erfarenhet och kunskap kring utveckling samt implementering av trafikledningssystem. Vidare intervjuades även aktörer från det företag studien arbetar med för att få kunskap och skapa en bild kring huruvida de är redo att ta emot en sådan lösning eller inte. Efter samtliga intervjuer fick skribenterna ta del av ytterligare information kring det ämne studien behandlar vilket resulterade i vidare sökningar bland sökmotorer och databaser för information. Sammanfattningsvis kom skribenterna fram till att ett digitalt TLS bör innehålla någon form av datainsamlingsmetod vilket i detta fall var antingen data från Google eller mikrovågssensorer beroende på huruvida trafikläget i fallkommunen ser ut. Vidare inkluderas det i studien en algoritm och ett datorkort som har till uppgift att bearbeta den insamlade trafikdata och, i de fall där en omdirigering av trafik krävs, generera vidare data till digitala meddelandeskyltar för att formulera nya eventuella trafiksituationer till trafikanterna. De resulterade algoritmer syftade till att beräkna tidsåtgången för ett antal rutter för att kunna identifiera och dirigera trafiken till den snabbaste rutten. Slutligen har denna studie konkluderat att ett trafikledningssystem inte bör implementeras eller utvecklas utan prioriterandet av en förändringsledning och ett formande av en datadriven kultur.Nyckelord: Trängsel, Arbetszon, Rusningstid, Trafik, Trafikledningssystem, Trafikljus, Sensorer, Dynamiska meddelandeskyltar, Förändringsledning, Datadrivet beslutsfattande, Genomförande av förändring.

I takt med digitaliseringen blir datadrivet beslutsfattande det nya normala i många branscher. Konkurrensfördelarna är allmänt kända eftersom det hjälper företag att utvecklas. Denna fallstudie syftar till att belysa de möjligheter som datadriven optimering bidrar med för skidorter när det kommer till att förbättra tjänster och anpassa skidanläggningar för framtiden. Huvudfokuset är att studera rörelsemönster hos skidåkare med hjälp av processutvinningsverktyg och andra metoder för visualisering. Detta har lett till följande forskningsfrågor: Vilken information går att utvinna ur data från liftsystem? Hur skulle denna typ av information kunna skapa värde i en organisation? Tidigare studier inom detta forskningsområde visar på stora möjligheter med användning av datautvinning och uppmanar till fortsatt forskning. Studien bidrar till forskningen genom att studera specifika åldersgrupper vilket tidigare inte genomförts. Studien visar att det finns skillnader i rörelsemönster hos olika åldersgrupper av skidåkare, vilket i sin tur visar på potentiella optimeringsområden hos skidanläggningarna. Utöver att belysa potentiella förbättringsområden med hjälp av datadrivna beslut visar studien även på en markant förändring hos typen av skidåkare som besöker svenska skidorter 2021, vilket troligtvis berodde på att Alperna höll stängt under skidsäsongen. I framtiden kan studien spela en viktig roll för forskning gällande hur Covid-19 påverkade svenska skidorter. / Given the digitalization, data-driven decision making is becoming the new normal in many industries. The competitive advantages are widely known as it helps companies to evolve. This case study aims to highlight the possibilities data-driven optimization provides when it comes to improving services and adapting to the future for ski resorts. Our focus is skier movement patterns which we generated by analyzing ski lift transportation data with a process mining tool and other methods for visualizations. Hence, our research questions: What information can be extracted from lift usage data? In what way can this information create value in an organization? Previous studies done in the field demonstrate many possibilities with data mining and urges for continued research. The research provided by this study is a contribution to the field through the research done on specific age-groups as this has not previously been done. This study introduces findings based on differences in the movement patterns based on skier age groups which lead to possible areas of optimization. In addition to highlighting possible ways to improve decision making using data, this study shows a significant shift in the type of skier visiting the Swedish ski-resorts 2021, possibly due to The Alps being closed this season. In the future, this study could play an essential role in studying how Covid-19 impacted Swedish ski-resorts.

