Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning i en mindre kommun upplever och hanterar möten med klienter i sin privata roll i samhället kopplat till deras yrkesroll. Den metod vi använde oss av var kvalitativ metod och empirin samlades in genom intervjuer. Vår data kopplades till systemteori och rollteori. Vår analys och resultat visade att socialsekreterarna var påverkade av mötet med klienter även om de själva uppgav att de inte var påverkade och att mötena hanterades på olika sätt utifrån situation och plats. Detta utifrån resultatet som uppvisade att socialsekreterarna har många liknande, men även skilda upplevelser och hantering av dessa. Studien visade även att det fanns både fördelar och nackdelar med att bo i en liten kommun. En fördel kunde bland annat vara närheten till andra organisationer, som i sin tur underlättade samarbete. En nackdel kunde vara den risk som fanns för att möta klienter som ville diskutera sin situation utanför den professionella sfären. Utifrån resultatet visade det sig även att en del av socialsekreterarna kunde ha svårt att inte vara professionella på sin fritid, utan anpassade sina privata liv efter sitt yrke.

This research aims to make evident the importance of films serving as a relevant arena for political struggles within a society, struggles that concern highly important concepts such as the nation and the state. This goal is accomplished by building upon the theory of cinematic nationhood and using the method of relational constructivism combined with insight from Lacanian psychoanalytic theory. The research regards films as forms of communication as well as forms of fantasy. The case this research focuses on is Romania. The case was selected because for a certain period of time the myths of nation and state had been strongly embedded-or nested-- within the social contexts-or commonplaces--specific to Marxism, namely work, equality, and the bourgeois enemy, followed by a swift and radical social discourse change that triggered changes within the topography of commonplaces. The films analyzed represent these changes in order to understand the specific ways in which the myth of nation and state are reflected within films produced during radical economic, social, and political transformations. This research reveals that, despite the social, economic, and political upheavals from the pre- to post-transition eras, the underlying national structure of fantasy remained remarkably unchanged, while the nation and the state changed their social relevance with changes in their position occupied within the structure of fantasy.

Syftet för denna studie har varit att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar kvinnor som levt med våld i nära relation att inte anmäla våldet de utsatts för. Samt möjliga samband mellan kvinnors första myndighetskontakt och om den kontakten är avgörande för kvinnors beslut att gå vidare med en polisanmälan eller ej undersöks. Studien är en kvalitativ studie där empirin består av åtta intervjuer, varav fyra med kvinnor som levt med relationsvåld men lyckats ta sig ur relationen. Den andra delen som intervjuades var socialsekreterare som jobbar i kvinnofridsteam i olika stadsdelar i Stockholms stad.Resultaten i studien visar på att både det bemötandet som kvinnorna fick av socialsekreterarna samt att det stödet de fick inte var anpassat utefter de behoven som kvinnorna hade. Studiens resultat visar på en brist på samordning, att myndigheterna inte har ett tillräckligt bra samarbete myndigheterna emellan vilket gör att kvinnorna inte får den bästa möjliga hjälp som de skulle kunna få. / The aim of this study has been to research the underlying factors or causes that affect women who are living with violence in their relationships not to report the violence they have been exposed to. Even the possible links between women's first contact with Social authority and whether that contact is crucial for women's decision to proceed with a report to the police or not is being investigated. The study is a qualitative study where the empirical data consists of eight interviews. The interviews were held with four women who used to live with violence in their relationships and with four social workers who works in teams for domestic abuse specialised for women in various districts in the city of Stockholm. The results in the stud yshow that both the way the women were treated and the support they received was not adapted to the needs of the women. The result of the study also shows that different authorities do not have enough cooperation, which means that women who have experienced domestic abuse do not get the best help possible.