<p>2022-08-23</p>

No description available.

The purpose of this licentiate thesis is to describe and analyse present foster care in Sweden. Furthermore, a purpose is to conclude about ways of organising foster care for teenagers and about the distinction between foster care as a kind of parenthood or as a work.The social welfare boards of local authorities are responsible for recruiting foster carers, being able to place children in need in foster care. The conditions of the local authorities, fulfilling this responsibility are discussed, as well as the significance of the growing amount of independent fostering agencies. The thesis discusses the available opportunities pertaining to finding and keeping foster carers. Further, it discusses the need of improving conditions for foster carers in order to more easily recruit new ones. These questions are discussed in the context of the changes in the Swedish society and the changing family situations during the twentieth century and up until today. Five different organisations were studied, of which all have adapted to the present situation, namely a lack of foster carers, especially for teenagers in need. One organisation has been studied in additional detail, a project organisation where four local authorities have been cooperating, aiming towards a better foster care situation for teenager placement. Conclusions include that there are deficiencies within the foster care system in some respects. It seems that local authorities do not give sufficient priority to foster care, often due to local authorities not having enough resources. Conclusions further include that public strategies to cope with the situation are either a public-private partnership or cooperation between local authorities within a regional setting. Finally, the thesis presents new ways of organising foster care for teenagers in order to meet their needs and general characteristics of a good foster care. / Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera familjehemsvård av idag. Utifrån olika perspektiv diskuteras förutsättningarna för socialtjänsten att placera barn i familjehem och hur privata aktörer har etablerat sig på en "vårdmarknad". Genom en historisk tillbakablick på samhällets utveckling och på familjens förändrade situation diskuteras vilka förutsättningar som finns för att finna och behålla familjehem samt om det behövs ändrade villkor för familjehem i form av en professionalisering.Uppsatsen bygger på empiriska studier av fem former av organisering av familjehemsvård. En av organiseringsformerna, som har studerats grundligare än de andra, är ett samarbetsprojekt om familjehemsvård för tonåringar, som initierats av fyra kommuner i Norrbotten. Samarbetsprojektet har sin utgångspunkt i en bristsituation, där kommunerna hade samma problem, nämligen svårighet att kunna placera tonåringar i familjehem, då det fanns för få familjehem tillgängliga för denna grupp. Med utgångspunkt från detta projekt belyses dels de kommunala samarbetsformerna dels familjehemmens uppdrag att "vårda och fostra" en tonåring. Uppsatsens titel syftar på det dubbla budskapet i att man som familjehem för en tonåring förväntas å ena sidan vara som en god förälder och å andra sidan agera som en professionell person. Genom intervjuer med familjehem och med familjehemskonsulenter, med företrädare för projektkommunerna i Norrbotten respektive för de fyra andra organisationerna framträder komplexiteten i familjehemsuppdrag. Studien visar på alternativa sätt att rekrytera familjehem och stödja dem i deras uppdrag.Studien bidrar med kunskaper om hur familjehemsvård har organiserats under de senast decennierna (mesonivå) och om familjehemmens erfarenheter (mikronivå). Dessutom sätts resultaten in i ett vidare samhällsperspektiv (makronivå). De slutsatser som kan dras av studien är att välfärdspolitiken har brister när det gäller den förhållandevis lilla grupp barn och ungdomar som behöver placeras i familjehem. Dagens familjehemsvård inklusive den lagstiftning som ligger till grund för denna bygger på att varje kommun har ansvar för att tillgodose sitt behov av familjehem. I stället skulle rekrytering av familjehem kunna ske i ett regionalt perspektiv för att samordna de offentliga resurserna. Även andra frågor, som utbildning för familjehem är lämpliga för ett regionalt samarbete. Det har visat sig att det finns familjer som är intresserade att vara familjehem för tonåringar och kan skapa en miljö som är utvecklande för tonåringar. Uppdraget är dock krävande och det är viktigt att dessa familjehem får rätt stöd i sitt uppdrag. Att vara familjehem för tonåringar med olika sociala och psykologiska problem kan liknas vid ett socialpedagogiskt behandlingsarbete, som bygger på att familjehemsföräldrarna kan uppnå en god relation med tonåringen och utveckla ett samarbetsklimat med honom/henne. Det är inte väsensskilt från föräldraskap men det kräver ett mer professionellt förhållningssätt jämfört med att vara förälder för egna tonåringar.

No description available.

<p>2023-09-08</p>

Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterares upplevelser av bedömningsarbetet i hemtagningsutredningar. Tvångsvård av barn och unga enligt 2 § lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) har återförening som huvudregel, denna studie ämnar undersöka vilka faktorer som påverkar möjligheten till återförening. Då förskningsfrågan eftersträvar förståelse för upplevelser och resnonemang har vetenskapsteoretiska ansatsen hemeneutik använts. Datamaterialet har samlats in genom intervjuandet av fem socialsekreterare med erfarenhet av hemtagningsutredningar. I studien har Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrati (street level bureaucracy) använts och materialet har kodats och tematiskt analyserats. Studiens resultat visar att socialsekreterare upplever det nuvarande policyn som bristfällig, något som i förlängning kan leda till diskrepans i bedömning beroende på socialsekreterare. Det framkommer också att socialsekreterare upplever att det ställs ytterligare krav på föräldrar vid hemtagningsutredningar, och att familjehemsföräldrars potentiella partiskhet försvårar socialsekreterares bedömning av barnets relation med biologiska föräldrar. Resultatet visar att barnets talan och vilja har stor påverkan på bedömningsarbetet, men hur barnets talan och vilja kartläggs är inte enhetligt, dock är den viktigaste faktorn som påverkar återförening föräldrars förmåga till förändring.

This qualitative study aimed to explore the perspectives of social health professionals concerning the impact of the COVID-19 pandemic on the well-being of older individuals in Stockholm, Sweden. The study used the social support theory. A purposive sampling method was used to select health/social work professionals who had the experience of supporting/caring for aged individual(s) during the COVID-19 pandemic and can therefore contribute to the research topic. Semi-structured interviews with open-ended questions were conducted using Zoom with three social health workers and were transcribed for thematic analysis. The findings of the study demonstrate that the data analysis revealed three major themes with sub-themes related to dealing with professionals’ views on how COVID-19 affected aged people’s well-being: (1) challenges encountered during COVID-19 and working with aged people; (2) adapted practices to support the well-being of aged people; and (3) impact of COVID-19 pandemic on the well-being aged people. The result showed that COVID-19 had impacts on the aged people in Stockholm, Sweden including battling loneliness, fear of death, anxiety and seeking constant medical check-ups, and openness concerning existing health conditions. Moreover, professionals faced challenges such as lack of preparedness, limited care staff, lack of personal protective equipment (PPE) and tiredness towards supporting the well-being of the aged people. The outcomes of this research may be useful for policy development and intervention strategies aimed at addressing the specific needs of aged individuals in times of public health crises, ultimately promoting their well-being and enhancing their overall quality of life.

<p>2023-05-31</p>

<p>2023-01-13</p>

<p>2023-06-26</p>