I dagens samhälle har digitalisering blivit en stor del av vår vardag. Med global digitalisering kommer förändringar i hur organisationer och företag fungerar, detta inkluderar även hälso- och sjukvården. En viktig aspekt av digitaliseringen är mängden data som den genererar. Det har blivit en viktig aspekt för framgång under de senaste åren har varit relaterad till hur organisationer använder data till sin egen fördel. Användningen av data har ökat dramatiskt på en global skala och vi kan nu se fördelarna med att ha dataanalys inte bara i organisationen som helhet utan också använda den utvunna data för beslutsfattande. Denna studie syftar till att klargöra hur datadrivet beslutsfattande uppfattas av anställda inom hälso-. och sjukvården. Samt hur de uppfattar användande, möjligheter, begränsningar och risker med att fatta datadrivna beslut. Denna studien är skriven på svenska och har utförts genom en kvalitativ metod. Det har genomförts en liten-n-studie där enskilda intervjuer med fyra stycken respondenter genomförts. Respondenterna upplever att användandet av datadrivet beslutsfattande som något positivt och ser framtida möjligheter för datadrivet beslutsfattande inom hälso- och sjukvården. Dem identifierar risker och begränsningar med att använda denna typ av beslutsfattande, trots detta är fördelarna samtliga respondenter uttrycker övervägande gentemot dem risker och begränsningar som detta medför. / In today's day and age digitalisation has become a big part of our society. With global digitalisation comes changes in how organizations and companies function, this also includes healthcare. An important aspect of digitization is the amount of data it generates. It has become an important aspect of success in recent years has been related to how organizations use data to their own advantage. The use of data has increased dramatically on a global scale and we can now see the benefits of having data analysis not only in the organization as a whole but also using the extracted data for decision making. This study aims to clarify how data-driven decision-making is perceived by health care employees. and healthcare. And how they perceive use, opportunities, limitations and risks in making data-driven decisions. This study is written in Swedish and has been performed using a qualitative method. A small-n study has been conducted in which individual interviews with four respondents were conducted. The respondents perceive the use of data-driven decision-making as something positive and see future opportunities for data-driven decision-making in the health care sector. They identify risks and limitations with using this type of decision-making, despite this the advantages all respondents express are predominantly positive compared to the negative factors regarding data-driven decision-making.

Tillverkningsindustrin blir alltmer digitaliserad samt att nya digitala verktyg implementeras inom företagen. Som följd av detta pågår en förändring av arbetssätt. Smart Maintenance är det senaste begreppet i hur underhåll borde utföras inom tillverkningsanläggningar med hjälp av digital teknik. Detta begrepp syftar på ett arbetssätt som ämna möjliggöra en resurseffektivare produktion och underhållsverksamhet, ur såväl organisatoriskt som tekniskt perspektiv. I detta examensarbete genomfördes intervjuer med företag, vilket utgjorde den centrala undersökningsmetoden för att förstå hur den svenska tillverkningsindustrin ser på Smart Maintenance (SM), vad deras tolkning är på begreppet samt ifall de har tillämpat detta, samt tillämpat aspekter eller dimensioner från SM i deras underhållsverksamhet. En intervju med en forskare genomfördes för att utöka projektgruppens kompetens kring begreppet och dess påverkan på lönsamhet, hållbarhet och konkurrenskraft. Med information från intervjuerna och en litteraturstudie som grund, erhölls slutsatser kring vilka de främsta fördelarna och utmaningarna är i utövandet av Smart Maintenance, samt dessas samband med hållbarhet. Dessutom resulterade projektet i slutsatser kring hur företagen tolkar begreppet och hur data kan används för investeringsplaner inom de intervjuade företagen. / The manufacturing industry is becoming increasingly digital and new digital tools are being implemented within companies. As a result, there is a change in working methods. Smart Maintenance is the latest concept in how maintenance should be performed in manufacturing facilities using digital technology. This concept refers to a way of working that aims to enable a more resource-efficient production and maintenance operation, from both an organizational and technical perspective. In this thesis, interviews were conducted with companies, which constituted the central research method for understanding how the Swedish manufacturing industry views Smart Maintenance (SM), what their interpretation is of the concept and if they have applied this, and applied aspects or dimensions from SM in their maintenance operations. An interview with a researcher was conducted to expand the project group's knowledge on the concept and its impact on profitability, sustainability and competitiveness. Based on information from the interviews and a literature study, conclusions were obtained about what the main benefits and challenges are in the practice of Smart Maintenance, as well as their connection with sustainability. In addition, the project resulted in conclusions about how the companies interpret the concept and how data can be used in order to make better decisions within the interviewed companies.

