Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tätare samverkan kring elev i och nära riskzon. De har också fått ökad kännedom om varandras yrkeskompetenser och arbetssätt. Trots förbättringar visar resultatet att det fanns vissa svagheter som gäller information och riktlinjer runt projektet.

Varje år begår mellan 40-50 ungdomar i ålder 10-19 år självmord. Sedan 1979 har det skett en minskning av antalet självmord med över 30 procent. Denna minskning har skett i alla åldersgrupper förutom i ungdomskategorin. Regeringen har gett Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut (FHI) i uppdrag att ta fram en Nationell plan för självmordprevention. Anledningen till detta är att antalet självmordsförsök och självmord börjat öka igen. Självmordsförsök och självmord beräknas kosta samhället 5,5 miljarder varje år. Över 60% av de 820 högstadie- och gymnasieskolor som tillfrågats i studien ”Självmordsprevention i skolor i Sverige - hur ser det ut idag?” saknar en plan vid självmord och självmordsförsök. Syftet med studien var att genom litteraturstudier och intervjuer bygga en plattform för hur arbetet med vår valda målgrupp kan bedrivas i praktiskt arbete. Denna plattform kommer bestå av en modell, som vi ska försöka göra väl förankrad i socialpedagogisk praxis. Med frågeställningar som ”Vilken beredskap har skolan att hantera den kris som blir följden vid ett självmord eller självmordsförsök?” och ”Hur fungerar preventionsarbetet för självmordsnära ungdomar?” kom vi genom vår studie fram till tre tydliga teman i vårt material. Dessa tre teman var samtalet, hjälparen och berättelsen. Med utgångspunkt i dessa tre teman har vi skapat en vägvisande samtalsmodell.

No description available.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien är att ge förståelse för hur arbetet kan se ut på ungdomsinstitutioner genom att försöka ge en bild av professionellas arbetsmetoder, rutiner, tillvägagångssätt samt ge en insikt i hur de resonerar kring vad ”det goda mötet” innebär för dem</p><p>Arbetsprocessen började med att kontakta institutioner och planera för intervjuarbetet. Vi fick fem intervjutillfällen på tre olika institutioner. Efter att ha skrivit ut intervjuerna urskilde vi det talande, koder och indikatorer, som nyckelord. Utifrån det skapade vi teman vilka gav oss det vi sökte men även information utöver vår frågeställning. Utifrån denna kunskap diskuterade och relaterade vi berättelserna till vår valda litteratur i vårt resultat och analyskapitel. Som ett avslut av uppsatsen diskuterar vi kring den nya kunskap vi införskaffat efter resultat och analysdelen.</p><p>Tidigt i uppsatsen redogörs en litteraturgenomgång med teorier vi anser vara relevant för att föra resonemang kring den verklighet vi börjar förstå.</p><p>En slutsats av studien är att det är svårt att hitta en balansgång mellan faktorer som rör den professionellas arbete. För ett bra arbete krävs t.ex. att man inte är trött eller tankspridd i mötet med ungdomen. På ungdomsinstitutionerna, förklarar de professionella att det krävs struktur, bestämdhet och hårdhet samtidigt som det ska balanseras med omhändertagande, lyhördhet och kärlek. Som professionell ska man vara ”kärleksfull och hård som flinta”.</p>

Sammanfattning Syftet med studien är att ge förståelse för hur arbetet kan se ut på ungdomsinstitutioner genom att försöka ge en bild av professionellas arbetsmetoder, rutiner, tillvägagångssätt samt ge en insikt i hur de resonerar kring vad ”det goda mötet” innebär för dem Arbetsprocessen började med att kontakta institutioner och planera för intervjuarbetet. Vi fick fem intervjutillfällen på tre olika institutioner. Efter att ha skrivit ut intervjuerna urskilde vi det talande, koder och indikatorer, som nyckelord. Utifrån det skapade vi teman vilka gav oss det vi sökte men även information utöver vår frågeställning. Utifrån denna kunskap diskuterade och relaterade vi berättelserna till vår valda litteratur i vårt resultat och analyskapitel. Som ett avslut av uppsatsen diskuterar vi kring den nya kunskap vi införskaffat efter resultat och analysdelen. Tidigt i uppsatsen redogörs en litteraturgenomgång med teorier vi anser vara relevant för att föra resonemang kring den verklighet vi börjar förstå. En slutsats av studien är att det är svårt att hitta en balansgång mellan faktorer som rör den professionellas arbete. För ett bra arbete krävs t.ex. att man inte är trött eller tankspridd i mötet med ungdomen. På ungdomsinstitutionerna, förklarar de professionella att det krävs struktur, bestämdhet och hårdhet samtidigt som det ska balanseras med omhändertagande, lyhördhet och kärlek. Som professionell ska man vara ”kärleksfull och hård som flinta”.

