Ensamkommande barn och ungdomar har kommit att bli ett aktuellt ämne i Sverige sedan en tid tillbaka. Det anses därför väsentligt att undersöka hur kommunerna, som har det yttersta ansvaret över dessa, arbetar, samt barnens och ungdomarnas upplevelser av detta. I studien har man valt att inrikta sig till Skellefteå kommun, som är en av Sveriges största mottagningskommuner av ensamkommande barn och ungdomar. Syftet med studien är att belysa hur ensamkommande ungdomar, över 18 år, beskriver sina upplevelser och erfarenheter av att ha bott på olika boendetyper i Skellefteå kommun, samt ta reda på hur personalen uppfattar och beskriver arbetssättet med målgruppen. I studien har man valt att använda sig av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fokusgruppsintervju och två enskilda semistrukturerade intervjuer. Empirin analyserades med hjälp av en innehållsanalys och teorierna; anknytningsteori, symbolisk interaktionism samt salutogent och lösningsfokuserat förhållningssätt. Utifrån empirin kunde det konstateras att ungdomars upplevelser och erfarenheter överlag varit positiva och att personalen bedriver sitt arbete utifrån teorierna salutogent och lösningsfokuserat förhållningssätt, dock görs detta till viss del utifrån skilda tolkningar av teorierna.

Avfall är en viktig fråga som Sveriges kommuner är skyldiga att arbeta med enligt lagstiftningen. Skellefteå kommun har i sin avfallsplan upprättat ett mål om att klättra uppför avfallstrappan. Detta vill de göra genom att se till att alla kommunala verksamheter har avfallssortering. Väldigt lite kunskap fanns i dagsläget över vård- och omsorgsboendenas sortering och därför utfördes semistrukturerade intervjuer på tio av kommunens tjugo boenden. Denna information skulle sedan mynna ut i en bilaga till en avfallsstrategi med förslag och exempel på hur sortering kan införas inom verksamheten. Landets övriga kommuner kontaktades för att samla ihop goda exempel från liknande arbeten. Resultaten visade att det fanns brister i kunskap över hur man sorterar, vem som bär ansvar i olika frågor samt att tillgänglighet är en faktor till huruvida sortering sker eller inte. Förslag till förbättringar blev bland annat att bidra med information, skapa fullt utrustade miljörum, införa miljöombud och markera kärl tydligt. I bilagan gavs tips på utformning av sorteringsmöbler som skulle passa de förhållanden som råder i vård- och omsorgsboendena (golvstående kärl på hjul som byggs på höjden ansågs vara bäst lämpade), utformning av skyltar samt information som kunde vara till hjälp för boendena i sitt arbete framåt.

Norra Sverige står idag inför en betydande omställning med den nya gröna industrialiseringen. En industrialisering som ska motivera för den ekologiska hållbarheten i EU. Det ökade fokuset på ekologisk hållbarhet har dock föranlett att de sociala och ekonomiska dimensionerna hamnat i bakgrunden, trots att dessa dimensioner utgör grundläggande förutsättningar för en hållbar utveckling. Northvolt, en nyckelaktör i den gröna industrialiseringen, har etablerat sin första batterifabrik i Skellefteå, vilket medför betydande förändringar för Skellefteå kommun. Inte minst ställs det stora krav på att kommunen ska kunna attrahera tillräckligt med arbetskraft till den nya industrialiseringen. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur North Volts etablering påverkat Skellefteå kommuns arbetsmarknad och befolkningstillväxt, hur Skellefteå kommun arbetar för att attrahera arbetskraft och hur detta kan komma att påverka den sociala och ekonomiska hållbarheten. Uppsatsen omfattas av både kvantitativa och kvalitativa metoder, där resultatet för uppsatsen bygger på två enkätundersökningar, två intervjuer, sju olika dokument och statistisk data. Resultatet analyseras sedan utifrån de teoretiska utgångspunkterna multiplikatoreffekter, push-och pull faktorer, social och ekonomisk hållbarhet. Slutligen diskuteras resultatet och analysen i relation till den tidigare forskningen inom området, vilket också ligger till grund för att besvara uppsatsens tre frågeställningar. Uppsatsen indikerar att etableringen av North Volt påverkat arbetsmarknaden i Skellefteå genom en ökning av arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin, samt en generell ökning av antalet förvärvsarbetare. För Skellefteå har North Volt inneburit en möjlighet att främja en effektiv tillväxt och övervinna tidigare stagnation. Strategierna för arbetskrafts attraktion i kommunen framstår dock som mindre effektiva, då fokus på tillgängliga arbeten inte helt matchar vad potentiell arbetskraft anser vara attraktivt med att flytta till Skellefteå. Den sociala och ekonomiska hållbarheten i Skellefteå påverkas framför allt genom stigande bostadspriser, svårigheter att attrahera arbetskraft till kommunen och en viss risk gällande att tillverkningsindustrin växer snabbare än någon annan sektor. Någonting som kan innebära att Skellefteå blir mer sårbart vid en eventuell minskning av efterfrågan på North Volts batterier.

