<p>Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå. Resultaten visade ej heller på skillnader mellan svenska och amerikanska ungdomars sätt att resonera kring moraliska frågor, utom i två fall, som kan tänkas visa på ett typiskt svenskt och ett typiskt amerikanskt sätt att tänka och försvara etiska ställningstaganden. Resultatet diskuteras utifrån (nämnda) teorier inom ämnesområdet.</p> / <p>The aim of this study is to investigate whether there are National differences in moral development and content of moral reasoning. The study includes 445 Swedish and 148 North American youths in the age of 14-19 years. The Swedish subjects of the study come from an upper level of compulsory school in the area around Stockholm, and the North American subjects of the study come from two private Catholic schools in New York. The subjects answered Gibbs’ Moral questionnaire (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflections Measure; SRM), which is a revised version of Kohlberg’s survey method for estimating individual moral development and qualitative moral viewpoints. The analysis showed no Nation-bound differences concerning moral development level between the youths. Neither could any differences between Swedish and North American young peoples’ way of reasoning on moral issues be traced, except in two cases, which possibly show a typical Swedish and a typical North American way of thinking and defending ethical standpoints. The result is discussed in relation to mentioned theories of the subject area.</p>

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehåll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i åldern 14-19 år. De svenska fpp är hämtade från högstadium och gymnasium i Stockholmsområdet, och de amerikanska från två katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrågeformulär av Gibbs (Gibbs &amp; Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som är en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsätt i frågor rörande moral. Vid analysen förelåg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivå. Resultaten visade ej heller på skillnader mellan svenska och amerikanska ungdomars sätt att resonera kring moraliska frågor, utom i två fall, som kan tänkas visa på ett typiskt svenskt och ett typiskt amerikanskt sätt att tänka och försvara etiska ställningstaganden. Resultatet diskuteras utifrån (nämnda) teorier inom ämnesområdet. / The aim of this study is to investigate whether there are National differences in moral development and content of moral reasoning. The study includes 445 Swedish and 148 North American youths in the age of 14-19 years. The Swedish subjects of the study come from an upper level of compulsory school in the area around Stockholm, and the North American subjects of the study come from two private Catholic schools in New York. The subjects answered Gibbs’ Moral questionnaire (Gibbs &amp; Widaman, 1982; Socio-moral Reflections Measure; SRM), which is a revised version of Kohlberg’s survey method for estimating individual moral development and qualitative moral viewpoints. The analysis showed no Nation-bound differences concerning moral development level between the youths. Neither could any differences between Swedish and North American young peoples’ way of reasoning on moral issues be traced, except in two cases, which possibly show a typical Swedish and a typical North American way of thinking and defending ethical standpoints. The result is discussed in relation to mentioned theories of the subject area.