Encouraging the participation of the local population in the preservation of World Heritage Sites is one of the mission’s of UNESCO’s World Heritage Centre. Community involvement is also critical in the planning process. This dissertation argues that community involvement should be part of the World Heritage List nomination process and long-term preservation of the sites and that mechanisms should be in place to ensure this as part of the nomination file. To support this argument, literature on community involvement and World Heritage Sites is reviewed. Part of this dissertation is to provide a framework for community involvement at World Heritage Sites. In order to accomplish this, the known potential socio-economic benefits of World Heritage designation are also reviewed. This provides a framework whereby communities can be consulted and involved in activities at World Heritage Sites with the goal of preservation of the site and achieving additional socio-economic benefits. This framework was used to explore the attitudes of eight Western Ukrainian communities on the use of their wooden churches that are nominated to the UNESCO World Heritage List to improve their socio-economic conditions as well as preserve the churches. Previous studies focused mostly on the effects of World Heritage Site designation to produce social and economic benefits. This dissertation takes a different approach by involving the community at the nomination stage to determine which of these benefits they support and develop a plan of action and guidelines focused on achieving the desired changes. A community survey was developed under the supervision of this dissertation committee and Dr. Bevz at the Department of Restoration and Reconstruction of Architectural Complexes at Lviv Polytechnic National University as part of a J. William Fulbright grant to Ukraine. The survey responses were analyzed using both summary and statistical analysis to develop guidelines and a plan of action to be implemented by Lviv Polytechnic. This dissertation provides much needed research into community involvement at World Heritage Sites for their preservation and to achieve socio-economic benefits for the surrounding communities. The framework laid out in this dissertation has implications not only for Western Ukraine, but cultural heritage sites throughout the world.

Agenda 2030, som är en sammanfattande beskrivning av FN:s globala hållbarhetsmål, handlar om att tillsammans kunna hjälpa till att reducera den miljöpåverkan som finns i samhället idag (FN, 2015). En av de branscher som har störst inflytande på växthuseffekten är byggbranschen och därför finns det stor möjlighet här att bidra till en positiv utveckling. Syftet med den här rapporten är att undersöka huruvida det är ekonomiskt lönsamt för projektet för både beställare och entreprenörer att tänka hållbart, varvid rapporten kommer att utgå från en fallstudie i en marksänkningsentreprenad i Slakthusområdet. För att kunna uppmuntra entreprenörer och beställare att tänka mer hållbart har återanvändandet av schaktmassor, genom branschsamverkan, studerats. De frågeställningar som studerats i rapporten är följande: Hur kan branschsamverkan bidra till lägre koldioxidutsläpp och ekonomiska besparingar? Och hur stor blir den samhällsekonomisk nyttan av dessa klimatbesparingar i kronor? Resultaten i denna rapport är baserade på kvalitativa studier från anläggningsprojektet i Slakthusområdet. För att kunna implementera en kalkyl av den ekonomiska- samt samhällsekonomiska nytta i Slakthusområdet har två olika scenarion jämförts, nämligen scenario 1 och scenario 2. Scenario 1 efterliknar Skanskas befintliga marksänkningsentreprenad, vars projektmål är att reducera klimatpåverkan med 50 procent jämfört med en traditionellt driven marksänkingsentreprendad. Scenario 2 utgår från en traditionellt driven marksänkingsentrprenad. Resultatet av scenarioanalysen visar på att Scenario 1 är särskilt gynnsamt både ekonomsikt samt ur ett samhällsekonomisk perspektiv, där stora besparingar har påvisats i projektet. Resultatet visade att det nästan kostade 10 miljoner kronor mer att tillämpa scenario 2 jämfört med att tillämpa scenario 1. Dessutom resulterade scenario 1, utöver den ekonomiska fördelen, även en samhällsekonomisk nytta om ungefär 2,6 miljoner kronor. Det analytiska ramverket som använts i rapporten är cirkulär ekonomi. / Agenda 2030, which is a summary description of the UN’s global sustainability goals, is about being able to work together to help reduce the environmental impact that exists in society today (UN, 2015). One of the industries that has the greatest influence on the greenhouse effect is the construction industry and therefore there is a great opportunity here to contribute to a positive development. The purpose of this report is to examine whether it is economically viable for the project for both clients and contractors to think sustainably. In order to encourage contractors and clients to think more sustainably, the reuse of excavated masses, through industry collaboration, has been studied. The issues studied in the report are the following: How can industry collaboration contribute to lower carbon dioxide emissions and economic savings? And how big will the socio-economic benefit of these climate savings be? The results in this report are based on qualitative studies from an urban development project in Stockholm, Sweden. In order to be able to implement a calculation of the economic and socio-economic benefits in the project area, two different scenarios have been compared, namely scenario 1 and scenario 2. Scenario 1 mimics Skanska’s existing ground lowering contract, whose project goal is to reduce climate impact by 50 percent compared to a traditionally driven ground lowering contract. Scenario 2 is based on a traditionally driven ground lowering contract. The results of the scenario analysis show that Scenario 1 is particularly favorable both from an economic point of view and from a socio-economic perspective, where large savings have been demonstrated in the project. The result showed that it cost almost 10 million SEK more to apply scenario 2 compared to applying scenario 1. In addition, scenario 1 also resulted in a socio-economic benefit of approximately 2.6 million SEK. The analytical framework used in the report is circular economy.

Today, sub-Saharan Africa accounts for 75% of the world population without access to electricity which corresponds to over 500 million people. One strategy to reduce this number and provide access to electricity for more people, is to install mini-grids. The installment of those is currently in progress in Kenya, and this study put focus on the socio-economic benefits families’ experiences when connecting to a mini-grid. By using a literature review to get a socio-technical perspective, and a case study to investigate the situation in the rural communities of Kenya, several findings were discovered. Some benefits identified are that people felt more included in the society by getting access to information (with radio or TV), a possibility to raise the household income (by starting a business using electricity), and a more favorable study environment at home (thanks to electric lights). This, (among other findings), were visualized using personas, to represent the inhabitants in the counties of interest. Lastly, a discussion about sustainable development is included to explain what it means on a bigger scale if households are electrified. / Idag lever 75 % av världens befolkning utan tillgång till elektricitet is subsahariska Afrika, vilket motsvarar över 500 miljoner människor. En strategi för att ge fler tillgång till elektricitet är att installera så kallade mini-grids. Flera projekt där sådana installeras finns i Kenya och denna studie har som mål att undersöka de socio-ekonomiska effekter som uppkommer när familjer ute på landsbygden börjar använda dessa småskaliga energidistribueringsstationer. En litteraturstudie gjordes för att få ett socio-tekniskt perspektiv på dessa system och efter det gjordes en fallstudie för att få en uppfattning om hur situationen med elektrifiering på landsbygden ser ut just nu. Resultatet blev att vissa av de familjer som valde att ansluta sig till ett fristående elnät kände sig mer inkluderade i samhället, eftersom de nu kan få information genom radio eller TV. Dessutom har de bättre möjligheter att höja sin inkomst genom att starta ett mikro-företag tack vare elektriciteten. En ytterligare upptäckt var att de som behöver studera hemifrån får lättare att göra just det tack vare elektrisk belysning inomhus. Dessa fördelar (bland andra) visualiserades med hjälp av personas, vilket är en grupp fiktiva karaktärer som representerar invånarna i de kommuner som var inkluderade i studien. Slutligen diskuterades relationen mellan de socio-ekonomiska fördelarna och en hållbar utveckling för att sätta fingret på hur samhällen kan bli mer hållbara, om tillgång till pålitlig eldistribution finns för invånarna.