<p>Citizens’ interaction with governments is an area with unique implications for channel management. Governments need to take the citizens perspective into further consideration in order to be successful in delivering high-quality e-services. This paper aims to determine if a categorization of citizen-initiated contacts from a citizen-centric perspective can be a valuable basis for decisions regarding e-service development. The study consisted of three steps. The first step was an examination of the existing related literature, which resulted in the uncovering of the most important aspects of citizens channel choice. The second step consisted of an elaboration of a classification based on perceived task characteristics and a subsequent matching of the categories to desirable channel characteristics. The third and final step consisted of an application of the proposed categorization on a content management system containing all citizen-initiated contacts in a Swedish municipality. The application indicated that the proposed categorization could possibly be used to guide investments in e-services towards a channel-appropriate direction.</p>

Citizens’ interaction with governments is an area with unique implications for channel management. Governments need to take the citizens perspective into further consideration in order to be successful in delivering high-quality e-services. This paper aims to determine if a categorization of citizen-initiated contacts from a citizen-centric perspective can be a valuable basis for decisions regarding e-service development. The study consisted of three steps. The first step was an examination of the existing related literature, which resulted in the uncovering of the most important aspects of citizens channel choice. The second step consisted of an elaboration of a classification based on perceived task characteristics and a subsequent matching of the categories to desirable channel characteristics. The third and final step consisted of an application of the proposed categorization on a content management system containing all citizen-initiated contacts in a Swedish municipality. The application indicated that the proposed categorization could possibly be used to guide investments in e-services towards a channel-appropriate direction.

Business Intelligence (BI) is growing fast and more and more companies realize the profits of data-driven decision making. One vital part of BI is data visualization and mainly in the form of dashboards. Although it is proven that private companies can create value from implementing dashboards in their decision-making process, we see a gap in the research whether the same can be done for the public sector. We find this topic interesting since the two fields have such a different view on what creates value. This study aims to fill in that gap by studying the possibilities and obstacles of applying dashboards within the public sector. In this study we created dashboard prototypes and conducted think-aloud testing followed by semistructured interviews with ten employees at a municipality in Sweden. The result of the study suggests that working with dashboards in municipalities have a possibility to create value, mainly in the form of analytics, decision-making, communication and motivation. However, the participants also expressed some negative aspects in the form of handling the immeasurable parts of society, mainly the parts of reality that is not measurable in statistics. We also found possible problems with handling data and a worry about resistance in implementing new systems for the employees. This study is conducted on one municipality, however we hope it will serve as inspiration for public sector organizations’ journey on using dashboards making their decisions data-driven and creating value for the citizens and employees.

