<p>Bakgrund. Antalet äldre som bor på äldreboenden ökar. Äldre drabbas lättare av infektioner vilket leder till ökad sjuklighet och dödlighet. Den vanligaste smittvägen är via händerna och för att de äldre inte ska utsättas för lidande i onödan, så spelar vårdpersonalens hygienrutiner en betydande roll för att förhindra smittspridning. Handhygien är en av de effektivaste åtgärderna.</p><p>Syfte. Studiens syfte var att belysa tillämpningen av hygienrutiner på äldreboenden för att förebygga smittspridning.</p><p>Metod. En systematisk litteraturstudie gjordes och den innefattade 13 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys användes för att identifiera tre kategorier: betydelsen av handhygien, betydelsen av hygienrutiner samt betydelsen av att förhindra smittspridning.</p><p>Resultat. Resultatet visar att vårdpersonalen i stort har kunskap om handhygien, hygienrutiner och smittvägar, men att följsamheten är bristfällig eller att den uteblir helt. Orsakerna kan vara personalbrist, föråldrade hygienrutiner eller felaktiga rutiner. Vaccinering kan förhindra smittspridning, men det görs inte fullt ut. Hygiensjuksköterskan har en viktig roll gällande utbildning och information.</p><p>Slutsats. I stort är vårdpersonalen dålig på att tillämpa hygienrutiner. Hygienrutinerna behöver ses över och förnyas och arbetsgivare måste se till att förutsättningar finns för att goda hygienrutiner ska kunna tillämpas. Mer utbildning och uppföljning behövs.</p>

Bakgrund. Antalet äldre som bor på äldreboenden ökar. Äldre drabbas lättare av infektioner vilket leder till ökad sjuklighet och dödlighet. Den vanligaste smittvägen är via händerna och för att de äldre inte ska utsättas för lidande i onödan, så spelar vårdpersonalens hygienrutiner en betydande roll för att förhindra smittspridning. Handhygien är en av de effektivaste åtgärderna. Syfte. Studiens syfte var att belysa tillämpningen av hygienrutiner på äldreboenden för att förebygga smittspridning. Metod. En systematisk litteraturstudie gjordes och den innefattade 13 vetenskapliga artiklar. Innehållsanalys användes för att identifiera tre kategorier: betydelsen av handhygien, betydelsen av hygienrutiner samt betydelsen av att förhindra smittspridning. Resultat. Resultatet visar att vårdpersonalen i stort har kunskap om handhygien, hygienrutiner och smittvägar, men att följsamheten är bristfällig eller att den uteblir helt. Orsakerna kan vara personalbrist, föråldrade hygienrutiner eller felaktiga rutiner. Vaccinering kan förhindra smittspridning, men det görs inte fullt ut. Hygiensjuksköterskan har en viktig roll gällande utbildning och information. Slutsats. I stort är vårdpersonalen dålig på att tillämpa hygienrutiner. Hygienrutinerna behöver ses över och förnyas och arbetsgivare måste se till att förutsättningar finns för att goda hygienrutiner ska kunna tillämpas. Mer utbildning och uppföljning behövs.

Bakgrund: Isoleringsvård är något alla sjuksköterskor kan stöta på oavsett verksam avdelning. Vårdpersonalen är skyldig enligt lag att tillgodose isolerade patienters behov av vård och stöd men forskning tyder på att det finns brister gällande detta. Tidigare forskning har visat att isolerade patienter upplever sin vård som svårhanterlig. Det finns få studier om sjuksköterskans upplevelser av att vårda isolerade patienter. De som finns har visat på ett problemkomplex även för sjuksköterskan. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda isolerade patienter inom infektionsvården. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och baseras på nio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma på infektionsavdelning. Dataanalysen genomfördes med stöd av Burnards (1991) innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser sammanfattas under fyra kategorier: Upplevelser av isoleringsvård på infektionsavdelning, upplevelser av isoleringsrutiner, upplevelser av isolerade patienters vårdtid, upplevelser av det egna arbetssättet. Konklusion: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde vården av isolerade patienter på infektionsavdelning som en naturlig del i arbetet. Strategisk planering och prioritering av arbetet tillsammans med kunskap om isoleringsvård och smittvägar ansågs vara av stor vikt för sjuksköterskan. Ständig fortbildning och kunskapsutveckling för personalen är av yttersta vikt för att öka patientsäkerheten. / Background: Isolation care is something all nurses can come across, regardless the department. Health personnel are obligated to meet isolated patients needs of care and support but earlier studies shows an difficulty regarding this. Previous research has shown that isolated patients is experiencing their care as problematic. The limited amount of studies which treat the nurses experience on isolation care shows difficulties also from their perspective. Aim: To illustrate nurses experience on caring for isolated patients within the infection care Method: The study had a qualitative approach and was based on nine semistructured interviews with nurses working at the infection ward. Collected data was analyzed based on Burnard (1991) content analysis. Result: The nurses experiences could be summarised into four categories: Experiences of isolation care on the infection ward, experiences of isolation routines, experiences of isolated patients hospital stay and experiences regarding the way of working. Conclusion: The result showed that the nurses experienced the caring of isolated patients on the infection ward as a natural part of their work. Strategic planning and prioritizeing of work, together with knowledge on isolation care and routes of transmission was considered to be of great importance for the nurse. A continuous development of knowledge is important to increase patient safety.