In March of 2017, Northvolt announced at a press conference in Skellefteå that they had received the green light on their factory Northvolt Ett, a lithium-ion battery factory running on 100 per cent renewable energy. The industrial establishment has meant a great increase in population and a consequent increase in demand for housing and services. Skellefteå kommun (municipality), located along the Baltic Sea coast, has had a long history of population- and demographic decline. Northvolt is the first among many similar industrial strides in Northern Sweden (Norrland) promoted by the provincial government, the state, and the European Union. The establishment of Northvolt is part of a larger vision for the entirety of Norrland, a move towards reindustrialisation and urbanisation - all in the name of sustainable development. This thesis aims to examine the role of spatial visions in policy within the multilevel governance system in the matter of urbanisation and green industrialisation. A study into the prevailing discourse into the development in Norrland and Skellefteå in light of historical and realistic conditions through a thorough theoretical- and empirical investigation into what the establishment of a large employer entails for the local community. Through a qualitative content analysis of seven policy documents from all levels of governance; transnational, state, region, and municipality, accompanied by a set of four interviews with local municipal politicians this thesis will test the two hypotheses formulated to be accepted or rejected: I. Policy documents on supra-municipal level are not in line with local, realistic-, and historical conditions for Norrland, II. The current discourse does not highlight the contingent risks the large-scale industrial investment means for the local community The performed study shows that the green reindustrialisation in Norrland, as promoted by the Swedish government and the European Union, is one of the most ambitious visions for the future in modern day. The conclusion is that there is a disconnect between visions on municipal and supra-municipal level, in addition there is no sense of risk in the development at hand. / I mars 2017 meddelade Northvolt vid en presskonferens i Skellefteå att de fått grönt ljus på sin fabrik Northvolt Ett, en toppmodern litiumjonbatteri-fabrik som drivs på 100 procent förnybar energi. Industrietableringen har inneburit en stor befolkningsökning och en därav ökad efterfrågan på bostäder och tjänster. Skellefteå kommun har en lång historia av befolknings- och demografisk nedgång. Etableringen av Northvolt är den första av många liknande industriella framsteg i Norrland som främjas av regionen, staten och EU. Northvolt är en del av en större vision för hela Norrland, ett steg mot återindustrialisering och urbanisering – allt i hållbar utvecklings tecken. Denna uppsats syftar till att undersöka hur geografiska visioner ger sig tillkänna i policy inom flernivåstyrningssystemet i fråga om urbanisering och grön industrialisering. Genom en studie av den rådande diskursen kring utvecklingen i Norrland och Skellefteå i ljuset av historiska och realistiska förhållanden genom en grundlig teoretisk- och empirisk undersökning av vad etableringen av en stor arbetsgivare innebär för lokalsamhället. Genom en kvalitativ innehållsanalys av sju policydokument från alla styrelsenivåer; transnationella, staten, regionen och kommunen tillsammans med fyra intervjuer med politiker på kommunal nivå kommer denna uppsats att testa de två hypoteser som formulerats att antingen accepteras eller förkastas: I. Policydokument på överkommunal nivå är inte i linje med lokala, realistiska och historiska förutsättningar för Norrland, II. Den aktuella diskursen belyser inte de betingade riskerna de storskaliga industriella investeringarna innebär för lokalsamhället. Den genomförda studien visar att den gröna återindustrialiseringen av landsbygden i norra Sverige, som främjas av den svenska regeringen och EU, är en av de mest ambitiösa framtidsvisionerna i modern tid. Slutsatsen är att det råder en viss skillnad mellan visionen på kommunal- och överkommunal nivå, dessutom finns det ingen risk medvetenhet i den aktuella utvecklingen.