As a result of digitalization, previously analog systems in the manufacturing industry have become digitalized, including the decision-making processes. Companies are, therefore,becoming more dependent on data for strategic decisions. However, because of the rapid development of digitalization, companies are left blindfolded in the path towards smarter manufacturing which often leads to unsuccessful technological implementations. Therefore, the thesis will explore this problem by asking: What are the required initiatives for successfully implementing digital data-driven decision-making to improve efficiency and sustainability by Swedish manufacturing companies? To answer the research questions, an exploratory multiple case study approach was conducted, where interviews with informants from the industry as well as researchers within the context of smarter manufacturing were made. The findings were then used to derive propositions which worked as the foundation of a conceptual model which functionality would be to illuminate the results in the form of a strategy map. Findings suggest that it is not always necessary for companies to implement technologies linked to large investments to enable digital data-driven decision-making. However, for those that do, there needs to be a clear organizational plan and agenda before executing theprojects since they otherwise often lead to insufficient results. That means, the technological aspects are often not the culprit in failed digital data-driven decision-makingprojects. Additional findings suggest that there are synergies connected to digital data-driven decision-making such as data-sharing possibilities that have the potential of becoming a major aspect within the context of sustainability and efficiency. / Som ett resultat av ökad digitalisering har analoga system i tillverkningsindustrin blivit digitaliserade, vilket inkluderar beslutsfattandet. Företag har därför börjat förlita sig alltmer på data för sina strategiska beslut. Men på grund av den snabba utveckling av digitalisering har tillverkningsföretagen lämnats utan klara riktlinjer för hur de bör gå tillväga för att implementera digitalt datadrivet beslutsfattande på ett effektivt men hållbart sätt. Avhandlingen kommer därför att undersöka detta problem genom att fråga: Vilka är de initiativ som krävs för att framgångsrikt implementera digital datadrivet beslutsfattande med målet att förbättra effektiviteten och hållbarheten hos svenska tillverkningsföretag? För att svara på forskningsfrågorna användes en undersökande metod med flerafallstudier, där intervjuer gjordes med informanter från industrin såväl som forskare inom ramen för smartare tillverkning. Resultaten användes sedan för att härleda förslag som därefter användes till konstruktionen av en konceptuell model vars huvuduppgift var att illustrera resultaten i form av en strategikarta. Slutsatserna pekar på att det inte alltid är nödvändigt för företag att implementera teknik kopplad till stora investeringar för att möjliggöra digitalt datadrivet beslutsfattande. Men för de som valt att implementera sådana system behövs en tydlig organisationsplan innan projekten genomförs eftersom de annars ofta leder till ofördelaktiga resultat. Detta tyder på att de tekniska aspekterna oftast inte är vad som orsakar misslyckade datadrivna beslutsprojekt. Dessutom tyder resultaten på att det finns synergier kopplade till digitalt datadrivet beslutsfattande, till exempel möjligheter att dela data som har potential att bli en viktig aspekt inom hållbarhet och effektivitet.

Denna studie undersöker vad BI-konsulter ser som de kritiska faktorer som påverkar implementeringen av Business Intelligence (BI) i små och medelstora företag (SME) i Sverige. Trots de betydande fördelarna med BI, såsom förbättrad operativ effektivitet och datadrivet beslutsfattande, möter SME:s ofta utmaningar vid implementeringen. Studien syftar till att identifiera och analysera dessa faktorer med hjälp av Technology-Organization-Environment (TOE) ramverket. För att uppnå syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med BI-konsulter som har omfattande erfarenhet av att arbeta med SME:s. Resultaten visade att förståelse och kompetens relaterat till BI är kritiska för en lyckad implementering vilket korrelerar med faktorer som ledningsstöd, komplexitet, resursallokering och kompatibilitet. Denna uppsats bidrar till en djupare förståelse för de faktorer som påverkar BI-implementering i svenska SME:s och ger insikter som kan hjälpa företag att framgångsrikt utnyttja BI-teknikerför att förbättra sin operativa effektivitet och konkurrenskraft.

