Los Angeles has historically been subjected to droughts and water shortages. This has led the city to acquire distant water resources, allowing the city to grow extensively. Today, the city is dependent on large water infrastructure to supply water over distances of hundreds of kilometres. This thesis explores how water demand in Los Angeles has been impacted by drought, focusing on drought years 2007-2010 and 2012-2019. The study compares hydrological, conservation and water demand data and places it into context by connecting it to policy changes. By looking at streamflow and precipitation data it is visible that the latter drought was drier than the former. Water demand has decreased in all consumer categories. Meanwhile, conservation has increased. Drought events have led the city to apply policy changes and conservation measures which in turn, has resulted in a reduction in water demand during both droughts. / I Los Angeles har det historiskt sett förekommit både torka och vattenbrist. Detta har lett till att vattenresurser anskaffats från avlägsna platser, som i sin tur har möjliggjort stadens tillväxt. I dagsläget är staden beroende av storskalig vatteninfrastruktur som försörjer invånarna med vatten från hundratals kilometer bort. I kandidatarbetet utforskas torkans inverka på vattenefterfrågan i Los Angeles. Torkan som rådde mellan åren 2007–2010 och 2012–2019 undersöks genom att studera data om hydrologi, vattenefterfråga och vattenbevaring, samt genom att koppla dessa till den politiska diskursen. Det framkommer att den senare torkan var torrare än den andra. Efterfrågan har minskat i alla konsument- klasser, medan bevarandet av vatten har ökat. Torka har lett till att staden implementerat politiska förändringar och bevarandeåtgärder som i sin tur lett till en minskad vattenefterfrågan.

Urbanization is continuously growing all over the world. Both developing and developed countries encourage rapid expansion for increased growth and production. However, urbanization in combination with climate change can lead to higher chances of extreme flood events. Mankind always settled around rivers and floodplains that are naturally more flood prone areas, making stormwater modeling and urban planning indispensable for safety and reduction of flood risk.Until now many important studies have been conducted on the dangers of living in floodplains of urbanized cities, but most of them are about developing countries such as Bangladesh or Vietnam, leaving a noticeable gap in the developed world. However, all these researches share one thing in common as they do not take into account the interactions between water and society by ignoring the constantly changing human factor.Socio-hydrology is a new branch of hydrology closely related to Integrated Water Resource Management (IWRM) that tries to explore this dynamic relationship. This study explores the historical evolution of a highly urbanized industrial city in Finland and attempts to understand both the human and engineering effects of urbanization. The city of Pori is the most flood prone area in Finland, which makes for an important study that will yield important results and possible recommendations for future research, while for the first time incorporating socio-hydrology, the human factor and flood risk in a major European city.This is an empirical project with data collected from various different sources put all together for the first time that could change the perceptions of both inhabitants and scientists and be the basis for a more thorough, modeling based research in the future. The research question of this dissertation is how socio-hydrological dynamics have affected flood risk changes over the past decades in the city of Pori. / Urbaniseringen växer fortlöpande över hela världen. Både industriländer och utvecklingsländer befrämjar snabb expansion för ökad tillväxt och produktion. Dock leder urbanisering i kombination med klimatförändring till högre risk för extrema översvämningar. Människor har i alla tider bosatt sig runt vattendrag och flodslätter som naturligt är mer benägna att översvämmas, något som gör att dagvattenhantering och stadsplanering är absolut nödvändigt för ökad säkerhet och reducerad översvämningsrisk.Fram tills nu har många viktiga studier genomförts som behandlar farorna för människor bosatta i urbaniserade städer intill flodslätter, men de flesta av dem har utgått från utvecklingsländer som Bangladesh eller Vietnam, något som lett till en märkbar avsaknad av information gällande industri-länder. Gemensamt för dessa studier är dock att de ignorerar den ständigt föränderliga mänskliga faktorn och på så sätt inte tar i beaktning interaktioner mellan vatten och samhälle.Socio-hydrologi är en ny gren inom hydrologi som är nära besläktad med Integrerad Vattenresurs-förvaltning och som försöker utforska detta dynamiska samspel. Denna studie undersöker den historiska utvecklingen av en starkt urbaniserad industristad i Finland och försöker tolka de mänskliga och tekniska effekterna av urbanisering. Staden Pori (Björneborg på svenska) är den mest översvämningsbenägna platsen i Finland, vilket gör denna studie till ett viktigt arbete för att ta fram betydelsefulla resultat och eventuella rekommendationer för framtida forskning. Dessutom inkorporeras socio-hydrologi, den mänskliga faktorn och översvämningsrisk för första gången i forskning gällande en större europeisk stad.Detta är ett empiriskt projekt med data insamlat från olika källor som sammanställts för första gången och som kan förändra både invånares och forskares synsätt, samt vara en grund för mer utförlig och modellbaserad forskning i framtiden. Frågan som denna avhandling försöker besvara är hur socio-hydrologisk dynamik har påverkat förändringar av översvämningsrisker i staden Pori i Finland över de senaste årtiondena.