<p>Studiens syfte är att ge en aktuell bild av arbetslivssituationen för de första examinerade socialpedagogerna från Högskolan Västs distansförlagda utbildnings-program i Hultsfred och Västervik. Studien belyser också hur de före detta studenterna ser på sin utbildning och på det socialpedagogiska kunskapsområdet kopplat till sin yrkesroll. Tre centrala teoretiska begrepp, kunskap, verktyg och förhållningssätt, utgör fokus och ställs i relation till socialpedagogik som profession, kunskapsområde och praxisfält. Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med enkäter till den grupp om totalt 39 studenter som avslutade sin utbildning vid årsskiftet 2006/2007. Frågor med fasta svarsalternativ har kompletterats med öppna frågor av berättande karaktär, kring uppfattning om utbildningens relevans för yrkeslivet och studenternas tankar kring socialpedagogik som profession och yrkesroll. Resultatet visar att den övervägande delen av respondenterna har tagits väl emot på arbetsmarknaden, de arbetar inom ett brett yrkesfält och har goda anställningsvillkor. De flesta anser sig ha fått tillfredsställande kunskaper för sin kommande yrkesroll och menar att utbildningen svarar mot de kompetensbehov som efterfrågas. Kunskaper om människa och samhälle, om förutsättningar för individens identitet och växande och om interaktion och samspel ses som centrala socialpedagogiska kunskapsområden, medan verktygen beskrivs i termer av situation, relation och handling. Det som genomsyrar respondenternas svar i fråga om vad som är karaktäristiskt för det socialpedagogiska förhållningssätt som de tillägnat sig i utbildningen är helhetssynen och att bemöta, medvetandegöra och frigöra samt att arbeta med och inte för klienterna. Den socialpedagogiska yrkesrollen analyseras i relation till Madsens begrepp om betydelsefulla kompetenser för socialpedagoger.</p>

No description available.

Studiens syfte är att ge en aktuell bild av arbetslivssituationen för de första examinerade socialpedagogerna från Högskolan Västs distansförlagda utbildnings-program i Hultsfred och Västervik. Studien belyser också hur de före detta studenterna ser på sin utbildning och på det socialpedagogiska kunskapsområdet kopplat till sin yrkesroll. Tre centrala teoretiska begrepp, kunskap, verktyg och förhållningssätt, utgör fokus och ställs i relation till socialpedagogik som profession, kunskapsområde och praxisfält. Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med enkäter till den grupp om totalt 39 studenter som avslutade sin utbildning vid årsskiftet 2006/2007. Frågor med fasta svarsalternativ har kompletterats med öppna frågor av berättande karaktär, kring uppfattning om utbildningens relevans för yrkeslivet och studenternas tankar kring socialpedagogik som profession och yrkesroll. Resultatet visar att den övervägande delen av respondenterna har tagits väl emot på arbetsmarknaden, de arbetar inom ett brett yrkesfält och har goda anställningsvillkor. De flesta anser sig ha fått tillfredsställande kunskaper för sin kommande yrkesroll och menar att utbildningen svarar mot de kompetensbehov som efterfrågas. Kunskaper om människa och samhälle, om förutsättningar för individens identitet och växande och om interaktion och samspel ses som centrala socialpedagogiska kunskapsområden, medan verktygen beskrivs i termer av situation, relation och handling. Det som genomsyrar respondenternas svar i fråga om vad som är karaktäristiskt för det socialpedagogiska förhållningssätt som de tillägnat sig i utbildningen är helhetssynen och att bemöta, medvetandegöra och frigöra samt att arbeta med och inte för klienterna. Den socialpedagogiska yrkesrollen analyseras i relation till Madsens begrepp om betydelsefulla kompetenser för socialpedagoger.

No description available.