The rise of technology and digitalization has greatly impacted organizations, particularly in the field ofHuman Resources (HR). To stay competitive in this evolving landscape, HR departments are increasingly adopting Business Intelligence (BI) as a useful umbrella concept to collect, store, access, and analyze data for data-driven decision-making. However, as research states, many HR organizations struggle to fully leverage the benefits of BI and therefore only adapt mere basic BI capabilities. This study aims to address this gap by examining how HR organizations can develop their BI maturity and identify the key categories and factors that influence it, as well as highlight the main hurdles in the journey towards higher BI maturity. To fulfill this purpose, a case study was conducted which centered around semi-structured interviews with respondents from the case company. The results from the interviews show that there are several factors deemed important when assessing BI maturity and we classify these factors into Organization &amp; Structure, Data Governance and System, Tools &amp; Technology. This study’s results are for the most part consistent with previous research on assessing BI maturity. However, the focus on HR departments reveals some interesting findings. Within these categories, the following factors, among others, have emerged as important to consider. Namely organizational culture and a collaborative mindset to promote the adoption of higher levels of analytics through the entire organization. Moreover, making HR more impactful in the sense of actionability and by demonstrating a cause-effect relationship emerges as a central and multi-faceted aspect when assessing BI maturity. Organizational management of data centralization is also considered a significant factor for HR. In addition, another central aspect to regard is GDPR, as it directly affects the collection, storing and analysis of personal data, consequently becoming crucial for HR to assess. The study also identified hurdles hindering HR departments from reaching higher levels of maturity, such as cross-functional collaboration and data transparency between departments. Furthermore, GDPR legislation hinders the possibility of distributing certain data and combining sensitive data with other sources. Additionally, a barrier to the successful utilization of existing tools and systems is considered to be related to the competence of employees. / Teknikens och digitaliseringens framväxt har haft stor inverkan på organisationer, särskilt inom området för Human Resources (HR). För att förbli konkurrenskraftiga i denna föränderliga miljö använder HR-avdelningar i allt större utsträckning Business Intelligence (BI) som ett användbart paraplykoncept för att samla in, lagra, få tillgång till och analysera data för datadrivet beslutsfattande. Forskningen visar dock attmånga HR-organisationer kämpar med att utnyttja fördelarna med BI fullt ut och därför bara anpassar sig till de mer grundläggande BI-funktionerna. Den här studien syftar till att åtgärda denna brist genom att undersöka hur HR-organisationer kan utveckla sin BI-mognad och identifiera de viktigaste kategorierna och faktorerna som påverkar detta, samt belysa de viktigaste hindren på vägen mot högre BI-mognad. För att uppfylla detta syfte genomfördes en fallstudie som var centrerad kring semistrukturerade intervjuer med respondenter från fallföretaget. Resultaten från intervjuerna visar att det finns flera faktorer som anses vara viktiga vid bedömningen av BI-mognad och klassificerar dessa faktorer i Organisation &amp; Struktur, Datastyrning och System, Verktyg &amp; Teknologi. Resultaten från denna studie stämmer till största delen överens med tidigare forskning om bedömningen av BI-mognad. Fokuseringen på HR-avdelningar ger dock några intressanta resultat. Inom dessa kategorier har bland annat följande faktorer framkommit som viktiga att beakta. Specifikt framhävs organisationskultur och ett samarbetsinriktat tänkande för att främja antagandet av högre nivåer av analys genom hela organisationen. Dessutom framstår det som en central och mångfacetterad aspekt vid bedömningen av BI-mognad att göra HR mer betydelsefull, i form av handlingsförmåga och genom att visa på orsak-verkan samband. Den organisatoriska hanteringen av datacentralisering anses också vara en viktig faktor för HR. En annan central aspekt att beakta är dessutom GDPR, eftersom den direkt påverkar insamlingen, lagringen samt analysen av persondata och blir därav avgörande för HR att bedöma. I studien identifierades även särskilda hinder som håller tillbaka HR-avdelningar från att nå högre mognadsnivåer, till exempel tvärfunktionellt samarbete och datatransparens mellan avdelningar. Dessutom hindrar GDPR-lagstiftningen möjligheten att distribuera vissa uppgifter samt att kombinera känsliga uppgifter med andra källor och avdelningar. Dessutom anses ett hinder för ett framgångsrikt utnyttjande av befintliga verktyg och system vara relaterat till de anställdas kompetens.