<p>When a task becomes shared the need for coordination arises. One fundamental factor for coordination is awareness. This study aimed to answer the question of how awareness-based coordination support systems could increase the efficiency in the processing of tasks generated by the Customer Support Unit in Skellefteå municipality, ultimately creating a better work situation for the officers responsible for the handling of tasks and increasing the service level for the customers of their services. This question was answered by conducting interviews, observing system usage and through analysis of pre-existing interviews from earlier studies of the municipality’s CSU project. This study shows that there are aspects in the task management that are in need of coordination support and presents a task classification system based on the logistic nature of the task. Furthermore this paper identifies the main problems related to the current task management and from an awareness perspective discusses and outlines various mechanisms and techniques to address these problems. Alongside these problems the general lack of coordination support in the current Document and Workflow System (FlexiteBPMS) is approached. Furthermore all outlined proposals share the common aspiration of lessening the burden for the officers without simply shifting the workload onto other units in the workflow chain.</p>

When a task becomes shared the need for coordination arises. One fundamental factor for coordination is awareness. This study aimed to answer the question of how awareness-based coordination support systems could increase the efficiency in the processing of tasks generated by the Customer Support Unit in Skellefteå municipality, ultimately creating a better work situation for the officers responsible for the handling of tasks and increasing the service level for the customers of their services. This question was answered by conducting interviews, observing system usage and through analysis of pre-existing interviews from earlier studies of the municipality’s CSU project. This study shows that there are aspects in the task management that are in need of coordination support and presents a task classification system based on the logistic nature of the task. Furthermore this paper identifies the main problems related to the current task management and from an awareness perspective discusses and outlines various mechanisms and techniques to address these problems. Alongside these problems the general lack of coordination support in the current Document and Workflow System (FlexiteBPMS) is approached. Furthermore all outlined proposals share the common aspiration of lessening the burden for the officers without simply shifting the workload onto other units in the workflow chain.

Title: A municipality among others? A case study of Skellefteå kommuns selfpresentation This essay is a case study aimed to explore how a Swedish municipality portrait itself in its external communication. Increased competition due to bigger autonomy have made it more important for Swedish municipalities to appear attractive in relation to businesses, investors and potential immigrants. However, municipalities are big and complex organizations with many different stakeholders, which makes it difficult for them to appear as unique brands. The specific municipality targeted by this case study is Skellefteå kommun. Skellefteå kommun is considered particularly interesting in relation to the purpose of this study because they have high ambitions to grow, and as result of this invest heavy in, among other things, industry and housing. This presumably means that the municipality has a need to communicate this to the outside world, and that they actually have something concrete to position themselves against.  The theoretical framework of the essay consists of legitimacy, isomorphism, promotional culture, reputation management and brand communication. Further, to achieve the purpose of the essay a discourse-theoretical approach was applied to selected texts from the website of Skellefteå kommun, with the aim to make visible the values and meanings that Skellefteå kommun constructs about itself. In the analysis, growth was identified as a particularly important discourse, which largely affects the meanings the municipality constructs about itself. The result of the essay also indicates, like previous research, that it is difficult for municipalities to appear as unique. Skellefteå kommun build its brand around a number of universally applicable core values, and in addition to this growth and industrial investments appears as two particularly important competitive advantages. Nevertheless, the municipality’s communication, even in relation to the aforementioned competitive advantages, tends to result in vague formulations and abstract visions about the future.

<p>Citizens’ interaction with governments is an area with unique implications for channel management. Governments need to take the citizens perspective into further consideration in order to be successful in delivering high-quality e-services. This paper aims to determine if a categorization of citizen-initiated contacts from a citizen-centric perspective can be a valuable basis for decisions regarding e-service development. The study consisted of three steps. The first step was an examination of the existing related literature, which resulted in the uncovering of the most important aspects of citizens channel choice. The second step consisted of an elaboration of a classification based on perceived task characteristics and a subsequent matching of the categories to desirable channel characteristics. The third and final step consisted of an application of the proposed categorization on a content management system containing all citizen-initiated contacts in a Swedish municipality. The application indicated that the proposed categorization could possibly be used to guide investments in e-services towards a channel-appropriate direction.</p>

Citizens’ interaction with governments is an area with unique implications for channel management. Governments need to take the citizens perspective into further consideration in order to be successful in delivering high-quality e-services. This paper aims to determine if a categorization of citizen-initiated contacts from a citizen-centric perspective can be a valuable basis for decisions regarding e-service development. The study consisted of three steps. The first step was an examination of the existing related literature, which resulted in the uncovering of the most important aspects of citizens channel choice. The second step consisted of an elaboration of a classification based on perceived task characteristics and a subsequent matching of the categories to desirable channel characteristics. The third and final step consisted of an application of the proposed categorization on a content management system containing all citizen-initiated contacts in a Swedish municipality. The application indicated that the proposed categorization could possibly be used to guide investments in e-services towards a channel-appropriate direction.